stånga ()
czasownik przechodni (1.1) bóść czasownik czynno-bierny (deponens) stångas (2.1) bóść się między sobą (2.2) walczyć
(1.1) att stånga, stångar, stångade, stångat, stånga! ; pres. part. stångande, perf. part. stångad (2) att stångas, stångas, stångades, stångats, stångas! ; pres. part. -, perf. part. -
(2.2) kämpa
stång, stångande, stångning
czasownik frazowy stånga sig fram fraza czasownikowa stånga pannan blodig
→ tyczka + …tworzy czasownik