miniatyr|stående|Den skotska prisbelönta film- och TV-skådespelaren Paula Sage (som har Downs syndrom) när hon mottog en BAFTA Award av Brian Cox, 2008.
Intellektuell funktionsnedsättning (IF), även kallat enligt äldre benämning för utvecklingsstörning,"Intellektuell funktionsnedsättning - utvecklingsstörning". 1177.se. Senast uppdaterad 20 april 2021. Läst 5 maj 2023. förr bland annat förståndshandikapp eller begåvningshandikapp, är när en människas kognition och intelligens inte utvecklas normalt.Svenska akademiens ordlista. 14 utgåvan (2015). Intellektuell funktionsnedsättning kännetecknas av betydande begränsningar i både intellektuell funktion och adaptivt beteende,och svårare form av inlärningssvårigheter.
Det är i huvudsak de kognitiva funktionerna som påverkas, inte de känslomässiga, kreativiteten eller den kroppsliga utvecklingen, även om vissa intellektuella funktionsnedsättningar kan påverka delar av kroppen och dess utseende.
Forskning visar hur viktig en människas begåvning, framför allt den verbala förmågan, är för kapaciteten att leva ett självständigt liv. Begåvningsnivån är en skyddsfaktor och resurs vid svårigheter. Personer med intellektuell funktionsnedsättning behöver ofta få tillgång till olika typer av kognitiva hjälpmedel, till exempel välfärdsteknologiska lösningar (välfärdsteknik).
Cirka 1 procent av Sveriges befolkning har en intellektuell funktionsnedsättning. Hälften av dessa har en intellektuell funktionsnedsättning som räknas som lindrig.Tideman, Magnus. (2000). Normalisering och kategorisering: om handikappideologi och välfärdspolitik i teori och praktik för personer med utvecklingsstörning. Studentlitteratur. . Antalet personer med en nedsatt intellektuell förmåga som dock inte motsvarar kraven för intellektuell funktionsnedsättning är betydligt högre. Vissa menar att det kan uppgå till 20 procent av befolkningen.
Intellektuell funktionsnedsättning bland barn upptäcks i allmänhet när man börjar undersöka varför barnet inte utvecklas psykologiskt i normal takt. Läs mer i artiklarna om neuropsykologi och utvecklingspsykologi.
Enligt WHO:s diagnosmanual ICD-10 indelar man intellektuell funktionsnedsättning (benämnd psykisk utvecklingsstörning) i olika nivåer beroende på intelligenskvot (IK) och adaptiv förmåga. Enbart låg IK motsvarar inte att diagnoskriterierna är uppfyllda. Indelningen går från lindrig (lätt), via medelsvår (måttlig), till svår och grav."Utvecklingsstörning - definition, lagar och intyg" . VISS. Region Stockholm. 2017. Läst 24 april 2023. Enligt APA:s diagnosmanual DSM-5 indelar man intellektuell funktionsnedsättning enligt lindrig, medelsvår, svår och mycket svår."Diagnoskriterier för intellektuell funktionsnedsättning". Region Stockholm. Läst 24 april 2023. För diagnoskriterierna enligt DSM-5, se avsnittet om kriterier.
Intellektuell funktionsnedsättning är en funktionsnedsättning och räknas varken som en sjukdom eller psykisk störning. En intellektuell funktionsnedsättning går därmed inte att bota, men individen kan lära sig att använda beteenden som underlättar tillvaron (se habilitering).Bakk, Ann & Grunewald, Karl (2004). Omsorgsboken: en bok om människor med begåvningsmässiga funktionshinder. 4., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber. . motsägelsefull gentemot 3 raden då det kallas psykisk utvecklingstörning
Terminologi Diagnosen intellektuell funktionsnedsättning och dess olika svårighetsgrader har och har haft olika benämningar på svenska.
Benämningar i medicinska diagnos- och klassifikationssystem I de svenska översättningarna av de medicinska diagnos- och klassifikationssystemen ICD och DSM har olika begrepp för diagnosen och dess olika svårighetsgraderingar använts genom åren. +Benämningar på diagnosen intellektuell funktionsnedsättning i medicinska diagnos- och klassifikationssystemKällaÅrBenämning på diagnosenBenämning på svårighetsgraderDSM-5-TR (enligt Mini-D 5 : Diagnostiska kriterier enligt DSM-5-TR)2022"intellektuell utvecklingsstörning (intellektuell funktionsnedsättning)" lindrig medelsvår svår mycket svårICD-10-SE (svensk version av ICD-10)1992 (senast publicerad januari 2024)"psykisk utvecklingsstörning" lindrig medelsvår svår gravDSM-5 (enligt Mini-D 5 : Diagnostiska kriterier enligt DSM-5)2014"intellektuell funktionsnedsättning (psykisk utvecklingsstörning)" lindrig medelsvår svår mycket svårDSM-IV-TR (enligt Mini-D IV : Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR)2002"mental retardation" lindrig måttlig svår djupgåendeDSM-IV (enligt Mini-D IV : Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV)1995"mental retardation" lindrig måttlig svår djupgåendeDSM-III (enligt Mini-D : Diagnostiska kriterier enligt DSM-III)1984"mental retardation" lätt måttlig svår djupgående
Benämningar i svensk lagstiftning
Användning i svenska skollagen: intellektuell funktionsnedsättning I och med att lagen om ändring i skollagen (2010:800) (SFS 2022:1315) trädde i kraft ersattes uttrycket utvecklingsstörning med intellektuell funktionsnedsättning i den svensk skollagen. Regeringen motiverade ändringen med att uttrycket intellektuell funktionsnedsättning var mer tidsenligt och mindre stigmatiserande, och dessutom i många sammanhang hade ersatt benämningen utvecklingsstörning.:123 Regeringen nämner också att uttrycket utvecklingsstörning är "ett oprecist uttryck som egentligen inte säger något om själva funktionsnedsättningen" och att "intellektuell funktionsnedsättning beskriver bättre vad själva funktionsnedsättningen innebär".:122
Användning i LSS: utvecklingsstörning I lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) används uttrycket utvecklingsstörning i 1 § där de lagens s.k. personkrets beskrivs. Det föredragande statsrådet i regeringen diskuterar närmare ordvalen i prop. 1992/93:159 s. 53–54.
Kriterier för att fastställa intellektuell funktionsnedsättning För bedömning av intellektuell funktionsnedsättning används olika intelligenstester. Den internationella benämningen av intellektuell funktionsnedsättning beskrivs delvis i ICD-10 och delvis i DSM-5, vilket är internationellt använda manualer för att ställa diagnoser. Enligt DSM-5 används begreppet intellektuell funktionsnedsättning. Eftersom intellektuell funktionsnedsättning förekommer i olika nivåer innebär det att problemen blir tydliga i olika skeden i utvecklingen. Ofta märks barnets svårigheter redan under spädbarnstiden och därefter som generellt försenad utveckling. Det förekommer att ungdomar och vuxna diagnosticeras mycket sent, sedan de haft svårigheter att klara studier och arbete.
För att fastställa intellektuell funktionsnedsättning utgår man enligt DSM-5 från tre kriterier: Nedsatt intellektuell funktion, som märks genom förmåga till resonenerande, problemlösning, planering, abstrakt tänkande, omdöme, akademiskt lärande, erfarenhetsbaserat lärande – vilket ska bekräftas av både standardiserad intelligenstestning och klinisk bedömning (oftast av en psykolog). Ett andra kriterium är att personen i fråga skall uppvisa brister i eller nedsättningar av adaptiva funktioner inom minst två viktiga livsområden. Det vill säga att personen skall ha svårt att hantera och anpassa sig till normala krav i sin vardag, till exempel sköta sin hygien, skolgång och ha ett fungerande socialt liv. Omfattande kartläggning krävs för att påvisa adaptiva funktionsnedsättningar och att dessa inte beror på yttre omständigheter. Det tredje kriteriet är att personen ifråga ska uppfylla diagnoskriterierna innan 16–20 års ålder (i Sverige innan 16 års ålder). I tidigare versioner av DSM, såsom DSM-IV, lades ett större fokus på uppmätt intelligenskvot (IK) för diagnosticering och specificering av intellektuell funktionsnedsättning. I DSM-5 baseras bedömningen istället på en kombination av uppmätt IK och klinisk funktionsnivå.
I aktuella diagnosmanualer (ICD-10; DSM-5) skiljer man mellan lindrig intellektuell funktionsnedsättning (IK 55–70), måttlig intellektuell funktionsnedsättning (IK 35–55) och grav intellektuell funktionsnedsättning (IK <35). I DSM-5 definieras dessa kategorier genom individens funktionsförmåga inom de tre domänerna konceptuell, social och praktisk.
Många personer med intellektuell funktionsnedsättning har även andra funktionsnedsättningar såsom rörelsehinder eller sämre syn. Hjärnskador av typen cerebral pares (CP-skada) innebär inte i sig själv intellektuell funktionsnedsättning, men många av de drabbade har även intellektuell funktionsnedsättning.
Orsaker Det finns många olika orsaker till intellektuella funktionsnedsättningar och i de flesta fall går det ej att finna någon orsak. En av de vanligaste påvisbara orsakerna var förr att barnet drabbats av syrebrist under graviditet eller under förlossningen. Det är med förbättrad förlossningsvård mer sällsynt idag, men i gengäld har förekomsten av hjärnskador till följd av mycket tidig födsel ökat.
En annan orsak är genetiska avvikelser vilka ibland är ärftliga. Även ämnesomsättningsrubbningar kan i specifika fall leda till intellektuell funktionsnedsättning. Detta kan ofta behandlas med en strikt diet. Missbildningar av hjärnan och skallen (mikrocefali) kan leda till att hjärnan inte utvecklas normalt och omfattande funktionsnedsättningar kan uppstå. Ovanliga progredierande (framskridande) hjärnsjukdomar kan även orsaka flerfunktionsnedsättning."Vad är intellektuell funktionsnedsättning?". Infoteket. Region Uppsala. 18 december 2017. Läst 24 april 2023."Orsaker till IF". Riksförbundet FUB. Läst 24 april 2023.
Kromosomavvikelser Förändringar i arvsmassan är en förutsättning för mänsklig utveckling i darwinistisk mening. Dock blir en del förändringar så omfattande att dna:t ej längre förmedlar en funktionell genetisk kod. Ibland blir det rejäla molekylära fel på dna-molekylen, såsom att en arm sticker ut eller att stora segment bytt plats. Följden av de flesta kända kromosomavvikelser varierar men har en del gemensamheter, till exempel en diffus global påverkan på hela den biologiska organismen, vilket tar sig uttryck i att bland annat förändringar i cirkulationssystemet och centrala nervssystemet är vanliga. Kromosomförändringar kan vara nedärvda och förändringens uttryck följer vanliga genetiska lagar (Mendel) men är ofta, speciellt vid mer drastiska uttrycksformer, följden av en spontan mutation. Förändringen har oftast skett i gonaden, i den första sammansmältningen eller i någon av de allra första celldelningarna.
Människans celler har normalt 46 kromosomer i 23 par. Den vanligaste kromosomavvikelsen som leder till intellektuell funktionsnedsättning är Downs syndrom (Trisomi 21). Tri står för tre och somi för kroppar, det vill säga kromosompar nr 21 har tre i stället för två kroppar (vilka vi idag känner som dna-molekyler). Denna extra molekyl kan dras med på i princip tre olika sätt och mängden påverkade celler kan variera (mosaicism). Endast en ovanlig variant är ärftlig. Personer med Downs syndrom har oftast någon form av intellektuell funktionsnedsättning.
Historik i Sverige