Lena Margareta Andersson, född 18 april 1970 i Kungsholms församling, Stockholm,Sveriges befolkning 1980 är en svensk författare och skribent. Hon har varit verksam som bland annat kolumnist i Svenska Dagbladet, programvärd i Sveriges Radio P1:s Allvarligt talat och krönikör i både Dagens Nyheter och tidskriften Fokus.

2013 tilldelades Andersson Augustpriset för den mycket uppmärksammade idéromanen Egenmäktigt förfarande, den första boken av tre om Ester Nilsson och hennes relationsproblem. Senare har författaren presenterat en mer samhällshistorisk trio romaner, med utgångspunkt i Svea, hennes son och dennes dotter och Folkhemmet som fond.

Lena Andersson deltar flitigt i den samhällspolitiska debatten kring relationer, makt och olika beteenden. Hon har utifrån en socialdemokratisk uppväxt tenderat att bli alltmer libertariansk i sitt synsätt.

Biografi Uppväxt och studier Lena Andersson föddes 1970 i Stockholm som andra barnet till slöjdläraren Bengt Ragnar Andersson från Matteus församling och kontoristen Margareta Öberg Andersson från Piteå landsförsamling.Sveriges befolkning 1970 och 1980. Hon växte upp i ett socialdemokratiskt präglat hem i stadsdelen Tensta och bodde där fram till 1986.sida på forfattarformedlingen.se, arkiverad från originalet.

Andersson studerade vid skidgymnasiet i Torsby i Värmland, då hon också tävlade inom längdskidåkning. Hon har läst engelska, tyska och statsvetenskap på Stockholms universitet. Intervju med Lena Andersson, Stockholms universitet 2012-3-15

Senare har Lena Andersson studerat vid Poppius journalistskola.

Skrivande och författarskap Lena Andersson började verka som journalist vid den mobila förortsredaktionen hos Dagens Nyheter. Senare har hon verkat som frilansskribent, bland annat med krönikor för DN. År 2020 övergick hon till Svenska Dagbladet, där hon även verkat som ledarkolumnist.

Tidiga böcker 1999 debuterade Lena Andersson romanförfattare, med den omdebaterade förortsskildringen Var det bra så? Bland annat har boken beskrivits som den första romanen som ger gestalt åt nutidens mångkulturella Sverige, liksom en blandning mellan filmmanus och socialreportage. Själv menade Andersson att hon var ute efter att skildra förortslivet som mindre idylliskt och förljuget.

Andersson fortsatte i det mångkulturella spåret med Du är alltså svensk? : en triptyk (2004), där mötet mellan en ung invandrarkvinna och hennes älskare, Sveriges statsminister är utgångspunkten för en skildring av svensk samtid. Därefter följde 2006 Duck City, där ämnena i den allegoriska boken är makt- och matmissbruk och miljöerna inkluderar Irak och USA.

Senare har Lena Andersson även ägnat sig åt religionskritik, som i romanen Slutspelat från 2009. Där står i centrum en islamistisk terrorist, vars världsbild förändras av mötet med dels Samuel Becketts pjäs Slutspel, dels hans möte med en intellektuell prostituerad kvinna. Boken fick blandad kritik och låga försäljningssiffror.

2011 presenterade sig Lena Andersson som både dramatiker och debattör, i boken Förnuft och högmod : artiklar - prosa - pjäser. Där samlade hon kontroversiella texter och debattinlägg, liksom Till Andens försvar och andra pjäser. Boken, som även innehåller DN-artiklar, har beskrivits som en "energisk plädering för upplysningens ideal".

Ester Nilsson-trilogin 2013 kom romanen Egenmäktigt förfarande, som blev en stor kommersiell framgång; fram till 2017 hade den sålts i en halv miljon exemplar. Boken gav upphov till livliga debatter omkring manligt och kvinnligt, runt makt i relationer och fenomenet "kulturmannen". Andra har sett boken som grunden i "ett idébärande romanuniversum där kärlek, makt och intellekt är på ständig kollisionskurs". Boken kretsar kring Ester Nilsson, en rationell och intellektuell kvinna som blir förälskade i en äldre "kulturman" vid namn Hugo Rask. Esters envisa försök att få till en sexuell och djupare relation har av kritiker tolkats som antingen "pinsamt och klängigt" eller normkritiskt gentemot den traditionella kvinnorollen. Lena Andersson själv ville inte se Ester som ett offer.

Ytterligare uppmärksamhet fick romanen när filmskaparen Roy Andersson, som själv haft en kortare relation med Lena Andersson, framträdde och presenterade sig själv som bokens Hugo Rask. Därefter fick boken, trots författarens egna protester, ett drag av nyckelroman.

Historien om Ester fortsattes året därpå i Utan personligt ansvar. I den boken hamnar hon i en ny förälskelse och verkar inte ha lärt sig av det tidigare misslyckandet. Även här var recensenterna blandade i sin kritik, men DN:s Åsa Beckman ansåg att Ester Nilsson utvecklats til en romanhjältinna av liknande slag som Lydia hos Hjalmar Söderberg, Nora hos Henrik Ibsen och Alberte hos Cora Sandel.

Först 2025 kom den tredje delen i romansviten om Ester Nilsson, genom Män och kvinnor. Här är den berättande tonen stramare och formatet mer koncentrerat. Frågorna är dock samma som tidigare, omkring viljan att ha någon, när längtan och självständighet kolliderar och hur man kan vara rationell när man är kär. I boken träder även Esters väninnor fram, och historien innehåller därför många olika världsbilder, synsätt på relationer, kärlek och samliv.

Folkhemmet-böckerna Därefter följde ett nytt romanprojekt för Lena Andersson, som planerade att skriva om tre generationer vanliga 1900-talssvenskar med son-namn: Svea, sonen Ragnar (född 1932) och hans dotter Elsa. Boksviten inledde 2018 med Sveas son: en berättelse om folkhemmet. Svea lever kvar i det gamla, medan Ragnar är framtidsoptimist och omfattar den nya tiden. Han vill även att hans barn har ambitioner, vilket han bland annat gör genom att få in Elsa på en karriär som elitskidåkare (i likhet med bokens författare). När Elsa tröttar på skidåkningen och börjar läsa "obegripliga" böcker faller hans projekt.

2020 kom den andra boken i sviten – Dottern. Där är Elsa i fokus, med sin omtumlande tidiga skidkarriär som till slut avbryts efter hälsoproblem. Hon reser till USA, arbetar som au pair och besöker föreläsningar om lingvistik. Elsa blir påverkade av postmodernistiska idéer, och när hon sedan kommer hem är postmodernismen även på modet i Sverige. Romanfiguren börjar distansera sig från det socialdemokratiska arvet, såsom även Lena Andersson själv gjort.

Koryféerna kom 2022, som den tredje delen i romansviten om Folkhemmet och Sveriges förvandling. Boken har undertiteln "En konspirationsroman", och konspirationen det handlar om är den som många tror ligger bakom mordet på Olof Palme. Eftersom det är en roman heter statsministern i det här fallet Carl Stjärne. Historien fick i motsats till de två tidigare böckerna en blandad kritik, bland annat för sin komplicerade framställning och i viss mån politiserade stil.

Senare böcker Det postmodernistiska temat behandlades även i Anderssons essäsamling Om falsk och äkta liberalism. Där ger hon kritik emot postmodernismen som politik och förebild och försöker samtidigt leta fram sin egen form av äkta liberalism.

2023 presenterades Studier i mänskligt beteende, en roman alternativt novellsamling med texter som författaren själv klassat som "moraliteter" eller "fallstudier". Varje text utgår från en fiktiv kvinna och hennes personliga sätt att ta sig an livet, som författarens sätt att ge tankeväckande idéer om hur "människan" är konstruerad.

Debattören Lena Andersson

I press och böcker Utöver filosofiska och samhällskritiska resonemang i sina böcker har Lena Andersson även varit aktiv i den samhällspolitiska debatten mer allmänt. Det inkluderar i krönikeform i bland annat DN och SvD samt genom olika uttalanden i aktuella samhällsfrågor. 2023 väckte hennes tidningskrönika i ämnet hungriga svenska barn häftig "havregrynsgrötsdebatt" omkring barnfattigdom och prioriteringar. Andersson har även tillhört debattörerna som varit kritiska emot en del av metoo-rörelsen, och hon har ansett att idén att sanningen alltid ska baseras på utsatta människors känslor har negativa effekter.

Hennes genom livet allt mindre socialdemokratiska och allt mer libertarianska eller till och med konservativa världsbild har fått henne att beskrivas som "den svenska borgerlighetens husfilosof". Som debattör har hon ibland beskrivits som både för svepande och för rigid, medan hennes idédrivna romaner oftare fått recensenternas gillande.

I radio Lena Andersson har fyra gånger varit värd för programmet Sommar i Sveriges Radio: 9 juli 2000, 16 juni 2002, 9 juli 2005 och 22 juni 2008. År 2005, när hennes program handlade om Jesus, väckte hon stor uppmärksamhet. Radiopratet ifrågasatte Jesus godhet, vilket resulterade i sex anmälningar till Granskningsnämnden. Samma år mottog hon Ingemar Hedenius-priset som utdelas av Humanisterna.

Den 28 december 2011 var Lena Andersson programvärd för Vinter i P1.

Andersson medverkade mellan 2014 och 2016 i Sverige Radios program Allvarligt talat. I programmet svarade hon på insändarfrågor i ofta filosofiska ämnen kring liv, rättigheter, gott och ont, ofta i par med P.O. Enquist eller Horace Engdahl. Därefter har dessa samtal samlats i textform, i tre olika böcker.

Privatliv Lena Andersson är sedan åtminstone det tidiga 2010-talet sammanboende med Björn Linnell.

Anderssons fem bokfavoriter listades 2018 som Elvis-böckerna av Maria Gripe, Paris – en kärleksroman av Pär Rådström, Platons skrifter i Jan Stolpes översättning, Dr Fischer, Genève eller Bombpartyt av Graham Greene och Ungdomsår av J.M. Coetzee.

Bibliografi

Romaner och novellsamlingar

Ester Nilsson-trilogin

Svea-trilogin

(novellsamling)

Övriga böcker (Förnuft och högmod 2: Artiklar - Prosa - Pjäser, reviderad upplaga från 2016) (antologi) Allvarligt talat-samlingar

(essä) (tillsammans med Dan Wolgers)

Stil och erkännande Lena Anderssons prosa har beskrivits som analytisk och på grund av bristen på miljöbeskrivningar mer lik dramatik än epik. Hon har även jämförts med Pär Rådström (en av hennes favoritförfattare) och Willy Kyrklund.

År 2008 tilldelades Andersson Sven O. Bergkvist-stipendiet som utdelas till minne av denne författare såsom den siste av bohemerna i det gamla Klara. Priset utdelas av Sollentuna Skönlitterära Författarsällskap och bekostas av ABF Sollentuna-Nordost-Solna. År 2011 fick hon priset Årets republikan av Republikanska föreningen. Lena Andersson sade att det hon själv ansåg vara det viktigaste hon skrivit i frågan var ledaren Regenten som foster.Lena Andersson. ”Regenten som foster”, Dagens Nyheter, 27 augusti 2011. Läst den 3 januari 2012.

I samband med utgivningen av hennes textsamling 2022 – Resten av verkligheten –svarade hon på frågan om vilken av hennes texter i den som man ska läsa. Hon hänvisade då bland annat till texten "Förändra samhället – inte människan" i Kvartal, samt de artiklar om våldtäkt och våldtäktslagstiftning som hon skrev i samband med metoo.

Egenmäktigt förfarande (2013) År 2013 tilldelades Lena Andersson Augustpriset i kategorin skönlitteratur för boken Egenmäktigt förfarande: en roman om kärlek. Samma år tilldelades hon även Publicistklubbens Guldpenna.Lena Andersson får Guldpennan, SvD.se 9 december 2013, läst 12 december 2013 Hon promoverades till filosofie hedersdoktor vid Linnéuniversitetet 2016. 2015 hade hennes bok sålts till 17 länder och hon uppmärksammades i utländska tidningar. Bland dem brittiska The Guardian.

Utmärkelser 1999 – Bernspriset 2005 – Ingemar Hedenius-priset 2008 – Sven O. Bergkvist-stipendiet 2011 – Årets republikan 2012 – Expressens Björn Nilsson-pris för god kulturjournalistik 2013 – Augustpriset för Egenmäktigt förfarande 2013 – BMF-plaketten för Egenmäktigt förfarande 2013 – Guldpennan 2013 – Svenska Dagbladets litteraturpris för Egenmäktigt förfarande 2014 – Bertil Ohlin-medaljen 2014 – Årets författareTidningen Vision Läst 13 november 2018. 2014 – Stockholm stads hederspris 2016 – Lagercrantzen 2018 – Årets kultursvensk 2020 – Bengt Anderberg-priset

Referenser