Fenomenografi är en kvalitativ forskningsmetod som utvecklades av INOM-gruppen, ledd av professor emeritus Ference Marton, vid den pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet. Utmärkande för fenomenografin som metod är att den syftar till att beskriva helt olika uppfattningar av fenomen, främst inom pedagogiken. Målet är att försöka observera en hypotetisk spännvidd över mänsklig förståelse av företeelser. Ett sätt att närma sig den uppgiften är att analysera intervjutranskript och sammanställa olika typer av utsagor i beskrivningskategorier. Relationer mellan beskrivningskategorier kan sedan undersökas i ett fenomenografiskt utfallsrum. Processen inriktas mot att kartlägga uppfattningar i urvalsgruppen samt undersöka hur uppfattningar förhåller sig till varandra och till det undersökta fenomenet.
Beskrivningskategorier Beskrivningskategorier används för att: samla utsagor som beskriver uppfattningar av det undersökta fenomenet avgränsa och beskriva grupper av utsagor som har likartad innebörd
Exempel Nedan följer exempel på beskrivningskategorier ur rapporten "Ungdomars uppfattningar av trafiksäkra förare och förarutbildningens utformning" från VTI. Rubriken för avsnittet är "17-åringarnas uppfattningar av vad en trafiksäker förare är".
Analysunderlag Beskrivningskategorier kan ta form vid upprepad genomläsning av intervjutranskript där forskaren söker det som "står mellan raderna" - underliggande teman i informanternas utsagor. Kategorierna i exemplet ovan har författarna avgränsat med hjälp av olika intervjupassager. "Kategori 2: Laglydighet" härleds exempelvis ur följande dialog:
Utfallsrum Ett fenomenografiskt utfallsrum används för att: undersöka relationer dels mellan beskrivningskategorier, dels mellan beskrivningskategorier och det undersökta fenomenet rangordna beskrivningskategorier efter observerade eller föreslagna ordinalrelationer Exempel Nedan följer exempel på jämförelse mellan beskrivningskategorier i ett utfallsrum ur rapporten "Ungdomars uppfattningar av trafiksäkra förare och förarutbildningens utformning" från VTI.
Källor Alexandersson, M. (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I Starrin, B. & Svensson, P.-G. (Red.). (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. ss. 111-138. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Staffan (1986). Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur
Kategori:Vetenskaplig metod