Försäkringskassan är en statlig myndighet i Sverige som sköter stora delar av socialförsäkringen. Den gäller de flesta som bor i Sverige och omfattar ett stort antal ersättningar och bidrag, till exempel sjukpenning och föräldrapenning. Myndigheten betalar ut över en miljard kronor varje dag.

Myndighetens uppgifter är att: pröva rätten till ersättning och betala ut pengar inom socialförsäkringen, samordna insatser för personer som är sjukskrivna och ska kunna börja arbeta igen.

Försäkringskassan har cirka 14 000 anställda. Varje år fattar myndigheten omkring 21 miljoner beslut och betalar ut cirka 50 miljoner ersättningar. År 2018 uppgick utgifterna till cirka 225 miljarder kronor.

Försäkringskassan bildades den 1 januari 2005 genom att Riksförsäkringsverket och de allmänna länsförsäkringskassorna slogs samman. Samtidigt upphörde Försäkringskasseförbundet.

Huvudkontoret finns i Hägersten i Stockholm. Myndigheten har kontor på omkring 65 orter i landet. IT-verksamheten är till stor del placerad i Sundsvall, där Försäkringskassan även driver säker drift av IT-system åt andra myndigheter.

Sedan den 1 oktober 2022 är Försäkringskassan en beredskapsmyndighet och ansvarar för delar av beredskapssektorn ekonomisk säkerhet. med instruktion för Försäkringskassan och om statliga myndigheters beredskap

Ansvarsområden Försäkringskassan ansvarar främst för ersättningar och bidrag till barnfamiljer, personer som är sjuka och personer med funktionsnedsättning.

Familjer och barn Föräldrapenning Tillfällig föräldrapenning (vid till exempel barns sjukdom) Graviditetspenning Barnbidrag Omvårdnadsbidrag Underhållsstöd Bostadsbidrag Adoptionsbidrag Vårdbidrag Tidigare fanns även Jämställdhetsbonus (avskaffad 2017).

Sjukdom och funktionsnedsättning Sjukpenning Smittbärarpenning Rehabiliteringsersättning Närståendepenning Bostadstillägg för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning Arbetsskadeersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning Tandvårdsstöd Handikappersättning Assistansersättning Bilstöd Ersättning för höga sjuklönekostnader Ersättningar i samband med vård utomlands

Arbetsmarknad och etablering Aktivitetsstöd och Utvecklingsersättning Etableringsersättning

Försäkringskassan betalar ut aktivitetsstöd och utvecklingsersättning inom Sveriges arbetsmarknadspolitik. Myndigheten betalar även ut etableringsersättning till vissa nyanlända.

Tidigare ansvarade Försäkringskassan även för Inkomstpension. Från den 1 januari 2010 tog Pensionsmyndigheten över ansvaret.

Organisation

Försäkringskassan är en statlig myndighet under Socialdepartementet. Huvudkontoret finns sedan 2014 i Hägersten i Stockholm, i Ericssons tidigare fabrik vid Telefonplan. Tidigare var huvudkontoret bland annat beläget vid Adolf Fredriks kyrka i en byggnad ritad av Sigurd Lewerentz samt på Vasagatan 16 i det så kallade Esselte-huset.

miniatyr|alt=Försäkringskassans huvudkontor vid Telefonplan|Försäkringskassans huvudkontor vid Telefonplan i Stockholm.

Styrning Försäkringskassans verksamhet regleras främst genom socialförsäkringsbalken samt genom myndighetens instruktion och andra författningar beslutade av riksdag och regering. Regeringen styr myndigheten genom att utse styrelse och myndighetsledning samt genom regleringsbrev och budgetbeslut, där mål och uppdrag anges.

Ledning Försäkringskassan är sedan 2016 en styrelsemyndighet. Generaldirektör är Nils Öberg (sedan 2019), överdirektör är Maria Rydbeck (sedan 2018) och styrelseordförande är Heidi Stensmyren (sedan 2021).

Tillsyn Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) är tillsynsmyndighet och granskar Försäkringskassan.

Allmänt ombud Vid Försäkringskassan finns ett allmänt ombud. Ombudet kan överklaga myndighetens beslut för att få vägledande avgöranden (prejudikat) eller bidra till en enhetlig rättstillämpning. Ombudet är självständigt och utses av regeringen. Det företräder inte enskilda och kan överklaga både till fördel och till nackdel för den enskilde.

Författningssamling Försäkringskassans författningssamling omfattar bindande föreskrifter (FKFS), allmänna råd (FKAR) och vägledningar. Äldre föreskrifter från Riksförsäkringsverket gäller i vissa fall fortfarande. Allmänna råd är inte bindande utan anger hur bestämmelser kan tillämpas.

Historik Riksförsäkringsanstalten 1902–1961

Riksförsäkringsanstalten var en svensk statlig myndighet som inrättades år 1902, efter det att Lagen om ersättning vid olycksfall i arbetet antogs 1901. Precis som i de flesta andra länder så kan man säga att historien om socialförsäkringen i Sverige startade med ersättning vid arbetsskador. 1889 hade Sveriges första skyddslag, arbetarskyddslagen, antagits av riksdagen. Den gällde på de större industrierna. På den tiden var bara 2,7 procent av befolkningen försäkrade av sjukkassorna. Sjukkassorna var föreningar där människor, oftast inom samma yrke, betalade in en avgift för att få ett skydd om de blev sjuka. De första sjukkassorna i Sverige bildades under 1700-talet.

Överdirektör och chef 1902–1916: Johan May

Generaldirektörer och chefer 1916–1927: Johan May 1927–1930 (tillförordnad 1927–1928): Karl Levinson 1930–1934: Sigurd Ribbing 1934–1945: Sam Larsson 1945–1948: David Östrand 1948–1961: Åke Natt och Dag

Riksförsäkringsverket 1961–2005 Riksförsäkringsverket (RFV) inrättades 1961 och ersatte då de tidigare myndigheterna Pensionsstyrelsen och Riksförsäkringsanstalten. Riksförsäkringsverkets uppgift var att fördela anslagen till de lokala försäkringskassorna men också att se till att socialförsäkringen fungerade som det var tänkt och att kunderna behandlades lika oavsett var de bodde. På den tiden fanns det 630 lokala sjukkassor.

Generaldirektörer och chefer 1961–1964: Åke Natt och Dag 1964–1969 (tillförordnad, 1961–1964): Rolf Broberg 1969–1981: Lars-Åke Åström 1981–1996: Karl Gustaf Scherman 1996–2004: Anna Hedborg 2004 (tillförordnad): Adriana Lender

Försäkringskassan 2005– Riksförsäkringsverket upphörde den 31 december 2004, då myndigheten Försäkringskassan bildades. Riksförsäkringsverket slogs ihop med de 21 länsförsäkringskassorna. Sammanslagningen gjordes för att det skulle bli mer lika i hela landet, stärka rättssäkerheten och korta ner handläggningstiderna. För att uppnå detta, planerades en ny organisation.

Försäkringskassan satsade mycket på att utveckla sina e-tjänster under 2010-talet. Nästan alla som ansöker om föräldrapenning (99% 2018) och tillfällig föräldrapenning (98% 2018) gör det numera via e-tjänster. (Källa ÅR 2018 sid 64 resp sid 69). Försäkringskassan.se har fått pris för bästa myndighetssajt vid flera tillfällen, senast 2019 och även 2016.

Under 2015 dömdes 34 individer vid ett assistansbolag för funktionshindrade i både tingsrätt och hovrätt för bedrägerier omfattande 30 miljoner mot Försäkringskassan. Försäkringskassan tilldömdes ett skadestånd på 31 miljoner.

Generaldirektörer och chefer 2005–2008: Curt Malmborg 2009–2011: Adriana Lender 2011–2014: Dan Eliasson 2015–2015: Ann Persson Grivas (vikarierande) 2015–2018: Ann-Marie Begler 2018–2019: Maria Hemström Hemmingsson (tillförordnad) 2019–: Nils Öberg

Kontroverser Under 2008 och 2009 kritiserades Försäkringskassans försök att införa en ny IT-plattform, baserad på ett affärssystem från SAP, som skulle levereras av konsultföretagen LogicaGranskning av riksrevisionen , Computer Sweden 2009-04-07. och Accenture. Projektet riskerade att kosta närmare 10 miljarder kronor och avbröts i förtid. En bråkdel av projektets mål kunde uppnås.Tio miljarder för SAP på Försäkringskassan , Computer Sweden 2008-09-12.Computer Sweden: SAP-stopp på Försäkringskassan Publicerad 2009-01-29. Skenande kostnader och kraftiga förseningar gjorde att projektet lades ner. Myndighetens generaldirektör byttes ut år 2010 och myndigheten ersatte 80 konsulter med egen nyanställd personal.

31 augusti 2014 avslöjade Dagens Nyheter att personal från Försäkringskassan har redigerat en wikipediaartikel kopplad till myndigheten och försökt ta bort kritik.http://www.dn.se/nyheter/sverige/myndigheter-censurerar-wikipediatexter-1/

År 2015 dömdes en person i myndighetens ledning för brott mot yttrandefrihetsgrundlagen för att ha försökt efterforska vilka källor bland myndighetens anställda som Expressen hade använt sig vid sina publiceringar kring Dan Eliassons radering av myndighetens internmejlarkiv.

Enskilda som drabbas av stränga bedömningar Efter en tids minskning började sjukpenningtalet att snabbt öka år 2010, från 5,7 sjukskrivna dagar per år och försäkrad till en topp på 10,8 dagar år 2016. Inför att den så kallade stupstocken skulle tas bort 2016 (en bortre gräns i försäkringen på 2,5 år som hade införts av Regeringen Reinfeldt) gjordes en prognos att sjukpenningtalet skulle öka till 13 dagar år 2020. Regeringen Löfven I och socialförsäkringsminister Annika Strandhäll formulerade därför 2015 ett mål om att sänka sjukpenningtalet till 9,0 dagar vid december 2020. Därefter har sjukpenningtalet långsamt sjunkit till 9,3 dagar i december 2020.

Som en konsekvens av målet började medier under 2017 och 2018 att uppmärksamma allt fler fall av enskilda som fick avslag på tidigare beviljad sjukförsäkring, trots att lagar inte hade förändrats. Dessutom blev ett ökande antal barn av med assistansersättning och vuxna förlorade sin sjukersättning efter myndighetens snäva tolkning av direktiv och vägledande domar. Många fick vänta länge på beslut om omprövning. Uppgifter framkom om att det förekom att handläggare som gjorde flest avslag premierades med högre lön. Efter kritiken beslutade regeringen i april 2018 att Ann-Marie Begler skulle få sluta sin tjänst som generaldirektör, några månader innan valet. Begler hade emellertid högt anseende på myndigheten, och flera anställda protesterade mot beslutet eftersom sjuktalen under Beglers tid hade sjunkit och närmat sig regeringens mål.

Kritiken fortsatte dock. Media rapporterade om hur rekordmånga tvingades betala tillbaka bostadsbidrag under 2018, och kunde få besked om detta upp till två år efter att de hade sökt, och därmed kunde hamna i skuld. År 2018 och 2019 förlorade ett ökande antal funktionshindrade unga vuxna i åldrarna 19 till 29 år sin aktivitetsersättning från Försäkringskassan, och många av dem har därefter levt på försörjningsstöd eller förlorat all försörjning. Redan i november 2017 slog anställda vid Försäkringskassan själva larm i en skrivelse till regeringen om att regelverket slog orimligt hårt, exempelvis mot funktionsnedsatta, och föreslog att begreppet "arbetsförmåga" skulle bytas ut. Domar från november 2018 och oktober 2019 visar att Försäkringskassan har gjort fel i de fall när man har betraktat daglig verksamhet enligt LSS som bevis på att personen har arbetsförmåga och kan försörja sig, och när myndigheten inte har gjort en rimlighetsbedömning av om det är möjligt att hitta en arbetsgivare som är villig att betala för ett anpassat och subventionerat arbete. I många fall har Försäkringskassan inte lotsat de funktionshindrade vidare till hjälp från andra myndigheter, något som Försäkringskassan har fått ett regeringsuppdrag år 2019 att åtgärda.

Försäkringskassans uppgifter i krig Försäkringskassan har en central roll i Sveriges totalförsvar och ansvarar för att säkerställa att samhällets utbetalningar fungerar vid kriser, höjd beredskap och krig. Myndighetens uppgifter i sådana situationer inkluderar:

Sektorsansvar för ekonomisk säkerhet: Försäkringskassan är sektorsansvarig myndighet för ekonomisk säkerhet, vilket innebär att myndigheten ska se till att samhällets utbetalningar fungerar vid fredstida kriser, höjd beredskap och krig. Detta omfattar bland annat utbetalning av barnbidrag, föräldrapenning, sjukpenning och pension.