Svasse Bergqvist

Jacob Wilhelm Constantin B:son Bergqvist, känd som Svasse Bergqvist, född den 28 april 1887 i Lund, död den 21 december 1959 i Stockholm, var en svensk jurist och statstjänsteman, tillika revy- och sångtextförfattare verksam vid bland annat Mosebacke, Södra Teatern och Vasateatern.

Biografi Familjebakgrund Svasse Bergqvist var son till generaldirektören och ecklesiastikministern Bengt J:son Bergqvist och Constance Flensburg (1863–1910). Modern var dotter till biskopen i Lund Wilhelm Flensburg vilket gjorde att språkforskaren Nils Flensburg, läkaren Carl Flensburg och juristen Ebbe Gustaf Flensburg var Berqqvists morbröder. Bergqvists föräldrar skildes då han var 11 år. Fadern gifte 1899 om sig med Hilda Charlotta Nyström och modern 1900 med botanikern och tidningsmannen Ernst Ljungström. Ungefär vid tiden för sitt andra äktenskap blev fadern rektor vid läroverket i Kristianstad dit han och sonen flyttade. Här tillbringade Bergqvist senare delen av sin uppväxt och avlade mogenhetsexamen 1904.

Utbildning och ämbetsmannakarriär Bergqvist inskrevs 1904 vid Lunds universitet, där han avlade juris kandidatexamen 1909. Under sin studietid kandiderade han förgäves till ett par förtroendeposter inom Kristianstads nation, men i övrigt finns det inga tecken på att den blivande nöjesentreprenören tog någon mer aktiv del av studentlivet med dess spex och karnevaler.

Efter universitetsstudierna flyttade Bergqvist till Stockholm där han hade kortare tjänster vid bland annat Stockholms rådhusrätt, Läroverksstyrelsen och Civildepartementet. Det var dock inom fångvården Bergqvist från och med 1916 skulle ha sina mer stadigvarande anställningar, dels i form av tjänster vid Östermalmsfängelset respektive Långholmens centralfängelse, dels centralt inom själva Fångvårdsstyrelsen. Han lämnade den sistnämnda 1941, men hade då varit tjänstledig till följd av sjukdom sedan 1937.

"Svasse" som nöjesentreprenör miniatyr|Sickan Castegren i Svasse Bergqvists debutalster Ack, Elvira 1916. miniatyr||stående=2.0|Sluttablå ur revyn Blått-Blått eller Blått och bart från 1919, vilken uppfördes i Helsingborg som en lokalt anpassad variant av Bergqvists succérevy Brissons blå blondiner. Mannen i frack mitt i bilden är troligen Gösta Bodin. Det var dock inte som fångvårdstjänsteman Jacob Bergqvist skulle göra sig känd utan som revy- och farsförfattare, regissör och teaterdirektör inom Stockholms nöjesliv under smeknamnet "Svasse".

Bergqvists debut inom nöjeslivet synes ha ägt rum under vårvintern 1916 som konferencier för en kabaret kallad Röda Tuppen. Året därpå avancerade han till att bli en av de ansvariga bakom Cabaret Läderlappen, en av tidens populäraste kabareter. Vid det laget hade Bergqvist även hunnit debutera som pjäsförfattare med "farsrevyn" Ack, Elvira på Södra Teatern i september 1916 (detta under författarpseudonymen "Strid Sommar", en vitsig motsvarighet till att föreställningens musik var skriven av "Fred Winter", det vill säga Sten Njurling). Ack, Elvira fick ett mindre gott mottagande av kritiker, men blev en stor publiksuccé med 127 föreställningar och ett par senare återuppsättningar. Detta mönster, med mer publik- än kritikergunst, skulle gälla även för många av Bergqvists senare uppsättningar, och verkar ha förundrat den senare gruppen. Svenska Dagbladets recensent "Finn" sågade exempelvis revyn Nattugglor (1920) men konstaterade samtidigt att "publiken, som fyllde varje plats, applåderade, man kan säga frenetiskt” och ställde följdfrågan ”Är det hr Bergquist som driver med publiken eller publiken som driver med hr Bergquist?"

Bergqvist var under det sena 1910-talet och merparten av 1920-talet oerhört produktiv och författade ofta tre revyer eller mer per år till flera olika teatrar i Stockholm, däribland Folkets hus teater, Vasateatern, Folkan, Mosebacketeatern och den ovannämnda Södra Teatern. Under de första åren var Bergqvist själv ofta även regissör. Med tiden kom han dock allt mer att lämna den senare uppgiften åt andra, och detsamma gällde kuplettexterna, vilka ofta kom att levereras av Karl-Ewert Christenson medan Bergqvist själv fokuserade på den talade dialogen. Bland Bergqvists andra samarbetspartners märks Björn Hodell, Otto Hellkvist och Kar de Mumma. När Bergqvists revy Brissons blå blondiner 1919 skulle lokalanpassas inför en uppsättning i Helsingborg samarbetade upphovsmannen härom med Birger Sjöberg, som då verkade som journalist i denna stad.

Bergqvists samarbetspartner Björn Hodell framhöll senare Svasserevyernas roll som "plantskola för unga revyämnen", och faktum är att ett antal sedermera mycket kända artister och kreatörer fick sina första större framgångar i dessa revyer, däribland Carl Brisson, Zarah Leander och Jules Sylvain.

Efter revyn Syndare i sommarsol (1932) och farsen Fina Q (1933) avslutade Bergqvist i princip sin bana som författare för scenen. Han fortsatte dock att kombinera sin tjänst i staten med spridda uppdrag i nöjesvärlden. Bland annat hade han under 1930-talets senare del ett omfattande låtskrivarsamarbete med Johnny Bode, vilket resulterade i ett stort antal skivinspelningar. Duon skrev även på 40-talet några sånger för olika svenska filmer, Bode under pseudonym sedan han blivit svartlistad i den svenska artistvärlden. Inom filmbranschen gjorde Bergqvist även ett inhopp som manusförfattare tillsammans med Edvard Persson till den senares film Den glade skräddaren (1945). Bergqvist framträdde även som kåsör i radio.

Svasse Bergqvist är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.SvenskaGravar

Filmografi

MusikAnmärkning: Listan omfattar endast sådana musikstycken som skrivits specifikt för en viss film, inte revykupletter och dylikt som senare förekommit i filmer. Johnny Bodes bidrag till de två sista filmerna är gjorda under pseudonymen "Rob Robertson". (text till sången "Demonen", musik av Jules Sylvain; framförd av Zarah Leander) (text till sången "Hur tokigt som helst", musik av Johnny Bode; framförd av Carl Reinholdz) (text, tillsammans med Kerstin Sundmark, till sången "Himlens gyllene bro", musik av Johnny Bode; framförd av Anna-Lisa Öst)

Övrigt (medverkan som sig själv) (medverkan som sig själv)Filmen kan ses på Filmarkivet.se (manus tillsammans med Edvard Persson "efter en utländsk idé")

Teater Manus Källa till nedanstående, då annat ej angives, är Warren 2017, s 41–47. {| class="wikitable" ! Premiärdatum !! Produktion !! Medupphovsmän !! Teater !! Medverkande !! Föreställningar !! Anmärkning |- | 1916-09-02 || Ack, Elvira eller Går ni med på Gyllene Göken – Fröken?Farsrevy i 3 akter || Fred Winter (musik) || Södra teatern || Tage Almqvist, Georg Blomstedt, Mona Geijer-Falkner, Tyra Leijman-Uppström, Eric Lindholm, Sickan Castegren, Axel Hultman (även regi), Mary Gräber, Mathilda Caspér Svenska scenen nr 22 1916, s 171. || 127 || Skriven under pseudonymen Strid Sommar. |- | 1916-12-15 || Andersens sagorMelodram och balett || Sven Tropp, Oscar Tropp (koreografi) "Bröderna Tropp och Gyllene Gökens pappa utlova en sagobalett" i Dagens Nyheter 1916-11-20. || Auditorium || Barn från bl a Dramatens elevskola || 3 || Valgörenhetsuppsättning i samband med Barnens dag |- | 1917-04-28 || Daggdroppen eller Å, de' va' AmeliVårfarsrevy i 3 akter || || Södra teatern || Axel Hultman (även regi), Georg Blomstedt, Tage Almqvist, Eugen Nilsson, Eric Lindholm, Paul Hagman, Mathilda Caspér, Mary Gräber, Hildur Lindholm, Ingeborg Nilsson m fl Notis i Svenska Dagbladet 1917-04-26.|| 18 || Skriven under pseudonymen Strid Sommar. |- | 1917-05-16 || Ack, Elvira eller Går ni med på Gyllene Göken – Fröken?Farsrevy i 3 akter || Fred Winter (musik) || Södra teatern || || 15 || Återuppsättning. |- | 1917-06-17 || Kärlek på Grönland eller Anderssons sommarresa 1917Revyspex i 3 akter || Therese Hertzberg-Svensson (koreografi)Annons i Svenska Dagbladet 1917-06-26. || Alhambra-Teatern || Harald Andersson, Algot Pehrsson, John Melin m flPremiärnotis i Aftonbladet 1917-06-18. || 96 || Skrivet under pseudonymen Måns Ram. |- | 1918-03-31 || Cyrannå eller Vi äro gaskiga allaHeroiskt parodispex i 3 akter Denna uppsättning ej upptagen i Warren 2017. Uppgifterna härom hämtade från Svenska Dagbladet (notis 1918-03-30, kort recension 1918-04-02 och annons 1918-04-21). || || Viktoriasalen || Robert Sandberg (även regi) m fl || || Skrivet under pseudonymen Måns Ram. |- |1918-05-29 || Hoppla-la eller Sätt potatis!Cabaretrevy i 4 avdelningar || Björn Hodell (medförfattare), Anton Salmson (regi) || Berns Revyteater || Anna-Lisa Lindzén, Stassa Wahlgren, Lili Ziedner, Arvid Kindahl, "Fjellströms" (troligen Emil Fjellström och Millan Fjellström), Gösta Bodin, "dansparet Brisson", "Systrarna Sonne" m fl Annons i Dagens Nyheter 1918-05-26 (Lindzéns efternamn är häri skrivet Lindén)|| 65 || Skriven under den kollektiva pseudonymen Hux Flux. |- |1918-06-01 || Zick-ZackSnick-snack i 3 akter || Wilhelm Tunelli (medförfattare, regi) "Zick-Zack på Mosebacke", recension i Svenska Dagbladet 1918-06-02. || Mosebacke Revyteater || Elna Panduro, Otto Hagert, Wilhelm Tunelli, Thyra Leijman, Carl Thorell, Lillie Ericson, John Blom, Hildegard Utter, Arthur Rolén, Kai Reiners, Emy Ågren, Violet Molitor, Märta Reiners Annons i Dagens Nyheter 1918-06-06|| || Skriven under den kollektiva beteckningen Svasse & Co. Även spelad på landsortsturné av Karin Swanströms sällskap hösten 1918. Notis i Svenska Dagbladet 1918-10-13. |- |1918-10-02 || Brissons blå blondiner eller En natt i EgyptenModern utstyrselcabaret || || Mosebacke Revyteater || Carl Brisson, Roody Reiners, Vilhelm Julinder, Kai Reiners, Emy Ågren, Lisa Steier m fl Annons i Svenska Dagbladet 1918-10-02 resp recension i Dagens Nyheter 1918-10-03|| || Delvis en omarbetning av Zick-Zack. |- |1919-01-01 || Ta' hissen Amalia eller Det är visst något fel i systemetNyårscabaret i 3 avdelningar || || Mosebacke Revyteater || Carl Brisson, Hulda Malmström, Valdemar Dalquist, John Lindén, Kai Reiners, Emy Ågren, [Eric?] Abrahamsson m fl Annons samt recension ("Kabaretartisternas guldålder") i Dagens Nyheter 1919-01-04|| 40 || "Efter en dansk förlaga". |- |1919-01-01 || Blått-Blått eller Blått och bartEn kompott i 3 akter || Birger Sjöberg (medförfattare under signaturen "X.X."), Lisa Steier (koreografi) || Helsingborgs teater || Gösta Bodin, Juliette Lind, Olga Adamsen, Rudolf Axelson, Valter Lindström, Emil Fjellström, Millan Fjellström, Birger Sahlberg (även balettmästare), Kerstin Dahlström, Kai Reiners, Emy Ågren. || || Lokalanpassad omarbetning av Brissons blå blondiner i uppsättning av Karin Swanströms sällskap och med regi av henne. Senare även spelad på landsortsturné.Utöver från Warren 2017 kommer informationen rörande denna revy från Uno Myggan Ericson: "Revyförfattaren Birger Sjöberg" i Birger Sjöberg-sällskapet 1971 (Stockholm 1971) respektive Kupletter ur Hälsningborgsrevyn 1919: Blått-Blått eller Blått och Bart (Helsingborg 1919) |- |1919-05-01 || Tjim-tjim eller Sången om den ellröde BomanSommarrevy i 3 akter || || Mosebacke Revyteater || Valdemar Dalquist, Juliette Lind, Hulda Malmström, Gösta Bodin, Märta Reiners, [Eric?] Abrahamson, John Lindén, Johnny Björkman, Kai Reiners, Emy Ågren.Programhäfte för Tjim-tjim (Stockholm 1919) || 125 || |- |1919-10-15 || Hallå Amerika eller Brisson på äventyrBrokiga bilder i 3 akter || || Mosebacke Revyteater || Carl Brisson, Hulda Malmström, John Lindén, Märta Reiners, Carl Hagman, Kai Reiners, Emy Ågren, Gösta Bodin, Eric Abrahamsson, Johnny Björkman, Karin Rydberg.Hallå Amerika – Kupletter och bilder ur Mosebacke höstrevy 1919 (Stockholm 1919) || 76 || |-

Svasse Bergqvist

Źródło i licencja