Skinnskattebergs kommun är en kommun i Västmanlands län. Centralort är Skinnskatteberg.
Skinnskattebergs kommun är till invånarantalet Västmanlands läns minsta kommun.
Den nordvästra delen av Skinnskattebergs kommun består av kuperad bergsslagsterräng. I sydöst övergår terrängen till slätt. Skogen, liksom träindustrin, har traditionellt utgjort basen för det lokala näringslivet.
Sedan kommunen bildades har befolkningstrenden varit negativ, med undantag för enstaka år. Socialdemokraterna har genomgående varit största parti i kommunfullmäktige. Under mandatperioden 2022 till 2026 styrs kommunen dock av en mitten-höger-koalition ledd av Sverigedemokraterna.
Administrativ historik Kommunens område motsvarar Skinnskattebergs bergslag och dess socknar: Gunnilbo, Hed och Skinnskatteberg. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Vid kommunreformen 1952 sammanlades de tre kommunerna i Skinnskattebergs landskommun.
Skinnskattebergs kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Skinnskattebergs landskommun.
Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Köpings domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Västmanlands domsaga.
Kommunen ingår sedan 2011 i Förvaltningsområdet för finska.
Geografi Topografi och hydrografi
Kuperad bergsslagsterräng utgör den nordvästra delen av Skinnskatteberg. I sydöst övergår terrängen till platt öppet landskap. Gnejsgraniter dominerar berggrunden i kommunen och malmförande vulkaniska bergarter med inslag av kalksten återfinns i nordvästra området. Den kalkrika berggrunden har gett grund till en näringskrävande flora. Ovan berggrunden finns morän beväxt med barrskog och myrmark. Flera isälvsavlagringar, så som rullstensåsarna Köpingsåsen och Malingsboåsen, löper genom kommunen. Öppna och odlade områden finns kring Hedströmmens sjösystem och Gunnilbo. Bland större sjöar återfinns Övre- och Nedre Vättern samt Långsvan.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.
Skinnskattebergs kommun Hela riket
Naturskydd År 2022 fanns 20 naturreservat i kommunen. Flera reservat är knutna till Hedströmmen, vilken är hem för den hotade flodpärlmusslan. Exempel på sådana reservat är Baggå och Hedströmmen. Klockarbo är belägen vid Hedströmmens dalgång. Andra reservat är Vargberget med gammal skog, gransumpskog och myrar och Lappland som inkluderar "orörd vildmark med vidsträckta myrar och gles tallskog".
Administrativ indelning Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område, Skinnskatteberg med Hed och Gunnilbo församling.
Från 2016 indelas kommunen i tre distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna – Gunnilbo, Hed och Skinnskatteberg.
Tätorter Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det två tätorter i Skinnskattebergs kommun. Nr Tätort Folkmängd 1 Skinnskatteberg 2 Riddarhyttan Centralorten är i fet stil.
Styre och politik Styre Efter valet 2010 tog de rödgröna makten i kommunen.
Mandatperioden 2014 till 2018 fortsatte kommunen styras av de rödgröna med 15 mandat mot Alliansens 14 och Sverigedemokraternas två mandat. Efter valet 2018 blev det ett svårt politisk läge. Inledningsvis ingicks ett majoritetssamarbete mellan Centerpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Men bara någon vecka senare valde Centerpartiet att kliva av samarbetet. Liberalerna och Moderaterna ställde då krav på Socialdemokraterna att utesluta Vänsterpartiet från samarbetet för att partierna skulle släppa fram ett socialdemokratiskt styre. Således styrde Socialdemokraterna i minoritet under mandatperioden 2018 till 2022.
Efter valet 2022 bildade Sverigedemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet ett minoritetsstyre.
Kommunfullmäktige Presidium Presidium 2022–2026Ordförande LLennart LidquistFörste vice ordförande LElisabeth ÅbergAndre vice ordförande S Ann-Christin Andersson
Mandatfördelning 1970–2022
Nämnder Kommunstyrelse Presidium 2022–2026Ordförande SDEwa Olsson BergstedtFörste vice ordförande SDJonny EmtinAndre vice ordförande S Lena Lovén Rolén
Lista över kommunstyrelsens ordförande
Övriga nämnder Nämnd OrdförandeVice ordförandeMiljö- och byggnadsnämnden SDEric Zillén SDKent LignellSocialnämnden LElisabeth Åberg LVanja Leneklint
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv Den malmförande berggrunden gav upphov till järnhantering, men numera återstår endast välbevarade bruksmiljöer som vittnar om järnhanteringens storhetstid. Traditionellt är det skogen och träindustrin som utgjort basen för det lokala näringslivet. Bland de större företagen utom skogsnäringen återfinns tillverkningsindustrin Systemair.
Infrastruktur
Transporter Genom östra delen av kommunen går Riksväg 68 från söder till norr medan Länsväg 233 löper in i kommunen från öster och passerar centralorten innan den viker av mot nordväst. Kommunen genomkorsas även av järnvägen Frövi–Avesta Krylbo.
Befolkning Demografi Befolkningsutveckling Kommunen har invånare (), vilket placerar den på plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Kultur
Museum I kommunen finns Ekomuseum Bergslagen, ett friluftsmuseum som är 20 mil långt från norr till söder. Området inkluderar 68 besöksobjekt varav 14 finns i Skinnskattebergs kommun. Däribland Ebba Brahes lusthus som hörde till Bockhammars Bruk, Karmansbo bruksmiljö, Bastnäs gruvfält och Röda Jorden.
I kommunen finns också Galleri Astley i Uttersberg som både är museum och galleri.
Kulturarv miniatyr|Skinnskattebergs stationshus.
År 2022 fanns 176 fornlämningar registrerade hos Riksantikvarieämbetet som var knutna till Skinnskattebergs kommun. Det fanns också sex byggnadsminnen, däribland Skinnskattebergs stationshus, Karmansbo smedja och Skinnskattebergs herrgård.
miniatyr|Skinnskatteberg fyller 650 år.
År 2004 firade Skinnskattebergs kommun 650 år, med hänvisning till att "Källorna går ju tillbaka till 1354". Detta gav upphov till ett senare kulturarv, Minnesstenen.
Kommunvapen Blasonering: I fält av silver två korslagda, med nackarna mot varandra vända, röda bergjärn med stoppsprintar på skaften.
En liknande bild med två verktyg ingick i Skinnskattebergs bergslags sigill från 1633. När vapnet skapades i slutet av 1940-talet modifierade man bilden något och specificerade verktygen som två bergjärn, detta för att minska likheten med till exempel Salas vapen. Vapnet fastställdes 1950 och registrerades enligt det nyare regelverket 1974.
Se även Personer med anknytning till Skinnskattebergs kommun Källor
Externa länkar
Skinnskattebergs kommun
Kategori:Sveriges kommuner
Kategori:Finska förvaltningskommuner