Olivedal – även Vegastan lokaltEfter Vegagatan. Källa: Vi från Vega, nr 1 1995-1996, utgiven av Gamla Vegapojkars Kamratförening, Göteborg 1996, s. 6 – är en stadsdel och ett primärområde i stadsområde Centrum i Göteborgs kommun. Stadsdelen har en areal på 38 hektar.Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
Namnet Olivedal är uppkallad efter herrgården OlivedalHuvudbyggnaden kringbyggdes först av husen i 9:e kvarteret Alvhem (Olivedalsgatan-Alfhemsgatan-Rosengatan-Vegagatan). som låg cirka 170 meterKarta öfver Göteborg : sammandragen år 1888 af Ludvig Simon, [Rotekarta över Göteborg 1888, 100 x 210 cm], N P Pehrssons förlag och egendom, Skala 1 : 4 000 nordväst om Linnéplatsen ungefär vid Olivedalsgatan 20Karta över Göteborg - reviderad 1921, [Skala 1:15 000], Andre Stadsingenjör A. SödergrenOm planering i Olivedal, Marstrand och andra samhällen, ett projekt utfört vid sektionen för Arkitektur Chalmers Tekniska Högskola 1976, s. 11, "Utkast till stadsplan för området mellan Skanstorget och Öfra Husargatan samt Vegagatan, söder om Plantage och Bergsgatorna." Byggnadsnämnden Göteborg, 7 november 1893 samt s. 15 med foto på manbyggnaden från 1920-talet, då helt inbyggd av kvarteret Alvhem.. Olivedahl är känt sedan 1813, namngivet efter Olivia Melin (1803-1881), dotter till Olof Melin (1764-1834) i dennes första giftermålMelin gifte sig 1796 med Elisabeth Stockman. Paret fick tio barn. Efter hennes död gifte han 1816 om sig med Maja Folling (1792-1834). Paret fick fem barn. Melin och Folling gick båda bort i koleraepidemin 1834. Källa: R.T. Berg (1945), s. 20-36 med Elisabeth Stockman (1773-1815)Göteborgssläkten Melin (1727-1944), Överste R.T. Berg, Skövde 1945, s. 20, 34.Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II : ortnamnen på Göteborgs Stads område jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, [Första häftet], Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Göteborg 1925, s. 37 I samband med utläggandet av Rosengatan från Linnégatan till Vegagatan bebyggdes egendomen Olivedals sista grönytor. Herrgårdens huvudbyggnad flyttades och återuppfördes 1930 vid Stora Härsjön i Lerums kommun, där den totalförstördes i en eldsvåda den 22 mars 1944Göteborgs-Tidningen, 1972-11-12.
Kråkestan var förr ett smeknamn på stadsdelen Olivedal. Det var den idylliska lantgården Olivedal, som på sin tid låg nära Slottsskogens grindar, som var ursprung till namnet. Där fanns så många skräniga kråkor och kajor att Slottsskogens parkvaktare ofta kunde tjäna extra pengar på att skjuta kråkfåglar åt Olivedals innehavare. Även efter att hela egendomen bebyggts med stenhus levde i folkmun smeknamnet Kråkestan kvar till fram på 1940-talet.Göteborg - 777 frågor & svar, Sören Skarback, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1997 Kråkestan, Sven Schånberg, Bergendahls Boktryckeri, Göteborg 1960
Stadsdelen Olivedal, med stadsdelsnummer 14 införlivades från Örgryte landskommun med Göteborg 1868 som del av Majorna.Göteborgs utbyggnad - några bidrag till Göteborgs stadsbyggnadshistoria, B Andersson, H Jacobsson, E Jönsson, M Heijl, T Josefsson, Chalmers Tekniska Högskola, sektionen för Arkitektur, Göteborg 1983, s. 25, 29 Olivedal omges av stadsdelarna; nr 12 Masthugget i norr (gräns längs Plantagegatan); nr 15 Haga i öster (gräns längs Linnégatan, fram till Landsvägsgatan); nr 16 Kommendantsängen i öster (gräns från Landsvägsgatan till Linnéplatsen); nr 19 Slottsskogen i söder och sydväst (gräns från Linnéplatsen till hörnet av Paradisgatan/August Kobbsgatan); nr 13 Stigberget i väster och nordväst (gräns fram till mötet med Plantagegatan).Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, [del I], red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 , s. 184ffStatistisk Årsbok för Göteborg 1959, red. Alvar Westman, Göteborgs stads statistiska byrå 1959, s. 8f Fram till 1920 ingick stadsdelens område i Majornas 6:e rote.Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1899, [Tjugondeandra Årgången], utgiven av Fred. Lindbergs Kalenderexpedition, Göteborg 1899, s. 224. År 1899 hade egendomen Olivedal i 9:e kvarteret i Majornas Sjette Rote ett taxeringsvärde av 130 800 kronor.[Majornas rotar 1901 :] Stadsingeniörens skrifvelse till Byggnadsnämnden den 28 mars 1901
Stadsdelen mäter cirka 850 meter i nord/sydlig riktning och cirka 625 meter i öst/västlig riktning.Eniro kartor, Rita & Mät
Historia miniatyr|left|Olivedals herrgård. Marken för Olivedal tillhörde fram till slutet av 1700-talet Älvsborgs Kungsladugård, och kallades då LiljedalOm planering i Olivedal, Marstrand och andra samhällen, ett projekt utfört vid sektionen för Arkitektur Chalmers Tekniska Högskola 1976, s. 10. Nyttjanderätten till gården Liljedal uppläts 1791 till vågmästare Bengt Sandberg, mot att han gjorde "Etthundra sextio mans Dagsverkan" eller betalade "Otta shilling Specie uti Bancomynt" för varje dagsverke. Stadskamrer Hinric Bagger blev nästa ägare 1798. Han överlät den i sin tur till Jonas Setterberg, som gick i konkurs och gården såldes på auktion 1806.Vi från Vega, 2004, utgiven av Gamla Vegapojkars Kamratförening, Göteborg 2003, s. 15 Köpmannen Olof Melin köpte gården samma år och familjen Melin behöll egendomen fram till 1890, då Göteborgs stad förvärvade området.
År 1877 gjordes en första plan för områdets bebyggelse, som bland annat innefattade det som blev Linnégatan och Linnéplatsen. Åren 1880-1890 tillkom den första flerfamiljsbebyggelsen, landshövdingehus längs Vegagatan. De sista landshövdingehusen i området byggdes mot slutet av 1920-talet vid Jungmansgatan. Eftersom området kring Jungmans- och Johannedalsgatorna i öst-västlig riktning är mycket kuperad - med en höjdskillnad på som mest 26 meter - gav detta höga stenmurar, långa trappor, och en bebyggelse i avsatser. En plan för vidare utbyggnad slogs fast 1893, och nästa större fas blev 1895-1930 med bostadshus, Viktoriaskolan (1875, första stenhuset), Oscar Fredriks kyrka samt Göteborgs Ålderdomshem (1896, revs 1963, 1970 och 1973 i etapper) vid Vegagatan vid SlottsskogenFrån Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 , s. 44. Vidare planer för utbyggnad upprättades 1903 samt 1914, då gällande de västra och högt belägna delarna. På 1960-talet ersattes trähusbebyggelsen kring Vegagatan med nybyggnader, och från tidigt 1970-tal har ett 20-tal hus rivits och ersatts med nybyggen, främst längs Linnégatan. Kvarteren längs Linnégatan och Nordhemsgatan/Alfhemsgatan samt landshövdingehusen i väster, ingår i kommunens bevarandeprogram.Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, [del I], (1999), s. 184f Parallellt och strax bakom Olivedalsgatan fanns i slutet av 1800-talet en brant sluttning där det växte ekar. Området kallades därför Ekängen.Motsols kring stan, Folke Persson, Rundqvists Bokförlag, Göteborg 1938, s. 121.
Innan området kring Jungmansgatan och Lilla Vegagatan bebyggdes, kallades det för "Dahlins äng" (efter köpmannen Samuel Dahlin, som i slutet av 1700-talet ägde mark i området) och här betade får. I sluttningen från Slottsskogen ner mot Jungmansgatan växte en större ekskog. En trätrappa med 140 steg mellan August Kobbsgatan och Jungmansgatan kom på plats 1931. I slutet av 1950-talet ersattes den av en trappa i sten. Omkring 1970 förnyades trappan igen.Garellick, (2008), s. 14, 17
På den östra sidan av Vegagatan fanns ursprungligen staketinhägnade förträdgårdar med planterade almar. Dessa togs successivt bort från 1910-talet och fram till på våren 1926. År 1937 breddades Vegagatan och belades med asfalt för att klara standarden för den busslinje som "Buss-Johansson" hade startat redan 1931. Landshövdingehusen vid Vegagatan, mellan Prinsgatan och Plantagegatan, revs 1981. I deras ställe uppfördes bland annat 108 lägenheter i hus som byggts av betongelement som 1984 monterats ner från höghus i Bergsjön, vilka var svåruthyrda. Husen stod klara vid årsskiftet 1985-1986.Garellick, (2008), s. 22f
År 1888 var endast del av Vegagatan framdragen. Då fanns kvarter III och V uppförda på var sin sida av gatan med sammanlagt 23 tomter.Karta öfver Göteborg : sammandragen år 1888 af Ludvig Simon, Rotekarta över Göteborg 1888, N P Pehrssons förlag och egendom, Landsarkivet i Göteborg (2008), Skala 1 : 4 000, Original C 8675:1 Utöver dessa hus, finns på en karta från 1891 ett tiotal mindre hus utspridda i norr, och i den södra delen endast egendomen Olivedal med sju byggnader. Lilla Vegagatan och Ekonomigatan är utmärkta med sin tänkta sträckning, men ännu ej bebyggda. Ekonomigatan blev till Johannedalsgatan 1904, men utgick senare efter ändring i stadsplanen.Karta öfver Göteborg : Vägvisare & Affärskalender omfattande firma-, yrkes- och varuregister, [Karta öfver Göteborg, indelad i 8 specialplaner samt öfversigtsplan], Hugo Brusewitz förlag, Göteborg 1891, specialplan IVGöteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, utgiven av Göteborgs Drätselkammares Gatunamnberedning 1945, s. 159
År 1875 var taxeringsvärdet för tomt nr 107 i Majornas Sjette Rote, ägd av grosshandlare A.W. Melin i Oliviedal 42 000 riksdaler, och år 1899 hade egendomen Olivedal i 9:e kvarteret i Majornas Sjette Rote ett taxeringsvärde av 130 800 kronor.Göteborgs Adress - Kalender för År 1875, Göteborgs Handels - Tidnings Aktie Bolag, Göteborg 1875, s. 72.Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1899, [Tjugondeandra Årgången], utgiven av Fred. Lindbergs Kalenderexpedition, Göteborg 1899, s. 224.
Vegastaden Åren 1964–1974 byggdes cirka 1 800 lägenheter i och kring "Vegastaden", med en våningsyta på cirka 185 000 kvadratmeter samt cirka 21 000 kvadratmeter avsedda för butiker, kontor med mera. Folkmängden planerades till drygt 4 500 personer. Byggmästarkonsortiet KB Vegabyggen bildades 1959 och bestod av de fyra göteborgsbyggmästarna Walter Lundborg, Ernst Rosén, Ivar Kjellberg och Holger Blomstrand.Holger Blomstrand Byggnads AB, Ivar Kjellberg BYGGMÄSTARE, Walter Lundborg Byggnads AB och Ernst Rosén Byggnadsfirma Genom mäklaren Arne PalmbladVi från Vega, 2004, utgiven av Gamla Vegapojkars Kamratförening, Göteborg 2003, s. 10 började bolaget 1961 att köpa upp hus. Den 18 februari 1964 godkände byggnadsnämnden förslaget om en ny stadsplan,Vi från Vega, nr 1 2001-2002, utgiven av Gamla Vegapojkars Kamratförening, Göteborg 2002, s. 6 och på hösten 1964 startade rivningarna kring ålderdomshemmet. Göteborgs Bank och Göteborgs Intecknings- och Garanti AB, svarade för finansieringen. Konsortiet bildades 1959 och stadsplanearbetet påbörjades 1960.
Under cirka åtta år revs 121 landshövdingehus med över 2 400 lägenheter, från söder mot norr. Detta blev Sveriges dittills största saneringsprojekt. Det planerade, nya Vegaområdet skulle rymma 1 600 lägenheter, varav mer än hälften var 3 rum och kök eller större. Tjugotre grå betonghus ersatte landshövdingehusen. Vegabyggen stod för 1 700 av lägenheterna i projektet Nordostpassagen ritade av Lund & Valentin arkitekter. 100 lägenheter uppfördes 1972-1973 av Göteborgs stads bostadsaktiebolag i det sydligaste kvarteret, väster om Jungmansgatan. Bebyggelsen består främst av lamellhus i 5-6 våningar, och lägenheterna från ettor till sex rum och kök.Göteborg bygger, [5:e utök. uppl.], GAKO (Göteborgs allmännyttiga och kooperativa bostadsföretag), Göteborg, 1971, s. 137ff En formell invigning av området skedde i maj 1970. Satsningen hade då kostat cirka 200 miljoner kronor. Att bygget kom igång över huvud taget och kunde genomföras med relativt lite eget kapital hos byggmästarna, ska ses mot bakgrund av det socialdemokratiska Miljonprogrammet samt omdaningen av pensionssystemet med ATP. SPP kom därför att stå som garant för byggkapitalet.Vi från Vega, 2004, utgiven av Gamla Vegapojkars Kamratförening, Göteborg 2003, s. 10f En större upprustning av lekplatser, grönytor med mera blev klar 1991.
Linnégatan