SkörbjuggsörtsmalSLU Artdatabanken (2026). Artfakta: skörbjuggsörtsmal (Rhigognostis annulatella), läst 2026-02-14 är en senapsmal vars systematik är omdiskuterad. Svenska Artdatabanken behandlar den som Rhigognostis annulatella, beskriven 1832 av den brittiska entomologen John Curtis, och placerar den därmed i släktet Rhigognostis. Global Biodiversity Information Facility placerar den istället i släktet Plutella<ref>https://www.gbif.org/species/1831133 Plutella annulatella (Curtis, 1882)], läst 2026-02-14</ref> medan Catalogue of Life i sin tur kategoriserar taxonet som synonym till kålmal (Plutella xylostella) och placerar den därmed i släktet Plutella''.Catalogue of Life (2026). Plutella xylostella (Linnaeus, 1767), läst 2026-02-14
Utseende Skörbjuggsörtsmal är en kontrastrikt tecknad senapsmal med huvudsakligen brungrå och vita framvingar samt tydligt fläckiga antenner. Vingspannet är vanligen 13–18 mm, men ibland upp till 20 mm. Huvudet är ljusgrått till vitaktigt och mellankroppen gråbeige eller ljust brungrå. Antennerna har två tydliga mörka fläckar i den yttre halvan, ibland en svag tredje. Framvingen är tydligt mönstrad i vitt och mörkt brungrått, med en ljus strimma längs bakkanten som bryts av två bruna fläckar och en rad små ljusa fläckar utmed ytterkanten. Fransarna har två eller tre delningslinjer som ofta är uppbrutna i fläckar.
Larven är helt grön med framträdande svarta fläckar. I genitalierna kännetecknas hanen av en relativt lång aedeagus som är fint och jämnt tandad på ena sidan nära spetsen, medan honan har ett ostium som är ungefär lika långt som brett samt ett rundat, glest småprickigt corpus bursae.
Utbredning Skörbjuggsörtsmal har en utpräglad västpalearktisk utbredning och förekommer i Skandinavien, Storbritannien och Västeuropa så långt söderut som Medelhavet, vidare österut i Lettland, Rumänien, Grekland och västra Ryssland.Global Biodiversity Information Facility (2026). Plutella annulatella (Curtis, 1882), läst 2026-02-14
Förekomst i Skandinavien Skörbjuggsörtsmal har en mycket begränsad utbredning i Skandinavien. I Sverige är den känd från Kullaberg i Skåne samt från några få lokaler i Halland och Bohuslän. De första svenska exemplaren kläcktes 1958 från larver funna vid Kullaberg, där arten senare återfunnits vid flera tillfällen. I Halland har enstaka fynd gjorts i Värö och på Nidingen, och i Bohuslän finns spridda fynd från bland annat Hönö, Öckerö och Sydkoster. thumb|left|stående I Danmark är arten endast känd från Læsø utanför nordöstra Jylland. I Norge förekommer den längs sydkusten upp till Vest-Agder samt i området norr om Oslo, med några enstaka fynd även i Oppland och Sogn og Fjordane. I Finland saknas arten helt.
Ekologi Skörbjuggsörtsmal verkar leva ett undanskymt liv och på grund av de fåtaliga fynden är kunskapen om dess biologi bristfällig. Den uppträder främst vid havsnära klippstup, men även vid sydvända bergsluttningar längre in i landet. Som imago flyger den från början av juni till slutet av juli. I Sverige tycks arten inte övervintra som fullbildad fjäril, till skillnad från i Storbritannien och troligen även i Norge. Larven lever på skörbjuggsört och sannolikt även på andra arter i samma släkte, även om inlandspopulationerna i Norge sannolikt utnyttjar en värdväxt av ett annat släkte. Larven lever öppet i en gles väv och äter på blad, blommor och frökapslar fram till mitten av juni, varpå den förpuppas vid marken i en tunn spånad.
Källor
Externa länkar
Kategori:Senapsmalar Kategori:Insekter i palearktiska regionen