Sigrid Rudebecks gymnasium, förkortat SRG och i dagligt tal kallat Rudebecks, är en fristående gymnasieskola som grundades 1869 av reformpedagogen Sigrid Rudebeck. Tillsammans med Göteborgs högre samskola är Rudebecks ett av Göteborgs högst presterande gymnasier, och ses som en av stadens mer anrika skolor. År 1875 flyttade skolan till sina nuvarande lokaler på Bellmansgatan i Vasastaden, centrala Göteborg.
Skolan Skolan, vars rektor heter Maria Laasonen, har cirka 450 elever och 50 anställda. Skolan har två program, det samhällsvetenskapliga och det naturvetenskapliga programmet.
Historik Början
Verksamheten började den 7 augusti 1869 i en lägenhet på fyra rum, kammare och kök i det 1862 uppförda Lindbergska huset vid Stenmalm under namnet Sigrid Rudebecks skola, och var då en skola enbart för mödrar. Invigningstalet hölls av den välkände väckelseprästen Peter Fjellstedt. Sigrid Rudebeck hade i början av samma år slutat sin tjänst som föreståndare för Familj-föreningens flickskola vid Allmänna vägen i Majorna, senare Majornas Elementarläroverk för flickor. Hon annonserade i mars 1869 i flera göteborgstidningar:
"Ny Skola För Flickor: Med biträde af flere skickliga lärare och lärarinnor ämnar undertecknad i Augusti månad innevarande år i Göteborg (Lindbergska huset vid Jerntorget) öppna en undervisnings och uppfostringsanstalt för flickor från 6 till 18 års ålder." och vidare att "Skolan kommer så snart lärjungarnas antal och utveckling sådant medgifva, att indelas i 6 klasser, föregångna af en förberedande af delning." — "Elever, som önska utbilda sig till lärarinnor, erhålla i 6:e klassens öfre afdelning undervisning i Pedagogik. Metodik, Helsolära, Fysik m. m., hvarjemte i praktisk undervisning genom prof lektioner, i likhet med den vid Stockholms Seminarium för bildande af lärarinnor antagna undervisningsmetoden."Sjöberg m.fl (1995), s. 20
Elevantalet var 3000 det första året och lärarinnorna 28. De första elevkullarna var uppdelade i tre elementarklasser och en förberedande avdelning. Följande år tillkom en fjärde klass, och efter ytterligare ett par år hade de sex planerade klasserna blivit verklighet. Sång och bibelläsning inledde skoldagen klockan 8.30, och 9.00 satte undervisningen igång. Fem lektioner per dag brukade ingå, med tio minuters rast mellan lektionerna och en halvtimme för "frukostlof."Sjöberg m.fl (1995), s. 21f
Sigrids mål med skolan var: "att på kristlig grund meddela de unga den allmänna kvinliga bildning, som kan skickliggöra dem att fylla sin plats i hemmet och samhället. Skolan vill sålunda icke blott arbeta för förståndets utveckling genom meddelande af allmännyttiga kunskaper efter de bästa kända lärometoder, utan hon vill äfven verka för hjertats bildning genom att söka föra de unga in uti och lära dem älska det ord, som är grunden till all sann bildning och roten till allt förstånd, och vill sålunda vara en i verklig mening uppfostrande skola." I en tidig årsredovisning fanns att läsa: "På handarbete lägga vi synnerligen stor vikt, enär vi äro övertygade om att, om en skola för kvinnlig ungdom skall lyckas att utav flickan dana en sann kvinna, som under nyttig verksamhet sprider glädje och trevnad omkring sig, måste handarbetet inta en viktig plats och barnet lära att älska detsamma".GP, 11 mars 1939, "Rudebecks fyller 70 år."
De tvååriga klasserna försvann under 1880-talet, och den förberedande avdelningen blev därför treårig. Till år 1887 var klassernas antal sju, då en åttonde klass tillkom. Skolans verksamhet var hotad - på grund av dålig ekonomi - i början av 1880-talet, och 1882 var Sigrid Rudebeck fast besluten att lägga ner skolan. Föräldrar och vänner samlade rask ihop 1 000 kronor som ett ekonomiskt stöd, men lovade samtidigt att stötta henne moraliskt. Stärkt av detta omprövade hon därefter sitt beslut.
Fröken Rudebeck stod kvar i ledningen av skolan till 1904, då cirka 73 år gammal. Hon hade dock haft en studierektor vid sin sida från 1889, och sedan 1899 även en biträdande föreståndarinna. Hon efterträddes som föreståndarinna av Walfrida "Frida" Hjertberg (1866–1936)Göteborgs stadsfullmäktige 1863–1962 : II, Biografisk matrikel, Magnus Fahl, Wezäta, Göteborg 1963, s. 224, som blev elev på skolan 1871, från 1892 lärare och som blev kvar i denna befattning till 1929. Hon kvarstannade dock i skolans styrelse ända fram till sin död. Samtidigt övertog ett aktiebolag ägandet av skolan, där Sigrid Rudebeck blev ordförande fram till 1906. Den 14 maj 1904 fastställde delägarna i aktiebolaget vid en konstituerande bolagsstämma att ekonomisk vinning aldrig fick vara utslagsgivande för verksamheten, och att aktieägarnas utdelning aldrig fick överstiga 5 %. Överskott skulle avsättas till en stipendiefond för mindre bemedlade elever samt en pensionsfond för lärarinnor.
Göteborgs gymnasium för flickor grundades år 1903 och var till år 1946 förenat med Sigrid Rudebecks skola, som samma år blev en kommunal skola. Gymnasiet var ett latingymnasium samt hade ring I av realgymnasium. Det var treårigt och byggt på flickskolans näst högsta klass eller realexamen. År 1907 fick detta gymnasium rätt att ordna studentexamen. År 1904 övertogs skolans verksamhet och fastigheter av ett aktiebolag.Göteborgs kommunalkalender 1973, [årgång XXXXV], red. Gunnar Bergsten, utgiven av Göteborgs stadskansli, Göteborg 1973, s. 312 Från 1907 fanns även möjlighet avlägga realexamen från 1909 i egna skolan, vilken sedan avvecklades med början 1944.
Göteborgs stadsfullmäktige beslöt den 8 november 1945 att, efter överenskommelse med styrelsen för Sigrid Rudebecks skola, överta flickskolan och realskolan som var under avveckling samt hemställa hos Kungl. Maj:t om att få ombilda skolan till kommunal flickskola.
Den 29 november tillsattes en interimsstyrelse, och i februari 1946 förklarade Kungl. Maj:t att Sigrid Rudebecks kommunala flickskola var inrättad, räknat från den l januari samma år. Reglementet fastställdes av Kungl. Skolöverstyrelsen den 1 april 1946.Hedin m.fl (1967), s. 253
Nya lokaler På skolan fanns det efter några år 100 elever och 14 lärare och man tvingades hyra allt fler våningar i huset. Men till slut blev lokalerna vid Järntorget för trånga, och 1875 köpte Sigrid Rudebeck - tillsammans med den för skolgymnastik varmt intresserade läkaren Erik Wilhelm Wretlind Östra Nygatan – senare Bellmansgatan – nr 8, där skolan alltjämt ligger. Den 1 oktober samma år öppnade skolan på den nya adressen.Under loppet af nästkommande hösttermin flyttas undertecknads skola till dess nu inköpta lokal, Östra Nygatan N:o 6 (Hasselbladska ängen). Två nya fasta lärarinnor, som genomgått, den ena Stockholms Norra och den andra dess Södra lärarinneseminarium. hafva blifvit antagna. Lärarepersonalen kommer då att utgöras af föreståndarinna, 5 fasta och 3 extra lärarinnor jemte 5 extra lärare. Undervisningskursen är beräknad för 9 år, således för barn från 6 å 7 till 15 å 16 år. Afgifterna blifva de samma som hittills, näml. i förberedande kl. 60 kr. hvilken afgift höjes för hvarje klass och utgör i de tre högsta klasserna 200 kronor för läsåret. Helpensionärer betala 600 kronor för läsår i ett för allt, utom musik och tvätt, som betalas särskildt. I förberedande klassen undervisas äfven gossar. Nya elever kunna anmälas före den 15 Juni och vid höstterminens början i slutet af Augusti i skolans nu varande lokal (f. d. Lindbergs hus vid Jerntorget), der närmare upplysningar kunna erhållas. -- Göteborg i April 1875 -- SIGRID RUDEBECK. Källa: Göteborgs weckoblad, 1875-05-29, s. 4. Två våningar togs genast i bruk för skolans räkning, och i bottenvåningen fanns fem klassrum och tre tamburer, andra våningen hade tre klassrum med tambur och dessutom bostad för föreståndarinnan och tre lärarinnor. Wretlind skulle disponera delar av tredje våningen, och de lägenheter som låg mot gården skulle hyras ut. Hyran för skolans två våningar var 3 600 kronor per år.
Först 1885 förvärvade skolan hela fastigheten Bellmansgatan 8. År 1895, samma år som skolan förvärvade även grannfastigheten nr 6, angavs skolans namn vara Sigrid Rudebecks ElementarskolaGöteborgs Adress- och Industrikalender år 1895, [Adertonde Årgången], utgiven från Fred. Lindbergs Kalenderexpedition, Göteborg 1895, s. 59. Genom förvärvet kunde en våning genast tas i bruk för de förberedande klasserna samt första klassen. Samtidigt blev samlingssalen dubbelt så stor och ett frukostrum inreddes.
Styrelsen hyrde första våningen i hörnhuset Haga Kyrkogata 6 och Bellmansgatan 2 på hösten 1907, där småskolan placerades. Lokaler användes till 1913, då en våning i fastigheten Bellmansgatan 10 hyrdes. Gymnasiet och realskolans högsta klasser flyttade i början av höstterminen 1911 in i nyinredda lokaler, som hyrts i fastigheten Viktoriagatan 2. Skolan förvärvade fastigheten Bellmansgatan 10 den 1 januari 1915, och i januari 1917 köptes fastigheten Viktoriagatan 5 och Bellmansgatan 12 som byggdes på med en våning 1923.Hedin m.fl (1967), s. 244f
Läsåret 1928–1929 omfattade Rudebecks: småskola, flickskola, realskola, latin- och realgymnasium, seminarium och övningsskola, med 44 klassrum, kemisal, laboratorium, fysikrum, biologirum, geografirum, 2 handarbetsrum, 2 teckningssalar, 2 slöjdrum, gymnastiksal, 2 omklädningsrum, 6 materielrum, bönsal, leksal, 12 frukostrum, kök, diskrum, sjukrum, 3 lärarinnecollegierum, mottagningsrum, matsal för hushållsklassen, rastrum och tamburer. Totalt 89 rum som inrymdes i fastigheterna Bellmansgatan 2, 6, 8, 10, 12, Viktoriagatan 2 och 5 samt Haga Kyrkogata 6. Rudebecks var som absolut störst under Frida Hjertbergs tid.Sjöberg m.fl (1995), s. 46
Läroplan Skolan var troligen den första i landet som tagit upp läroämnena huslig ekonomi (samtidigt med en kurs i tillklippning och klädsömnad, vilket stod i läroplanen för skolans åttonde klass 1887–1888) och kvinnlig träslöjd (1880). Näässystemet tillämpades sedan två av skolans lärarinnor genomgått Nääs slöjdseminarium. Länge var franska det första främmande språket vid skolan. Sigrid Rudebeck motiverade det med att franska ”berett glädje, varemot studiet av tyska med den ansträngande grammatiken oftast för barn på detta stadium visat sig vara ett hårdt arbete.” Först från 1889 utgjorde tyska ett alternativ till första språk på schemat. Men redan från läsåret 1894–1895 ändrades språken till att för alla bli tyska som första, engelska som andra och franska som tredje språk, utan att alla tre språken gjordes obligatoriska. Bakgrunden var den allmänna tendens inom skolvärlden vid denna tid till att göra tyska till grundspråket.
Ekonomi Från kalenderåret 1883 erhöll skolan ett årligt anslag från staten, först med 1 000 kronor och på det villkoret att minst tre elever fick kostnadsfri undervisning och minst sex betalade en årsavgift på högst 50 kronor. År 1892 höjdes statsbidraget till 1 500 kronor. För åren 1897–1899 ansökte skolan om att anslaget skulle höjas till 2 500 kronor, varav 500 till undervisningen i huslig ekonomi. Denna begäran avslogs med motivering att skolan då måste kunna visa upp ett intyg om att samma belopp kunde fås från kommunen eller enskilda donatorer, helt enligt de statliga bestämmelserna från 1896. Skolan sökte därför ett anslag hos Göteborgs stadsfullmäktige, som för tre år beviljade samma anslag som staten gav, alltså 2 500 kronor årligen. Kort därefter utgick anslagen regelbundet från stat och kommun.
Terminsavgifterna var 30 kronor för de förberedande klasserna, och upp till 100 kronor för högsta, sjunde klassen. Avgiften kunde reduceras med 10 % per elev, om tre eller flera syskon gick på skolan samtidigt.Sjöberg m.fl (1995), s. 33
Skolan utvidgas med gymnasium