thumb|Bohusläns landskapsvåpen Bohusläns landskapsvapen er landskapsvåpenet til Bohusläns landskap i Sverige. Den heraldiske beskrivelsen (blasoneringen) av Bohusläns landskapsvåpen lyder: «I fält av silver en krenelerad röd fästning, försedd med ett krenelerat rött torn och två portar av guld med svarta gångjärn och lås samt åtföljd till höger av ett blått svärd och till vänster av ett mot fästningen upprest blått lejon med tunga, tänder och klor av guld.» I likhet med de øvrige landskapsvåpnene er selve våpenskjoldet kronet av en hertugkrone.
Båhuslen var et norsk len som måtte avstås til Sverige ved Freden i Roskilde i 1658. Våpenet ble utformet i samband med Karl X Gustavs begravelse i 1660 og bygger på byen Kungälvs våpen, som igjen var utformet på grunnlag av byens segl (også kalt sigill) fra middelalderen.
Borgen symboliserer Bohus fästning, som har gitt landskapet dets navn. Våpenet danner sammen med Göteborgs byvåpen og våpnene til Dalsland og Västergötland det nye våpenet til Västra Götalands län. Tidigere ingikk våpenet sammen med Göteborgs byvåpen i det eldre våpnet til Göteborgs och Bohus län.
Kategori:Heraldiske våpen Kategori:Bohuslän Kategori:Etableringer i 1660