miniatyr|Från vänster: Hans Alfredson, Lissi Alandh, Mille Schmidt, Tage Danielsson och Gösta Ekman med simborgarmärket 1962.

Hans Folke "Hasse" Alfredson, ursprungligen Alfredsson, född 28 juni 1931 i Sankt Pauli församling i Malmö, död 10 september 2017 på Lidingö,, läst 2017-09-11Folkbokförd i Lidingö kommun; egentligen Danderyds sjukhus. var en svensk komiker, filmskapare, skådespelare och författare. Han var främst känd för sitt mångåriga samarbete med Tage Danielsson under benämningen Hasse och Tage, men hade även en omfattande självständig produktion.

Han var chef för Skansen i Stockholm åren 1992–1994.

Biografi Bakgrund Hans Alfredson föddes i Malmö som son till annonschefen Folke Alfredson (1900–1946) och Aina Eriksson (1905–1996). När han var sju år gammal flyttade familjen till Helsingborg.Hans Alfredson: En ond man Alfredson gick på S:t Jörgens skola i norra Helsingborg och bodde inte långt ifrån Pålsjö skog, på Karl X Gustavs gata 65 på Tågaborg. Hans Alfredson tog studentexamen vid Hälsingborgs högre allmänna läroverk för gossar (Gossläroverket) i Helsingborg.

Tidig karriär, Svenska Ord Alfredson debuterade 1948 som skribent på Helsingborgs-Posten, där han bland annat skrev filmrecensioner under signaturen "Simson". Han studerade samtidigt vid Lunds universitet och medverkade i studentlivet, bland annat i studentspex där han var en av skaparna av spexet Djingis Khan samt som chefredaktör för studenttidningen Lundagård. Studierna avslutade med en fil. kand.-examen 1956, och direkt började han på dåvarande Radiotjänst. Han fick inledningsvis en provanställning i Stockholm, efter att han känt sig "snuvad på ett vikariat" på Radiotjänst i Malmö.Dagens Nyheter, 2017-09-11, kulturdelen sid. 6 Vid Radiotjänst producerade han bland annat Sveriges bilradio. En av de personer han där träffade på och samarbetade med var Tage Danielsson. Tillsammans gick de under benämningen Hasse och Tage och 1961 bildade de nöjesföretaget AB Svenska Ord. De producerade revyer och filmer, och gav ut skivor på etiketten Svenska Ljud, och deras samarbete är en del av svensk humor- och teaterhistoria."Hans Alfredson" i ne.se, nämner bakgrunden inom studentspex i Lund, anställning vid Sveriges Radio, samarbetet med Danielsson och bildandet av Svenska Ord. Efter Danielssons död 1985 samarbetade Alfredson med bland andra Povel Ramel (Tingel Tangel på Tyrol 1989–1990), Gunnar Hellström (Solskenspojkarna 1996) samt Peter Dalle och Tina Ahlin (Prins Korv under taket 1999).

Alfredson gjorde sina första revysketcher tillsammans med Martin Ljung ("Guben i låddan", 1960, i revyn Karl Gerhards Jubelsommar). Han gjorde sig känd för sin improvisationsförmåga som han bland annat visade upp i Lindeman-intervjuerna i revyerna Gröna Hund, Gula Hund, Lådan och Under dubbelgöken."Hans Alfredson" i ne.se, nämner Lindeman-intervjuerna. Denna snabbtänkthet utnyttjade han även senare i radioprogrammet På minuten.

Egna projekt På 1970-talet kom Alfredson att arbeta med allvarligare, mer svartsynta projekt, där ett exempel är filmen Den enfaldige mördaren (1982) som bygger på ett kapitel i hans bok En ond man. Han visade även intresse för kriminalgenren, bland annat med samlingen av deckargåtor i novellsamlingen Lagens långa näsa (1983). En av dessa kriminalnoveller gav uppslaget till thrillern Falsk som vatten (1985).

Bakom hans framgångar som humorist och underhållare låg en klar vänstermoralistisk linje och ett engagemang i politiska ämnen, som också visade sig i hans arbete för Amnesty och mot kärnkraft, miljöförstöring, EU, fascism och främlingsfientlighet. Han var engagerad på nej-sidan i folkomröstningen om EU 1994Författarupprop mot EU, Dagens Nyheter 15/10 1994 och om euron 2003. Romanen Attentatet i Pålsjö skog (1996) är en alternativhistorisk berättelse om hur det kunde ha gått om Hitlers Tyskland hade anfallit Sverige under andra världskriget, med tydlig adress mot nynazismen."Hans Alfredson" i ne.se, nämner Attentatet i Pålsjö skog och dess udd mot samtida nazism. Han var även aktiv i kampanjen Artister mot nazister.

Bland Alfredsons bestående bidrag till svenskt kulturliv kan särskilt nämnas hans insatser som barnviseförfattare ("Blommig falukorv", "Styrman Karlssons äventyr med porslinspjäsen" med flera), som dramatisk skådespelare (till exempel i Ingmar Bergmans Skammen och Jan Troells Utvandrarna), som pjäsförfattare och regissör på Dramaten från 1983.

Dessutom gjorde Alfredson även illustrationer och scenografin till många av Svenska Ords och sina egna teaterproduktioner. Alfredson mottog 1987 det då nyinstiftade Tage Danielsson-priset, promoverades till hedersdoktor vid Lunds universitet 1992 och utnämndes 1981 till Årets skåning. Han ansvarade för utformandet av den svenska paviljongen vid världsutställningen i Sevilla 1992. Då Alfredson utnämndes till hedersledamot inom Akademiska Föreningen i Lund 1986, instiftades på hans initiativ Nasoteket, där han själv är avbildad som näsa nr 1.

Senare år Alfredson var chef för Skansen i Stockholm 1992–1994. Det var under Alfredsons tid som Skansenchef som Nika och Shiva, elefanterna på Skansen, skänktes till en djurpark i England, vilket väckte kritik. Avvecklingen av Skansens elefanter är beskriven i Ian Wachtmeisters bok Sotarna, utgiven 2014.

År 2008 startade Alfredson och Svenska Ljud ett ljudboksförlag tillsammans med Frekvens Produktion. Bolaget inriktar sig på att ge ut litterära klassiska verk. Alfredson har själv läst in flera av titlarna, såsom Det går an, Brev från min kvarn och Huckleberry Finn. Alfredson medverkade 2014 på albumversionen av Glada Hudik-teaterns uppsättning av Trollkarlen från Oz, med låten Hundens bästa vän, skriven av Salem Al Fakir och Pontus De Wolfe.

Hans sista offentliga framträdande skedde när han mottog Hedersguldbaggen vid Guldbaggegalan 2013.

Familj Hans Alfredson var från 1956 gift med Gunilla Olsson (född 1933), på Svensk Filmdatabas. och är far till regissörerna Daniel och Tomas Alfredson."Hans Alfredson" i ne.se, nämner dock inte namnet "Folke". Sonen Mats omkom 1967, vid fem års ålder, i en elolycka, och därefter adopterades dottern Sofi (född 1968), gift Landström.Sveriges befolkning 1970, (CD-ROM version 1.04) Sveriges Släktforskarförbund 2003 Hans Alfredson är begravd på Lidingö kyrkogård.FindaGrave.com

Eftermäle och i kulturen

Eftermäle Hans Alfredsons verksamhet som komiker blev mycket uppmärksammad. Detta gällde inte minst samarbetena med Tage Danielsson på scen, radio och film under 1960- och 1970-talen. Deras produktioner förnyade revygenren, och Alfredsons improvisationsteknik och förkärlek för ordlekar – inte minst som Lindeman – har präglat publikens bild av honom. På senare år gjorde han viktiga insatser även som författare och genom politiska ställningstaganden. Hans båda söner har fortsatt familjen Alfredsons filmverksamhet med internationellt uppmärksammade produktioner.

År 2023 instiftade Helsingborgs Dagblad kulturpriset Hassepriset till minne av Alfredson. Priset fokuserar på Hasse Alfredsons humanistiska gärning, snarare än hans humoristiska, och delas årligen ut till en person som gjort en kulturgärning i hans humanistiska anda.

Priser och utmärkelser Alfredsons verksamhet i olika medier, och betydelse för svensk humor, ledde till att han fick motta ett antal olika kulturella pris och utmärkelser. Här listas några av de mer framträdande:

Skulptur miniatyr|Humor på Södermalmstorg, 2011. Hasse Alfredson finns även förevigad i skulpturen Humor skapad 1967 av K. G. Bejemark. Skulpturen visar en gatuarbetare med Alfredsons anletsdrag som tittar fram ur en manlucka i gatan (ursprungligen Hamngatan i Stockholm och sedan 2011 på Södermalmstorg). Alltsammans är avspärrat med "Parkförvaltningens" gul-röda bockar, som är en del av konstverket. Bejemark ville genom skulpturen, som han bekostade själv, hylla Alfredson efter att denne 1967 utsetts till Sveriges roligaste person i en pristävling, anordnad av veckotidningen Bildjournalen.Skulptur Stockholm: "Humor".

Filmografi miniatyr|Svenska Ords skrivstuga, januari 2019. miniatyr|Hans Alfredson (t.h.) och Olof Jarlman vid en modell av den svenska paviljongen vid världsutställningen i Sevilla.

Som regissör och manusförfattare i urval

(pjäs av Georges Feydeau)

(medregi: Tomas Alfredson) (TV-film, medregi: Mikael Ekman) (episoden Älvakungen dyker upp) (manus: Hasse Alfredson, regi: Arne Lifmark)

Manus i samarbete med Tage Danielsson Samtliga med regi av Tage Danielsson.

Roller

(lundensisk karnevalsfilm)

(röst till Humlan)

(radioteater)

(röst till Slagg)

(röst till hunden Sture)

(Danmark)

(gästroll i avsnitt 6)

Övrigt (idégivare)

Teater Regi År Produktion Teater 1966 Å vilken härlig fred <small> Hans Alfredson och Tage Danielsson Dramaten 1980 HMS Pinafore <small> Arthur Sullivan och W. S. Gilbert Oscarsteatern 1983 Aftonstjärnan <small> Hjalmar Söderberg Dramaten 1984 Ett experiment <small> Hjalmar Söderberg Dramaten 1987 En liten ö i havet <small> Hans Alfredson efter Halldór Laxness roman Atomstationen Dramaten 1990 Nilsson & Olsson eller Lämmeleffekten <small> Hans Alfredson Dramaten 1992 Dödgrävaren <small> Hans Alfredson Dramaten 2001 En ryss, en ryss, en ryss och Bellman <small> Hans Alfredson och Peter Dalle Elverket, Dramaten. 2002 Lille Ronny <small> Hans Alfredson Maximteatern

Roller År Roll Produktion Regi Teater 1959 Skolvaktmästaren Doktor Kotte slår till eller Siv Olson <small> Hans Alfredson och Tage Danielsson Per Edström Idéonteatern 1964 Medverkande Gula hund, revy <small> Hans Alfredson och Tage Danielsson Tage Danielsson Chinateatern 1969 Axel Tobias Falkenström Spader, Madame! eller Lugubert sa Schubert <small> Hans Alfredson och Tage Danielsson Tage Danielsson Oscarsteatern 1980 Sir Joseph Porter, förste sjölord HMS Pinafore <small> Arthur Sullivan och W. S. Gilbert Hans Alfredson Oscarsteatern 1989 Medverkande Tingel-tangel, revy <small> Povel Ramel och Hans Alfredson Mikael Ekman Restaurang Tyrol 1996 Ludde Johansson Solskenspojkarna <small> Neil Simon Hans Klinga Intiman 1998 Spöket Råttfångaren <small> Rikard Bergqvist Agneta Ehrensvärd Dramaten

Scenografi År Produktion Upphovsmän Regi Teater 1982 Animalen <small> Lars Johan Werle och Tage Danielsson Tage Danielsson Oscarsteatern 1996 Solskenspojkarna <small> The Sunshine Boys Neil Simon Hans Klinga Intiman

Dramatik 1954 – Karnevalsspexet Djingis Khan, medförfattare 1969 – Spader, Madame! eller Lugubert sa Schubert av Hans Alfredson och Tage Danielsson (även regi), Oscarsteatern 1984 – Klacksparkar ur min bokhylla 1987 – En liten ö i havet efter Halldór Laxness roman Atomstationen. För Dramaten. 1990 – Nilsson & Olsson eller Lämmeleffekten, Dramaten 1992 – Dödgrävaren, Dramaten 2001 – En ryss, en ryss, en ryss och Bellman på Elverket, Dramaten. 2001 – Å ena sidan... tillsammans med Peter Dalle för Elverket, Dramaten. 2002 – Lille Ronny – melodram på Maximteatern i Stockholm

Översättningar (i urval) Jeppe på berget (Jeppe paa Bierget) av Ludvig Holberg Påklädaren (The Dresser) av Ronald Harwood Hårda bud (The Lying Kind) av Anthony Neilson 1996 – Solskenspojkarna av Neil Simon, regi Hans Klinga, Intiman 1998 – Guys and Dolls av Frank Loesser, Joe Swerling och Abe Burrows, regi Hans Marklund, Oscarsteatern Tartuffe av Molière Misantropen av Molière

Bibliografi

1961 – En liten bok om att bränna löv, ris, kvistar och annat avfall i ett hörn av trädgården 1962 – Ernst Semmelmans minnen 1963 – Gentlemannens årsbok. Kalender från Mosebacke (med Carl-Uno Sjöblom) 1965 – Blommig falukorv och andra bitar för barn 1966 – Gummitummen – Skizzer ur en fren dagbok 1967 – Å, vilken härlig fred! (med Tage Danielsson) 1967 – Rosa rummet eller Operabaren eller dylikt 1967 – Pojken i vattnet (novell) 1968 – F. En överdriven äventyrsberättelse 1968 – Varför är det så ont om Q? (för barn) 1975 – Ägget är löst 1976 – Bästa vägen till Muckle Flugga (med Kim Meurling)