Fiskeriverket var en svensk statlig förvaltningsmyndighet för bevarande och nyttjande av fiskresurserna. Myndigheten hade ett samlat ansvar för miljöfrågor med anknytning till myndighetens verksamhetsområde. Myndigheten skulle inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. med instruktion för Fiskeriverket. Myndigheten upphörde den 30 juni 2011 varvid verksamheten övertogs av Havs- och vattenmyndigheten samt institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Historik och organisation Före 1991 var Fiskeriverket samlingsnamnet på Fiskeristyrelsen, som inrättades 1 juli 1948, och de 24 fiskerinämnderna. Den 1 juli 1991 ändrades Fiskeristyrelsens namn till Fiskeriverket i samband med att fiskerinämnderna inordnades under länsstyrelserna.Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000

Myndigheten, som hade sitt huvudkontor i Göteborg, sorterade under Jordbruksdepartementet (Landsbygdsdepartementet från 2011). Verket hade flera lokalkontor: Havsfiskelaboratoriet, Sötvattenslaboratoriet och Kustlaboratoriet.

Fiskeriverkets sista generaldirektör var Björn Risinger som tillträdde i april 2011. Myndigheten avvecklades den 30 juni 2011 och verksamheten delades upp och övertogs av Havs- och vattenmyndigheten (verksamheten reglera fisket), Statens jordbruksverk (verksamheten gynna fiskerinäringen) och Sveriges lantbruksuniversitet (verksamheten forskning om fisk, fiske och akvatiska ekosystem).

Myndighetschefer Fiskeristyrelsens myndighetschefer (1948–1991) Jöran Hult 1948–1975 Lennart Hannerz 1975–1987 Kjell A. Mattsson 1987–1989 Per Wramner 1989–1991 (1998)

Fiskeriverkets myndighetschefer (1991–2011) Per Wramner (1989) 1991–1998 Karl Olov Öster 1998–2004 Axel Wenblad 2005–2011 Björn Risinger 2011

Verksamhet Fiskeriverket skulle bland annat verka för ett rikt och varierat fiskbestånd, en ekologiskt hållbar förvaltning av fiskresurserna samt ett ekologiskt hållbart och miljöanpassat fiske och vattenbruk. med instruktion för Fiskeriverket. I arbetet ingick kalkning av försurade vattendrag och fiskevård.

Fiskeristyrelsen fick vid sitt bildande också hand om det hydrografiska arbete som tidigare ombesörjts av Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen. Hydrografin övertogs av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) 1985.

Fiskeripolitik Fiskeriverket hade en komplex uppgift då det skulle utveckla fiskerinäringen samtidigt som det skulle värna om fiskbestånden. Denna problematik kan illustreras av att Fiskeriverket skulle arbeta efter Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik samtidigt som det skulle arbeta med fiskevård.

De övergripande målen för EU:s gemensamma fiskeripolitik var att: höja produktiviteten, tillförsäkra utövarna en skälig levnadsstandard, stabilisera marknaden, trygga försörjningen samt tillförsäkra konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser.

I de övergripande politiska målen nämns inte fiskevård vilket också var en av Fiskeriverkets uppgifter: ”Målet med denna verksamhet är en förbättrad fiskevård. Insatser för bevarande av hotade arter och stammar, biotopåtgärder, bildande av fiskevårdsområden och fisketillsyn skall prioriteras.”

Torsken var en fiskart som kom i kläm mellan dessa verksamheter.

Fiskeriverkets författningssamling Fiskeriverkets författningssamling (FIFS) är en samling föreskrifter som Fiskeriverket givit ut. Delar av den ingår i Havs- och vattenmyndighetens författningssamling (HVMFS).

Se även U/F Argos U/F Ancylus

Källor Noter

Kategori:Ej längre existerande svenska statliga myndigheter Kategori:Fiskehistoria Kategori:Svenska statliga myndigheter bildade 1948 Kategori:Svenska statliga myndigheter upplösta 2011