Sydamerika

+ Sydamerika 280px|Sydamerika i världen. 280px|Politisk karta. Area: Folkmängd: Antal stater: Autonoma regioner: Högsta punkt: Lägsta punkt: 17 814 000 km² 423 581 078 (2018) 12 3

Aconcagua 6 962 m ö.h. Laguna del Carbón 105 m u.h Stater Stater som har delar av ytan i Sydamerika Särskilda områden (Frankrike)

22px Falklandsöarna (Storbritannien)

22px Sydgeorgien och Sydsandwichöarna (Storbritannien)

Största städer: São Paulo Buenos Aires Rio de Janeiro Lima Bogotá

280px|En sammansatt satellitbild av Sydamerika

Sydamerika är en världsdel som utgör den södra delen av den amerikanska dubbelkontinenten, med Stilla havet i väster, Atlanten i öster, Antarktis i söder och Karibiska havet i norr. Sydamerika har en landyta på cirka 17 814 000 km², vilket är nästan 3,5 procent av jordens totala yta. Som gräns till Nordamerika räknar man vanligen landgränsen mellan Colombia och Panama, men ibland räknar man att gränsen går vid Panamakanalen. Centralamerika (det vill säga från Mexiko i norr till Panama i söder) räknas därför till Nordamerika. När det gäller Latinamerika dras istället gränsen mellan Mexiko och USA, då begreppet Latinamerika är mer kulturellt och språkligt baserat.

Geografi

miniatyr|left|Patagonien (Argentina). Klassificeringen av Sydamerika som kontinent debatteras, då vissa delar av världen ser Amerika som en stor världsdel, och Nord-, Central- och Sydamerika som subkontinenter. I andra delar av världen klassificeras Nord- och Sydamerika som kontinenter medan Amerika ses som en superkontinent. Att klassificera Sydamerika som subkontinent, kontinent eller del av superkontinent är till stor del baserat på regionala preferenser.

Geologiskt sett fästes Sydamerika med Nordamerika relativt nyligen, i och med Panamanäsets bildande för ungefär tre miljoner år sedan. Anderna, som är en geologiskt sett ung och seismologiskt orolig bergskedja, löper längs med kontinentens västra kant. Områdena öst om Anderna är till stor del tropisk regnskog, och Amazonfloden löper där. Kontinenten innehåller också torra öknar, såsom Patagonien och den extremt torra Atacamaöknen.

Sydamerika har betydande naturresurser med tillgång till nästan alla metaller. I Carajásbergen i Brasilien finns vad som förmodligen är världens största järnmalmsreserv, tillsammans med stora förekomster av koppar, mangan, nickel, guld och bauxit. Stora bauxittillgångar finns också i Guyana och Surinam. I Anderna finns, förutom tenn, guld och silver mycket stora reserver av porfyrkoppar. Chile och Peru har tillsammans ungefär 25  procent av världens kopparreserver. Av icke-metaller finns större tillgångar av fosfat, nitrat och salt i Sydamerikas torrområden.

Brasilien är Sydamerikas största land, till såväl yta som folkmängd. Det näst största är Argentina. Det högsta berget är Aconcagua, som också är det högsta berget i världen när man bortser från Asien. Insjön Laguna del Carbón som ligger 105 m u.h. är den lägsta öppna platsen på land såväl på den sydamerikanska kontinenten som på hela Södra halvklotet och på hela Västra halvklotet

Floder 7 025 km - Amazonfloden, Peru/Colombia/Brasilien/Ecuador 4 880 km - Paraná, Brasilien/Paraguay/Argentina 3 380 km - Madeira, Bolivia/Brasilien 3 100 km - Juruá, Peru/Brasilien 2 960 km - Purus, Peru/Brasilien (2 948 km) (3 210 km) 2 820 km - Yapura, Colombia/Brasilien 2 740 km - Orinoco, Venezuela 2 450 km - Tocantins, Brasilien (2 416 km) (2 640 km) 2 250 km - Rio Negro, Sydamerika 2 100 km - Xingu, Brasilien 1 930 km - Tapajós, Brasilien 1 910 km - Araguaia, Brasilien (biflod till Tocantins) 1 737 km - Marañón, Peru 1 610 km - Içá (Putumayo), Sydamerika 1 300 km - Iriri, Brasilien (biflod till Xingu) 1 240 km - Juruena, Brasilien (biflod till Tapajós) 1 210 km - Guaporé, Brasilien/Bolivia (biflod till Madeira) 1 080 km - Huallaga, Peru (biflod till Marañón) 1 060 km - Madre de Dios, Peru/Bolivia (biflod till Madeira)

Natur Sydamerika ingår i den neotropiska regionen, eller neotropikerna, vilket är en av de åtta djurgeografiska regioner som jordens landmassa indelas i. Den neotropiska regionen omfattar Sydamerika, Centralamerika och Karibien.

Det tropiska regnskogsområdet Amazonas är världens största regnskog, och omfattar mer än hälften av jordens återstående regnskogar (2015). Det är tillika världens artrikaste plats, både när det gäller växter och djur. Det mest exceptionella exemplet är insekterna. Nya, tidigare okända, insektsarter upptäcks fortfarande i Amazonas.

Fauna Den neotropiska regionen är den rikaste av världens alla djurregionerna. Faunan är en blandning av den isolerade fauna som levt kvar från tertiär-perioden och som fått utvecklas ostört, och sentida invandrare norrifrån. Invandringen från Nordamerika började under kvartär-perioden och medförde att ett antal djurgrupper slogs ut, bland annat jättesengångarna. Antalet endemiska arter är påfallande högt.

Några få exempel på djur i Sydamerika är alpacka, lama, anakonda, sötvattensdelfiner, krokodiler, pilgiftsgrodor, tukaner, jaguarer, pirayor, puma, chinchilla, kondor och fyra av världens fem arter av tapir.

Sydamerika kallas emellanåt fåglarnas, fiskarnas och fjärilarnas kontinent. Det finns cirka 3 000 fågelarter och 2 700 fiskarter i Sydamerika. Nanduer, tinamofåglar eller stubbstjärthöns, hoatzinfåglar, tukaner, myrfåglar, ugnfåglar och kotingor är några av ungefär 30 endemiska fågelfamiljer. Världens samtliga cirka 320 kolibriarter förekommer i Sydamerika, varav ett dussin även når upp till Nordamerika.

Studier av DNA från de flesta levande familjer av fågelarter på jorden har jämförts med fågelfossil tillbaka till dinosauriernas tid. Det har gett forskarna belägg för att våra nutida fåglars utveckling startade för ungefär 90 miljoner år sedan i Sydamerika.

Flora Regnskogarna i norra Sydamerika är förmodligen jordens artrikaste ekosystem. Bara Ecuador, med en yta på ungefär 280 000 kvadratkilometer, beräknas ha ungefär 15 000 arter av fröväxter och Brasilien närmare 40 000 arter. Viktiga växtfamiljer i Sydamerika är palmer, paranötsväxter, panamahattsväxter, krasseväxter, orkidéer och ananasväxter. Från regnskogarna i Amazonas kommer ursprungligen gummiträdet och jättenäckrosorna.

Många nyttoväxter kommer från norra Sydamerika, till exempel majs, kakao, ananas, tomat, paprika, avokado och passionsfrukt. Potatisen kommer från Anderna, i Peru och Bolivia.

Historia

Sydamerika var troligen den sista världsdelen som befolkades med undantag för Antarktis. Sydamerika befolkades genom Panamanäset norrifrån, och man har uppskattat att människan hade nått Kap Horn vid 11 000 f.Kr. De äldsta kvarlevorna av människor som har hittats i Sydamerika uppvisar likheter med aboriginer i Australien, vilket tyder på att det var därifrån de första invånarna kom, och det lär ha gjorts fynd av uppemot 50 000 år gamla spår efter mänsklig verksamhet, vilket är långt tidigare än när det kom dit människor via Nordamerika från Asien.

Folk från Asien migrerade in med början ungefär 14 500 f.Kr. och verkar då i stort sett ha utrotat urbefolkningen; folk på Eldslandet och botocudofolket i centrala Brasilien bär på de första aboriginamerikanarnas gener.

De tidigaste tecknen på jordbruk är från cirka 6500 f.Kr., då potatis, bönor och chilipeppar började odlas i Amazonasbäckenet. Maniok började odlas på 2000-talet f.Kr.. De första djuren som tämjdes var lamor och alpackor i Andernas högländer omkring 3500 f.Kr.. De användes både för transport och som mat, medan marsvin domesticerades som matkälla. Fiske blev under 2000-talet f.Kr. en allt viktigare näringskälla för befolkningen längs kusterna. Jordbruket utvecklades också, konstbevattning började användas tillsammans med nya grödor som mjölmålla, majs och limaböna. Bomull odlades för tillverkning av kläder. Vid början av det första millenniet e.Kr. bodde det redan tiotals miljoner människor i Sydamerika.

Från 1500-talet och framåt koloniserades och befolkades Sydamerika av vita européer och de afrikanska slavar som de förde med sig. Det var huvudsakligen från Spanien och Portugal som kolonisationen skedde. Den orsakade en demografisk katastrof med konflikter som kom att prägla hela den efterkoloniala tiden. En exploatering av befolkning och naturresurser i Sydamerika kom snabbt igång med början från 1530-talet. Den drevs av conquistadorerna, först de spanska och sedan de portugisiska. Dessa två nationer gjorde anspråk på det nya landet och dess resurser och delade upp det i kolonier.

Man har beräknat att före européernas ankomst i början av 1500-talet bodde det uppskattningsvis 30 miljoner människor i Sydamerika. De infödda hade inte någon motståndskraft mot de europeiska sjukdomar (smittkoppor, influensa, mässling och tyfus), som conquistadorerna förde med sig. Detta, tillsammans med ett ökänt feodalsystem kallat encomienda, ett grymt system med slavarbete på plantager och i gruvor, reducerade kraftigt den amerikanska ursprungsbefolkningen under den spanska överheten. För att ersätta den förlorade arbetskraften importerades därför slavar från Afrika. Efter cirka 200 år hade den ursprungliga befolkningen reducerats till 10-15 procent av den ursprungliga.

Under 1800-talet blev de flesta sydamerikanska länderna självständiga, men många av dem är fortfarande unga som demokratier. Några länder erhöll inte självständighet förrän på 1900-talet: Panama, från Colombia 1903 Guyana, från Storbritannien 1966 Surinam, från Nederländerna 1975 Trinidad och Tobago, från Storbritannien 1962

Franska Guyana är dock alltjämt ett franskt utomeuropeiskt departement.

Under 1960- och 70-talen styrdes de flesta länderna av militärdiktaturer, där tortyr och avrättningar var vanliga. Under 1970-talet startades också flera olika gerillarörelser.

Politisk indelning Land eller territorium med flagga Area(km²) Befolkning(juli 2016 ca.) Befolknings­täthet(inv. per km2) Huvudstad Buenos Aires La Paz och SucreLa Paz är Bolivias administrativa huvudstad; Brasília Påskön ligger i Stilla havet och brukar anses tillhöra Oceanien men är medräknat här. Santiago Bogotá Quito 1 (2014) Stanley2 (1 januari 2016) Cayenne (prefektur) Georgetown Asunción Lima Paramaribo 3 King Edward Point Montevideo Caracas Total 23,3 1 Storbritanniens utomeuropeiska territorierClaimed by Argentina.2 Frankrikes utomeuropeiska departement3 Storbritanniens utomeuropeiska territorier<ref>Claimed by Argentina; the South Georgia and the South Sandwich Islands in the South Atlantic Ocean are commonly associated with Antarctica (due to proximity) and have no permanent population, only hosting a periodic contingent of about 100 researchers and visitors.</small></ref>

Demografi miniatyr|vänster|stående|Afro-colombianska fruktförsäljare i Cartagena. miniatyr|Personer från den italiensk-brasilianska befolkningen under druvfestivalen i Caxias do Sul. miniatyr|Peruansk kvinna av indiansk härkomst och hennes son.

Sydamerika har mer än 423 miljoner invånare och en befolkningstillväxt på ungefär 0,6 procent per år.

Blandningen av olika folkslag är stor i Sydamerika. I Argentina har 65–79 procent av befolkningen europeisk bakgrund, indiansk bakgrund har 17–31 procent och 2–4 procent härstammar från Afrika söder om Sahara. I Colombia varierar den del av befolkningen som härstammar från Afrika söder om Sahara mellan 1 och 89 procent, beroende på var i landet de bor. Motsvarande variation för befolkning med europeisk härstamning är 20 till 79 procent. I Peru härstammar 1 till 31 procent av befolkningen från Europa, medan endast 1 till 3 procent är av afrikansk härstamning (beroende av var i landet de bor).

Språk miniatyr|Officiella språk i Sydamerika.