Elvis Presley (i Storbritannien Elvis Presley Rock n' Roll) är den amerikanske sångaren och musikern Elvis Presleys självbetitlade debutalbum. LP-skivan (LPM 1254) gavs ut som monoinspelning av RCA Victor den 23 mars 1956. Fem av låtarna spelades in i Sun Studio i Memphis mellan juli 1954 och juli 1955, innan RCA köpte Elvis Presleys kontrakt från Sun Records. De övriga sju låtarna på albumet spelades in för RCA i Nashville den 10–11 januari 1956 och i New York den 30–31 januari 1956.
RCA-producenten Steve Sholes, som hade ansvar för Elvis övergång till bolaget, såg albumet som en möjlighet att fullt ut dra nytta av både Elvis nationella tv-exponering och framgången med den nyligen släppta singeln, Heartbreak Hotel. Genom att kombinera nytt inspelat material med utvalda Sun-inspelningar kunde han sammanställa ett album som både etablerade Elvis för en bredare publik och drog nytta av hans växande popularitet.
Albumet ger en samlad bild av den musikaliska stil som Elvis Presley hade utvecklat under sina första år som artist. Repertoaren förenar rock'n'roll och rockabilly med rhythm and blues, country och populärmusik och illustrerar den genreöverskridande stil som kom att prägla hans tidiga karriär. Elvis Presley skrev inte själv låtarna utan tolkade material från skilda musiktraditioner, bland annat från afroamerikanska R&B-artister och countryartister, och gav låtarna sitt eget musikaliska uttryck. Albumet blev därigenom också en sammanfattning av den repertoar och de musikaliska influenser som hade präglat hans genombrott.
Att LP-formatet ännu var oprövat för rock'n'roll var en av de osäkra faktorer som omgav albumets tillkomst. Tonårspubliken köpte vid denna tid främst singlar, och det var därför inte självklart att en rock'n'roll-artist skulle kunna sälja ett helt LP-album. Albumet kom att toppa Billboard Top Pop Albums-listan i USA i tio veckor och den konkurrerande Cashbox-listan i åtta veckor. Det blev det första rock'n'roll-albumet att toppa de amerikanska albumlistorna. Även i Storbritannien nådde albumet Rock 'n' Roll (med en delvis annan låtuppsättning) förstaplatsen. Med en initial försäljning på 300 000 exemplar blev det RCA:s dittills mest sålda popalbum och det första som inbringade en miljon dollar. Det certifierades först guld och senare platina av Recording Industry Association of America (RIAA) för en försäljning på en miljon exemplar i USA. Albumets kommersiella framgång visade att rock'n'roll kunde nå en bred publik även i LP-format.
År 2003 rankade magasinet Rolling Stone albumet som nummer 56 på listan The 500 Greatest Albums of All Time. Skivomslaget, med namnet Elvis Presley skrivet i rosa och grönt, har inspirerat flera senare skivomslag, däribland London Calling, The Clashs dubbel-LP från 1979.
Bakgrund miniatyr|Sun Studio i Memphis, Tennessee, där Elvis Presley gjorde sina första inspelningar. Den 21 november 1955 ingick skivbolaget RCA Victor ett avtal med Sam Phillips, ägare till det oberoende skivbolaget Sun Records i Memphis, Tennessee, om att köpa Elvis Presleys kontrakt för sammanlagt 40 000 dollar. Elvis kom därefter att fortsätta sin musikkarriär på det nya bolaget under överinseende av sin nya manager, Tom Parker. Gitarristen Scotty Moore och basisten Bill Black hade varit med Elvis redan från starten. I köpet ingick också alla inspelningar som Elvis Presley hade gjort på Sun Records från sin första inspelning i juli 1954. Steve Sholes, som var ansvarig för Elvis övergång till RCA, ville förhindra att Sun skulle kunna dra nytta av RCA:s framtida framgångar med nya Elvis-singlar. Samtidigt antog han att det bland de inspelningar som Phillips hade ratat skulle finnas låtar som kunde fungera bra som albumspår.
miniatyr|Stenkaka med Elvis Presleys "I Forgot to Remember to Forget. Denna nyutgåva på RCA nådde förstaplatsen på country & western-listan. Den 2 december 1955, nästan omedelbart efter övergången, återutgav RCA Elvis senaste Sun-singel, "I Forgot to Remember to Forget" och "Mystery Train", medan den fortfarande låg högt på den nationella country & western-listan. RCA:s nyutgåva blev Elvis första listetta när den nådde förstaplatsen på countrylistan. Den 20 december återutgav man de övriga fyra Sun-singlarna. Den 10–11 januari 1956 gjorde Elvis sina första inspelningar för RCA i studion på McGavock Street i Nashville, där han även spelade in sin första singel för bolaget, "Heartbreak Hotel". Tom Parker arbetade med att lansera sin klient och bokade in honom för live- och tv-framträdanden. Elvis uppträdde i en ny stad varje kväll under vardagarna mellan tv-framträdandena på lördagskvällarna.
Steve Sholes på RCA, som också fungerade som Elvis producent, var osäker på både tidpunkten och valet av material för nya inspelningar. Han ansåg därför att han behövde hushålla med det material man hade spelat in. Han pressade dock Parker att få Elvis tillbaka i studion för att spela in den uppföljande singeln, samt fler låtar till det kommande debutalbumet. Den andra inspelningssessionen hölls i anslutning till Elvis första framträdande i nationell tv i New York i månadsskiftet januari–februari 1956. Fastän Steve Sholes hade ytterligare fyra RCA-inspelningar tillgängliga för utgivning, bestämde han sig för att även ta med fem outgivna Sun-inspelningar på debutalbumet som han ansåg vara bra nog för att ges ut. Dessa fem kombinerades med sju RCA-inspelade låtar och resulterade i det album om sammanlagt tolv låtar som fick titeln Elvis Presley.
Komposition, stil och texter Sun Records-sessionerna miniatyr|"Elvis Presley, Suns egen inspelningsartist". Reklamfoto från 1954."
"I Love You Because", Leon Paynes countryhit, spelades in i Sun Studio i Memphis under Elvis Presleys första professionella inspelningssession den 5 juli 1954. I studion medverkade Scotty Moore på gitarr och Bill Black på ståbas. Suns ägare Sam Phillips hade sammanfört dem med Elvis för att undersöka om de kunde samarbeta och skapa något att spela in. Sessionen inleddes med att man prövade ett antal låtar som Elvis kände till, och Phillips, som både producerade och skötte ljudtekniken, spelade in två av dessa: "Harbor Lights" och "I Love You Because". Resultatet utmärkte sig dock inte och uppfattades inte som särskilt originellt. Vid ett tillfälle tog Elvis upp sin gitarr och började spontant spela Arthur Crudups "That's All Right, Mama". Bill Black och Scotty Moore hakade på, och Phillips insåg nästan genast att de hade något speciellt. "That's All Right" kom, tillsammans med den två dagar senare inspelade "Blue Moon of Kentucky", att bli Elvis första singel.
miniatyr|Sam Phillips och Elvis Presley i Sun Studio. "I Love You Because" ger en inblick i vad Elvis strävade efter innan han fann den stil som definierades av låtar som "That's All Right". Inspelningen kan i efterhand framstå som något amatörmässig, präglad av en stil som skiljer sig från den som Elvis senare skulle utveckla. Sam Phillips ansåg att låten inte var särskilt nyskapande och var därför inte intresserad av att ge ut den. Dessutom hade den redan framförts i liknande stil med stor framgång. Av låtens inspelningar var endast tagning två komplett. Den version som Steve Sholes på RCA senare gav ut var en sammanslagning av tagningarna 3 och 5, men utan det talade partiet i mitten.
"Blue Moon": Efter sina första inspelningar på Sun Records började Elvis regelbundet besöka studion för att experimentera med nya idéer. En dag, någon gång mellan den 15 och 19 augusti 1954, kom han in och föreslog att de skulle spela in balladen "Blue Moon" av Richard Rodgers och Lorenz Hart. Sången, som är en del av den klassiska amerikanska låtskatten, framfördes av Elvis med ett mycket sparsamt ackompanjemang. Scotty Moore och Bill Black skapade en gles, suggestiv, klapprande countryinspirerad bakgrund, medan Elvis sjöng nära mikrofonen med sin röst omsluten av ett påtagligt eko.
Resultatet blev en blandning av musikaliska stilar och ett unikt experiment i Elvis repertoar, där han använde ett sångsätt som han nästan aldrig använde igen. Elvis sänkte tempot och förvandlade den ursprungliga poplåten i 32-takter till en 16-takters blues, utan att inkludera sticket eller den avslutande versen. Mellan verserna sjöng han i en klagande, nästan eterisk falsett, vilket gav framförandet en säregen känslomässig laddning. De flesta av Elvis coverversioner var inspirerade av tidigare inspelningar, men i fallet "Blue Moon" är det oklart varifrån – om ens någonstans – han fick idén till sin tolkning. Trots dess unika karaktär valde Sam Phillips att inte ge ut "Blue Moon" som singel.
miniatyr|Elvis andra Sun-singel, "Good Rockin' Tonight", som spelades in vid samma tillfälle som "I'll Never Let You Go" och "Just Because".
"I'll Never Let You Go (Little Darlin')", en countrylåt ursprungligen inspelad 1941 av låtens kompositör Jimmy Wakely och strax därefter av Gene Autry, spelades in av Elvis under en session någon gång mellan den 12 och 16 september 1954. Vid samma session spelades också Elvis andra singel in: "Good Rockin' Tonight" och "I Don't Care If the Sun Don't Shine". Dessutom spelade man in "Tomorrow Night", "Just Because" och Martha Carsons "Satisfied" – varav den senare har gått förlorad. Doug Poindexter, tidigare sångare och gitarrist i bandet Starlite Wranglers, där även Scotty Moore och Bill Black ingick, spelade gitarr vid denna session.
I likhet med "Blue Moon" utelämnade Elvis delar av "I'll Never Let You Go", vilket kan bero på att han antingen inte kände till dem eller att det var ett medvetet val. Elvis version börjar med refrängen, som framförs i ett mycket långsamt tempo, följt av andra versen. Därefter får sången och Elvis röst en ny intensitet när tempot plötsligt fördubblas i den avslutande refrängen. Balladdelen har en tydlig likhet med sångstilen i "Blue Moon", och även här är det okänt vad som influerade Elvis. Varken arrangemanget eller den suggestiva sången har några uppenbara kopplingar till tidigare versioner av låten.
"Just Because", skriven av Sydney "Sid" Robin samt bröderna Bob och Joe Shelton, härstammar också från september-sessionen. Låten hade varit en hit inom flera genrer sedan slutet av 1920-talet. Elvis rockabillytolkning kan ha inspirerats av Shelton Brothers version från 1933, Cliff Carlisles version från 1936 eller Frankie Yankovics populära polkaversion från 1948. Det är påtagligt hur roligt Elvis Presley, Scotty Moore och Bill Black hade vid inspelningen av den då 25 år gamla låten. Under solot blir det också tydligt hur samspelta de tre musikerna var vid denna tid. Elvis framför sången med en vild intensitet, upprepar ord och ändrar subtilt melodin när han återgår till refrängen efter instrumentaldelen. Doug Poindexter bidrog till inspelningen med en slagverksliknande effekt, som han åstadkom genom att trä en pappersremsa mellan strängarna på sin gitarr. "Just Because" spelades in i både ett snabbare och ett långsammare tempo, och det var den snabba versionen som valdes ut och gavs ut av RCA på Elvis debutalbum.
miniatyr|Inspelningsrummet i Sun Studio under en visning för allmänheten.
"Tryin' to Get to You": I juli 1955, troligen den 11:e eller 21:a, återvände Elvis till Suns inspelningsstudio för att spela in tre låtar: "Mystery Train" och "I Forgot to Remember to Forget", som skulle bli Elvis femte och sista singel på Sun, samt "Tryin' to Get to You". Låten, skriven av Rose Marie McCoy och Charles Singleton, hade blivit en hit 1954 för R&B-gruppen The Eagles från Washington, D.C. Elvis hade försökt spela in låten redan ett halvår tidigare, i månadsskiftet januari–februari 1955, samtidigt som han spelade in "Baby Let's Play House" (som blev Elvis fjärde Sun-singel tillsammans med "I'm Left, You're Right, She's Gone", inspelad den 5 mars 1955), och "I Got a Woman". RCA mottog ett band från denna session men förlorade det senare.