Olivin är ett mörkt, grönfärgat mineral som förknippas med ultrabasiska djupbergarter. Det är ett av världens vanligaste mineral. Olivin bildas i den övre delen av jordens mantel och kommer upp till markytan genom vulkanism eller bergskedjebildning.
Egenskaper Olivin har en speciell grön färg. Beryll kan ha samma äppelgröna färg, men förväxling kan undvikas genom att en olivin aldrig kan finnas i en granit-pegmatit, där beryllen hör hemma. Mineralet består av magnesiumjärnsilikat med betydligt mera magnesium än järn. Mineralets färg blir mörkare med ökande järnhalt.Bra Böckers lexikon, 1978
Olivin kommer till användning som formsand vid stålgjutning eller som råämne till eldfast tegel.
Olivin reagerar med koldioxid, vilket gör att det finns forskare som menar att det skulle kunna användas för att motverka växthuseffektenhttp://www.nature.com/news/rock-s-power-to-mop-up-carbon-revisited-1.14560. Det skulle då exempelvis kunna användas på tak.
Miljö Vegetationen på olivinrik mark är magrare och ofta mycket speciell. I Åheimtrakteni Norge ser man på avstånd var olivinen har kommit till ytan.
Namnet Olivin är det geologiska namnet på stenen, medan ädelstensnamnet (i genomskinlig utformning) är peridot.
Förekomst Olivin finns bland annat på Azorerna, Madeira och Kanarieöarna, Norge och Sverige (till exempel vid basaltvulkanerna i Skåne).
Olivin påträffas i ultrabasiska djupbergarter som dunit, basalt, diabas, hyperit, gabbro.
Fyndorter Olivin finns i bland annat Egypten, Sverige, Norge, Myanmar, USA, Kongo-Kinshasa, Australien, Brasilien och Sydafrika.
Bilder
Källor Erich Spicar: Mineral och bergarter, ICA-förlaget, 1995 ()
Noter
Externa länkar
Kategori:Silikatmineral Kategori:Järnmineral Kategori:Magnesiummineral Kategori:Ädelstenar Kategori:Industrimineral