miniatyr|Den franska trädgården. Gunnebo slott är beläget i nordöstra delen av Mölndals kommun i Fässbergs socken, mellan Mölndal och Pixbo. Det uppfördes som sommarnöje för den rike köpmannen från Göteborg, John Hall d.ä. och dennes familj. Byggandet inleddes 1778 efter ritningar av arkitekten Carl Wilhelm Carlberg.
Det ligger nära Rådasjön och Stensjön. Gunnebos historia kan följas tillbaka till 1397, då namnet för första gången uppträder på en storgård med tillhörande kvarn. Sedan dess har gården varit i kunglig, kyrklig och frälse ägo.
Den 18 december 1963 förklarades Gunnebo slott som byggnadsminne (enligt 1960 års byggnadsminneslag).Göteborgsregionen : kulturhistorisk beskrivning, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborg 1981, s. 187Gunnebo slott, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Huvudbyggnaden, trädgårdsanläggningarna, parken och ett större friluftsområde, registrerades som byggnadsminnesmärke och skyddades som naturreservat redan 1949 enligt lagen av den 12 juli 1942.Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982, s. 116
Gunnebo slott och trädgårdar ägs av Mölndals kommun sedan 1949 och förvaltas av Gunnebo Slott och Trädgårdar AB.Gunnebos ägare genom tiderna , Gunnebo slott & trädgårdar.
Namnet Namnet kan spåras i de skriftliga källorna till Gunnobodher 1397, vidare Gunnerbo 1533, Gunnebodh 1609 och Gunnebo 1881. Förleden Gunne- anses komma av det fornsvenska kvinnonamnet Gunna eller det likväl fornsvenska mansnamnet Gunne. Befolkningen kallades här i äldre tider (1659) för Gunneboer.Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län III: Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad, jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, red. Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri 1932 s. 64Gunnebo I - egendomen och ägarna, Arvid Bæckström, Nordiska museets handlingar, Rundqvists boktryckeri 1977 s. 13
Slott eller inte? Gunnebo uppfördes som sommarvilla av en icke-adlig familj och bör i den meningen inte kallas för slott. Ordet slott gällde ursprungligen alla kungliga byggnader, men i slutet av 1800-talet började stora herrgårdar att kallas för slott. Gunnebo kallades redan under tillkomstperioden för "det lilla fagra träslottet" och man skrev, att "träbyggnaden är som ett litet slott".
År 1929 började ägaren Hilda Sparre att benämna Gunnebo ett slott och sedan dess har det av tradition kallats så.Larsson (2000), s. 86 Dagens verksamhet vid Gunnebo drivs av Gunnebo Slott och Trädgårdar.
Byggnader Huvudbyggnaden Huset är uppfört i 1782–1796 i nyantikstil, med inspiration från franska maisons de plaisance, engelsk palladianism och Andrea Palladios renässansvillor i Italien. Stommen är timrad av värmländsk fura och fasaderna är klädda med handhyvlad, liggande slätspontpanel. På kontinenten utfördes liknande praktbyggen oftast i sten vid denna tid, varför slottet målades gult för att efterlikna fransk sandsten. Efter en restaurering av slottets fasad 2015–2018 med rekonstruktion av förlorade fasaddekorationer återfick byggnaden sin ursprungliga färgsättning 2018.
Francisco de Miranda som besökte Gunnebo den 30 november 1787 tillsammans med herr och fru Hall skriver om intrycket: [Miranda i Sverige och Norge 1787. Nordiska museet, Stockholm, 1950. Sid 231-232.]
Exteriör Byggnadens exteriör är uppbyggd kring dess funktion och de olika våningarnas funktion. Gunnebo visar från norr två våningar, den representativa bottenvåningen, samt den övre våningen med gäst- och bostadsrum. Mot söder visar Gunnebo tre våningar, och man kan här förutom de två våningarna som nämnts ovan även se källarvåningen som är en suterrängvåning. I källarvåningen ligger kök och utrymmen för domestiken.
Norra fasaden thumb|Huvudbyggnadens norra fasad har en indragen portik med kopplade joniska kolonner. Gunnebo är tänkt att först upplevas från norr, där man först möter fasaden från karusellplatsen och därefter följer den franska trädgårdens terrasserade stigning. Den norra fasaden är den mest representativa och är Gunnebos huvudentré, här togs gäster emot. Fasaden är uppbyggd av två hörnpaviljonger mellan en indragen portik med två par kopplade kolonner med joniska kapitäl i kolossalordning, på ömse sidor syns engagerade halvkolonner. Kolonnerna bär en fris med festonger, som kröns av en kornisch. Ovanför kornischen syns en låg attika som troligen inspirerats av den franske arkitekten Claude Nicolas Ledoux. Fönstren på bottenvåningen mot norr har fönsteromfattningar i form av ädikulor. Den norra fasaden är inspirerad av en rad samtida franska byggnadsverk, vilka ytterst går tillbaka på Ange-Jacques Gabriels Petit Trianon.[Gunnebo 2, Herrgården. Arvid Bæckström, 1977. Sid 36-45]
Västra fasaden
Den västra fasaden har en utskjutande mittrisalit. Fasadens fönster saknar foder och den domineras av det stora fönster som belyser den invändiga huvudtrappan. Mittrisaliten kröns av en fronton, som innehåller ett lunettfönster, och trapphusets fönster vilar på en konsolburen balkong med sju balusterdockor. Fönstren markeras endast som hål i muren, men representationsvåningens fönster är markerade med konsolburna solbänkar.[Gunnebo 2, Herrgården. Arvid Bæckström, 1977. Sid 45-46]
Södra fasaden miniatyr|Huvudbyggnaden från den södra parken. Den södra fasaden vänder sig mot den södra franska trädgården med orangeriet och Apollos kulle. Fasaden domineras av en utskjutande mittrisalit i form av en fronton som vilar på en fris som bärs upp av tre rundbågiga öppningar. Allt ovan en monumental fritrappa. Mittrisaliten flankeras av sidofasader vars fönster har enkla arkitravfoder, vilka i huvudvåningen kröns av konsolburna kornischer med frontoner.
Fasadens huvudmotiv är en fris i antikiserande stil som är gjuten i bly av Gioacchino Frulli. Den är ca 6 meter lång och 1 meter hög. Frisen visar Landtmannagöromål och nöjen. Från vänster ser man fiske och bad, därefter djurhållning följt av jakt med hundar och musköt, sedan följer skörd av druvor och vinmakning och frisen avslutas i något som kan beskrivas som fest eller samvaro. Själva frisen var under gjutning 1788 och grävdes då ner för att danskarna inte skulle ta blyet under det Svensk-danska kriget.
Frisen bärs av tre rundbågiga öppningar krönta av festonger och vars franska fönster leder in i slottet. Via de tre franska fönstren nådde man fritrappans terrass, från vilken man tog sig ned i trädgården. Vid Tor August Odencrantzs besök på Gunnebo 1805 skriver han om fritrappan;
Inspirationen till den södra fasaden kan komma från Gloriette vid Schönbrunn med sin fritrappa, de tre öppningarna och sin inskriptionstavla.[Gunnebo 2, Herrgården. Arvid Bæckström, 1977. Sid 46-52]
Östra fasaden thumb|Östra fasaden, med den nedsänkta trädgården i förgrunden. Den östra fasaden har en utskjutande mittrisalit indelad av fyra fönstertaxlar med klassiserande omfattningar. Den kröns av en fronton med ett lunettfönster. Suterrängvåningen vetter här mot en nedsänkt trädgård.[Gunnebo 2, Herrgården. Arvid Bæckström, 1977. Sid 52-54]
Bilder exteriör
Interiör Huvudbyggnaden är på 900 m2 och har 25 rum, där 11 rum finns i paradvåningen och 11 rum finns på övervåningen. Källarplanet hyser ekonomiavdelning med kök och förrådsutrymmen. I huvudvåningen finns makarna Halls bostadssviter, matsal samt den stora salongen. Den övre våningen består främst av gästrum. Därutöver sträcker sig en vindsvåning över hela byggnaden. Gunnebo är ett uttryck för tidig nyklassicism i sin arkitektur, den fasta inredningen och möblerna.
Bilder interiör
Övriga byggnader miniatyr|Den norra flygeln, återuppfördes 2006 efter Carlbergs originalritningar. Den inhyser idag Mölndals turistbyrå. Frånsett huvudbyggnaden är samtlig övrig bebyggelse på Gunnebo som man idag kan se tillkommen senare. Flertalet byggnader har rekonstruerats; de båda flyglarna, drivhuset och tjänstefolksbostaden (nuvarande kaffehus och krog) uppfördes under 1990- och 2000-talet och ligger på samma plats som de ursprungliga 1700-talsbyggnaderna. Arrendatorsbostaden Solbacken uppfördes vid lantgården under 1800-talet och hyser idag administrativa lokaler.
Orangeriet Sedan slutet av 2013 pågår en rekonstruktion av Gunnebos rikt utsmyckade orangeri. Gunnebo Slott och Trädgårdar, Nyheter från orangeriet
Framtida rekonstruktioner Ytterligare några byggnader återstår att återuppföra innan 1700-talets anläggning är helt återställd, som exempelvis ett litet eremitage som låg norr om slottet, inne i skogen, ungefär där stilträdgården börjar. Gunnebo Slott och Trädgårdar, Här låg eremitaget.
Historik Det tidigare hemmanet Gården Gunnebo förekommer under medeltiden i förteckningar över Skara domprosteris egendomar, men övergick 1396 i kronans egendom.Bæckström (1977), s. 15 1582 överlät Johan III gården till sin kusin Erik Gustavsson Stenbock, men redan 1599 drog hertig Karl in gården till kronan. 1609 förlänas dock Erik Gustavsson Stenbocks änka, Malin Sture, Gunnebo. Gården går sedan i arv inom Stenbockska ätten fram till 1711, då manufaktören Hans Coopman erhöll Gunnebo.Bæckström (1977), s. 17 Efter dennes död tog hans söner över egendomen och sålde den 1774 till packhusinspektören Joakim Ulrik af Ditmer.Bæckström (1977), s. 23 Redan fyra år senare sålde af Ditmer Gunnebo till handelsmannen John Hall d.ä. för 4 500 riksdaler.Bæckström (1977), s. 24
Uppförandet av det nuvarande Gunnebo miniatyr|John Hall d.ä. (1735-1802).
Det nuvarande Gunnebo uppfördes av den förmögne köpmannen John Hall d.ä.. Hall lät den dåvarande stadsarkitekten i Göteborg, Carl Wilhelm Carlberg, omdana egendomen och skapa byggnader, möblemang och trädgårdar. Merparten av Carlbergs originalritningar till Gunnebo finns bevarade på Röhsska museet.
Carlberg hade kommit hem från en lång resa i Europa och var inspirerad av italienaren Andrea Palladios (1508–1580) representativa villor med symmetrisk planlösning och monumentala fasader, som bröt mot renässansens harmonilära och bebådade barocken.
Carlberg gjorde ett utförligt arbete och ritade slottet med trädgårdar och yttre anläggningar som exempelvis tjänstefolksbyggnaden, Orangeriet, Eremitaget och Drivhuset. Därutöver ritade han hela inredningen från möbler och statyer och kakelugnar till mönstringen i parkettgolven och blomkrukor. I den anslutande engelska parken fick landskapet träda fram i organiska former.
Stommen till slottet restes 1784 och 1796 kunde familjen Hall intaga sin första middag där, men först runt 1800 var det färdigbyggt.
Nya ägare efter John Halls död Innan alla planer för Gunnebo var förverkligade avled John Hall 1802. Sonen John Hall d.y. ärvde Gunnebo och efter några år av vanvård, började anläggningen förfalla. 1807 gick John Hall d.y.:s handelshus i konkurs. 1828 såldes inredningen på auktion. Fastigheten var då sedan några år begärd i kvarstad. 1832, två år efter John Hall d.y.:s död, såldes Gunnebo på auktion till den förmögne slaktarmästaren Johan Carlsson. Carlsson ägde även landeriet Götaberg vid nuvarande Vasakyrkan i Göteborg. Han sålde stora delar av slottets inventarier: möbler, skulpturer och antikviteter. Genom att sälja koppartaket fick han igen hela den köpesumma han hade erlagt för slottet. Carlssons handlande har gått under benämningen Gunnebos förnedring. 1833 brann slottets flygelbyggnader ned.