Rune Carlsson, född 4 december 1940 i Stockholm, död 9 mars 2013, var en svensk trummis.
Carlsson var verksam som jazzmusiker sedan 1957 och studerade vid Berklee College of Music i USA 1971. Han spelade med bland andra Chet Baker, Eric Dolphy, Bill Evans, Art Farmer, Dizzy Gillespie, Dexter Gordon, Coleman Hawkins, Krzysztof Komeda och Ben Webster.
Tidigt influerades Carlsson av modernister som Art Blakey, Max Roach och Elvin Jones. Hans spel gav färg åt Sveriges jazzelit under senare hälften av 1900-talet, i grupper ledda av Arne Domnérus, Bengt Hallberg, Bo Hansson, Kjell Jansson, Åke Johansson, Red Mitchell, Lars Sjösten, Bobo Stenson och Eje Thelin.
På senare år framträdde Carlsson även som sångare, bland annat med eget storband och tillsammans med Peter Nordahl trio.
Han gav ut sina memoarer Precis i tiden 2009 (Bo Ejeby förlag).
Priser och utmärkelser 1979 – Jan Johansson-stipendiet
Diskografi (urval) 1970 – Cornelis Vreeswijk: Poem, ballader och lite blues 1970 – Bo Hansson: Sagan om ringen 1971 – Björn J:son Lindh: Ramadan 1973 – Kvartetten som sprängde: Kattvals 1975 – Merit Hemmingson: Balsam 1976 – Gunnar "Siljabloo" Nilson: Bloo-Hacketyhack-Bock 1976 – Gösta Linderholm: Blå ballader & gröna demoner 1977 – Mikael Ramel: 3:e skivan
Filmografi
Källor
Kategori:Svenska jazztrummisar Kategori:Födda 1940 Kategori:Avlidna 2013 Kategori:Män Kategori:Musiker från Stockholm