A Abiaa: tigroni, turibel, biloroni. Agraa: batasc, batacch. Albes con Cassan: polentoni. Albiaa: pecciott. Albignan: tavan, pocia el cuu in de l'aqua. Albioeu: corbatt. Albones: botarlin. Alfianell: brusa-crist. Alseri: asnitt. Alzaa: peveroni. Ambold: mangia-cagnetta. Anzan: cappon. Arcor: porscellitt. Argegn: sciguett. Arlun: boggia d'or. Aroeus: maja-broeud. Arsagh: sciatt. Ass: spazza-pollee, biss.
B la Badia: badilatt. Bagnoeu: lader. Balabi de Sora: manzoeu, tira-sciocch. Balabi de Sotta: cagnoeui. Barass: goss. Barlassina: asnitt. Barni: avocatt. Barz: ciodarei. Barzagh: giò i man dal tavol. Barzanò: locchett. Basian: ravanei. Bassan: bò. Begna: olocch. Belan: maja-verz; patriarchitt. Belinzagh: bovascitt. Bellee: cascia-sass. Belusch: mui, mangia-polenta a tradiment. Beregazz: poltatt. Bernaregg: sciattei, pecciott, magna-latt, padellin e spegg. Besana: besasc. Bettola: bositt. Biassonn: sgorbatt. Biegrass: goss. Biev: picio. Binagh: scossalitt. Biragh: cocô. Bizaron: carbonatt. Blessagn: gambitt. Boffalora (Castell): (s)gossatton. Bogas: sciocch. Bonascina: merli. Bonzen: maja-vin, mangia-verz. Borbin: garofol. Borgh (Belas): scartozzei. Borgh San Sir: gozzon. Bosis: paltett. Bovis: tocch; bus; baloss. Bremi: ovaccion; bobô. Brenna: sciattei. Brianzoeula: maja-cazzoeula. Briosch: paltee. Brivi: pessitt. Brughee: zoccorott; beritt. Brunaa: scigollatt. Bulciagh: sassett. Bulgor: brodatt. Buragh: crappon; borios. Buscinigh: farinett. Busnagh: occon; bus. Bussor: peritt.
C Cabiaa: ciapparitt. Cadoragh: asnitt. Cagn: asen. Caj: marcitt, brutt. Calch: bastard. Caleppi: piscinin, ziffolin. Calnagh: trii sô. Calò: batacc. Cambiagh: s'cioppett de pobbia; cambiaa. Camisan: mascarpon. Camnagh (Lentaa): bordocch. Campagnoeula: trii novei. Camparada: strii. Candia: maslon, spazza-pollee. Canonega: melgascitt. Cantù: nas in su; avocatt. Canz: goss. Capiagh e Intimian: teribil. Caponagh: avocatt, mazza-pret; moletta. Caraa: cornitt. Carbonaa: carlitt. Carimaa: pan e latt. Carnaa: crapponi. Carugaa: strascia-sciavatt; us'c. Carugh: maja-broeud. Casalett: avocatt. Casalold: gabanott. Casanoeuv: persegatt. Casanoeuva: goss. Casargh: maran. Casasch: copa-fò. Casciv: stravacca-madonn. Caslin: caver. Casnaa con Bernaa: falciott. Casnigh: coppa-gent. Casoraa: cocô. Cassagh: lumagon. Cassan: gross, martor, bei. Cassgnanega: scarpignaa. Cassin: pesa-gabei. Cassina: zocch. Cassoeu: lovott. Castell: maja-cazzoeula. Castell (Lecch): scarpa-sces. Castell (Valsolda): scigoll. Castelmart: balora, orcellatt. Castiglion: goss. Cavajon: beccamort. Cavenagh: saracch. Caverian: caveriott. Caverzass: pelaa. Cavralba: cavroni. Cernusch (LC): mangia-gatt. Cernusch (MI): asnitt, bositt. Certosa: mezz calzett. Cesan Maderno: tocch. Cherghentin: piccett. Ciavenna: ranteghin. Cinisell Balsom: pesca-luna. Cirlian: anedin, moscon. Cislagh: burei. Cius: bus. Civaa: cortellatt. Civell: barbei. Civenna: sbirr. Civij: gniff, carotolatt. Coll: tegnon. Colmegna: ratt. Colnagh: taparott. Cologn: locch. Cologna: tria-paja. Comazz: magna-pappa. Comm: scigollatt. Concenee: asen. Concorezz: mangia-polt; guggiroeu. Concesa: brusadei. Coresciana: carozz. Cornaa: cornaggei. Costamasnaga: maja-gropp. Crebbi: crebbia-sass. Crema: brusa-crist. Cremella: strii. Cremia: folcinatt. Cremnagh: pugnattitt. Cressoeugn: gatt. Crevenna: berinatt. Cusciagh: sciuscia-gatt.
D Das: stornei. Daven: boiatt. Delebi: batoccoi. Derv: pancott. Des: goss. Dizzasch: asen. Dolzagh: palpitt. Dongh: fasolatt. Dor: fasolott, belegott. Dorn: zucconi. Dossena: tor. Dovera: tre mudand, malcredibil. Dran: bechett. Drezz: goss.
E Ell: matei. Era: petrucch. Erba: sciroppitt, bei, sciori. Eupili: moronei. F Fanengh: sbirr. Fenegrò: buscitt. Ferrera: spacia-pollee. Fiee: galitt. Figin: baslottee. Fiumm Lacc: crapponi. Fin: mornee.
G Gaggin: folcitt. Galaraa: brusa-ballon. Galbiaa: berinatt. Gambolò: impossibil. Garbagnaa: poresinatt. Garlasch: scracioni. Gasgian: baltramm. Gatolin: passottei. Gelbi: asen. Genegh: marocchitt. Germagnee: gratta-sass; sgaria-sass. Gironegh: bordonatt. Giuslin: spazzacamin. Giussan: borsitt. Guanzaa: mangia-coscenza. Gessaa: giantoni. Gnidell: i panscett. Gorgonzoeula: polt e lacc. Gorla Magior: golitt. Gravedona: scongiura-becch. Gravellona: laccion. Gresciagh: piaspolin, strascia-patei. Groppell: rodoni.
I Icurcc: fasolott, fasoeu. Imbersagh: perseghett. Introzz: marucch trucch trucc. Inverigh: goss. Inzagh: batagg. Irun: goss. Isan: s'ciatt.
L Lambrugh: goeubb. Langosch: latinista. Lanzada: magnan. Laorca: goss. Lasnigh: ballotta. Lavagna: beattin. Lazzaa: boeu; laccett. Lecch: lecca-piatt. Lemna: avocatt, pioeugg. Lenn: belegott. Lentaa: ballon. Lescen: goss, oltron. Lesmo: bau-bau. Lierna: estim. Limbiaa: fasoeu. Limed (CO): ciavitt. Limed (MI): magna-corda. Limonta: moscon. Linzanegh: paletta; profeta. Liscaa: liga-sabbia. Lisson: crapponi. Lod: largh de bocca e strett de man. Locaa: pappetta. Logg: bocin. Lomagna: brusa-padellitt. Lombrin: lodassen. Lomazz: polentatt. Longon: scopei. Lura: mangia-ratt. Luraa: gasgiott. Luragh d'Erba: zoccorott. Luragh: sciavatt. Lusin: i trii de Lusin. Luzzen: tetta-vacch.
M Macagn: goss. Machee: gattitt. Madignan: gamberee. Magenta: badin. Magiana: pocia-ratt. Magianegh: belegott. Magrej: dotoritt. Malavee: peccen. Malgraa: fideghitt. Malnaa: malagent; Malbòcc. Mandell: maja-vacch. Mantell: saracch. Margn: margnacch. Marian: giudee. Marzan: panerott. Masaa: parpaj. Masc: coronatt. Massaja: maja-lard. Mazz: maroner. Med: spatazzin. Meda: strioni, strii. Melz: oreggiatt, mercant. Menas: canaja. Meraa: piattei. Merlin: grugna-versin. Meron: caver, paltanei. Mes: pestoles (prononzia local: [peʃto'leːs]). Meser: corios. Mezana: giudee. Mezegra: folcinitt. Mezzagh: stornei. Mignee: marter. Milan: bauscia. Minoeubra: pesca-luna. Misent: gallett. Molina (Fagee): cascia-lov. Molina (Mandell): omen grand. Molten: paltanei. Moltras: mui. Monguzz: persegatt. Monscia: bilott. Montaveggia: fatt. Montisell: sgorbattei. Montoden: gossetton. Montorfen: scenderatt. Mont Sir: lecca-tond, gnucch. Morbegn: gavei. Moronegh: bocin. Mortara: ranatt. Mozzaa: sughitt. Muggiò: bosin; ferree; melghitt. Mulazzan: mamalucch. Muss: mussatei.
N Nervian: coo quader. Ness: goss. Nibionn: zoccorott; poresinatt. Noeuva: lovitt. Non: maja-peverascia. Novedraa: ciodiroeu. Novegol: trombetta.
O Oeus: goss, mangia-mui. Ogionn: tarei. Olaa: melgascitt. Olcc: boteghitt. Olgiaa (CO): matt. Olgiaa (LC): volpatt. Olginaa: bagian. Olmo: montes. Oltrona: peccitt. Omaa: asnitt. Onn: mui. Oren: patatoni, pomatt. Oria: cagador. Origg: mangia-narigg. Ornagh: sciattoni, sciatt. Orsenigh: gratta-sass. Osnagh: patorei. P Paderno: guastitt. Pagnona: bosirc. Palanz: asen, beritt, balleritt. Pandin: milla. Pantijaa: strioni. Parè: magna-patati. Parona: mazzuccon. Passarera: socch. Passiran: maja-gatt. Passirana: maja-gatt. Paù: becca-mort. Peregh: pesca-mocchett. Pescall: sciatt. Pescarenegh: oggitt. Pessan con Bornagh: passaritt; can e gatt. Pian: mui. Pianell: pan e latt. Pigri: gatt'. Pioltell: martor, martorell. Piubega: raner (prononzia local: [ra'nɛr]). Pognana: dotoritt. Pont Lamber: goss. Porlezza: lecca-piatt. Port: crappon. Postin: lumaghee. Pozz: schiscia-boton. Pozzoeu: martor. Premenugh: spazza-pollee. Preserp: orsitt. Prestabi: maja-sabia. Promana: barr. Prost: marghen (prononzia local: ['margɛn]). Pugenaa: corbatt. Puria: cannavol. Pusian: pessitt, sciuscia-buscion.
Q Quaa: scigalott.
R Rancc: granellatt. Ravagnasch: mangia-zuppa. Renaa: lorocch. Rezzagh: caver. Rivolta: magnan. Rivoltella: cagnott. Rizzengh: polentin. Robi: locch. Robiaa: coccorei. Robian: martorei. Roeugen: maja-raviscion. Roeudor: rabiaa. Romanengh: gatt. Romanò: folciott. Ronagh: gatt', gattitt. Roncadell: mangia-benis. Roncell: o la vita o la pell; ronchett. Ronch: coditt. Rovagnaa: sculattaa. Rozzan: goss. Rugell: polentatt. Run: asen. S Sammaa: bornisai. Sanazà: ballabiott. San Bernard (San Jacom): montes. San Dalmazzi: buscitt; cugiaa. San Fedee: lapagg. San Fermo (CO): cadregatt. San Fermo (LC): bilott. San Giacom: zoccolott. San Gioann (Belas): coo d'aqua, zoccolatt. San Gioann (Lecch): scolda-banch. la Santa: occh. Sant'Agata: pitocch. Santa Maria (LC): vagabond. Santa Maria (San Zenon): lebros. Sapell: scagnell. Sartirana: ranon. Sasteven: mangia-scigall. Scannabò: pissoni. Sceran: baja. Scereseri: zuccon (prononzia local: [sy'ku]). Scerscin: luganegg. Scirimed: dotor, gai e gainn. Segraa: scontin. Seregn: coppinatt, coppin. Sest San Gioann: quadratoni, pee piatt. Setala: gamboni. Seves: gagiott, dotor. Siron: ravanei. Sirtol: barott. Socch: batarei. Solbiaa Olona: sgorabass. Somana: sonador. Sorman: pitarei. Sovigh: cocô. Spin: marei. Suej: canonegh. Suell: bovee. Sulbiaa: sciusciaa.
T Tavernee: scigollatt. Tavord: zoccolon. Tonzanigh: giugador. Torlin: stordii. Torn: penagg. Tremenegh: bricch. Trescian: zoccorott. Trescor: tamboron. Treven: tre vacch. Trezz: mangia-ghezz, mangia-sciguett. Trigol: gossatoni. Trisella: magna-trifoeuj. Triugg: guggitt. Trucazzan: beritt. Trumell: dotor. Turaa: zucch.
V Vaian: trii pan moi. Vaian (Merlin): trippa-moeuj. Valbrona: panisciatt. Vall (LC): crapponi. Vall (PV): cuu verd; ravoni. Vanzagh: panocchitt. Varee: pomatt. Varenna: quaggitt. Vassena: muff. Vaver: piangin. Vedan: ballabiott. Vedugg: maja-gugg. Vej: piciaj Veles: pelabrocch. Venian: beritt. Veran: mangia-caggiada; buscitt. Verdee de Sora: cabrott. Verdee de Sotta: berott. Vergh: zucchitt. Vertemaa: sciatt. Vestren: lappagg. Viganò: matei. Vignaa: goss. Villa: lovitt; matei; folcinett. Villa de Ciavenna: citton. Villa Fornas: melgascioeu. Villanoeuva: cagnoeu. Villa Raveri: ravee. Villa Romanò: berott. Vimercaa: gratta-gainn. Visgnoeula: zoccolatt. Vugiaa: orocch.
Z Zel Bon Persegh: pescaluna. Zilavegna: magattellon; gavin. Varda anca Soranomm di paes tesines e grisones Soranomm di paes noares e ossolan
Ligamm de foeura Paes comasch Triangol Larian Paes intorna a Derv Paes milanes e brianzoeu Paes de la Bassa Bressana Vai bergamasch Paes bergamasch
Categoria:Tradizzion lombarde