Sveriges historia 1968–1991 är Sveriges historia från början av 1968 till Regeringen Carl Bildts tillträde hösten 1991. Året 1968 (se 68-vänstern) var ett tumultartat år där politiska övertygelser resulterade i uppkomsten av rörelser som FNL-rörelsen men även uppkomsten av nya partier som delvis övervakades från myndigheternas sida. Andra delar av samhället förändrades också kraftigt under slutet av 1960-talet – några exempel var gymnasiereformen Lgy 70, högertrafikomläggningen, utbredningen av subkulturer, den sexuella revolutionen, du-reformen, införandet av lediga lördagar, förberedandet av kommunreformen 1971 och slutet på Tage Erlanders rekordlånga mandat som statsminister. 1970-talet präglades av en stagnerande ekonomi till följd av oljekrisen och den uppkommande miljöfrågan som rörde främst kärnkraftsfrågan. Den första borgerliga regeringen på 44 år under Thorbjörn Fälldin tillträdde 1976 men fortsatte i mångt och mycket socialdemokraternas idé om ett välfärdssamhälle. Den borgerliga samverkan kännetecknades av många regeringsbyten. Efter den borgerliga perioden 1976–1982 följde Socialdemokraternas återkomst till regeringsmakten under Olof Palme. Palmes död 1986 markerade slutet på en period där Sverige försökte höja sin röst i världen och stödde olika rörelser i världen såsom ANC i Sydafrika och där Palme engagerade sig för en kärnvapenfri zon i Nordeuropa. 1980-talet präglades dock också av en strid om vilken riktning socialdemokratin och hela samhället skulle välja. Socialdemokratin fick alltmer liberala drag och olika avregleringar som kreditavregleringen bidrog till spekulationsekonomin i slutet av 1980-talet som sedan övergick i 1990-talskrisen under vilken Carl Bildt blev statsminister för den borgerliga fyrklövern 1991–1994.

Vänstervågen 1968–1976

Rekordåren 1960-talet präglades av en rekordartad tillväxt där både vinster och löner steg snabbt. Genom kollektivavtal en liberal näringspolitik och en snabb förflyttning av arbetskraft från olönsamma branscher till lönsamma branscher (“flyttlasspolitik”) nåddes en stark ekonomisk tillväxt.Melin, Jan, Johansson, Alf W, Hedenborg, Susanna, Sveriges historia, Prisma 2006, sid. 386-387 Även reallönerna steg år efter år.Hadenius, Stig, Svensk politik under 1900-talet. Konflikt och samförstånd, Hjalmarson & Högberg 2002, sid. 149 Efter en tillbakagång 1966 gjorde SAP i valet 1968 sitt bästa val sedan 1940 som betydde att (S) fick 50,1% i Tage Erlanders sista val som partiledare. Ett år senare, 1969, skulle Olof Palme ta över som ledare för Socialdemokraterna.Melin, Jan (m fl), sid. 389-390

"1968" miniatyr|Olof Palme (1974).

Studenterna både politiserades och radikaliserades sedan mitten av 1960-talet som inom studentrörelsen nådde sin höjdpunkt med kårhusockupationen 1968 i Stockholm. Karl Marx återupptäcktes och blev en viktig tänkare som många ungdomar tog till sig. Dessutom blev u-ländernas fattigdom och hotet från atombomben starkt bidragande orsaker till radikaliseringen. USA:s krig i Vietnam upplevdes som orättfärdigt och gjorde att många engagerade sig i “FNL-rörelsen” och snart bildades De förenade FNL-grupperna (DFFG) som dominerades av det stalinistiska KFML(r). Men bortom de politiska motsättningarna blev 60-talet även en period där gamla sätt att leva ifrågasattes och där man öppet började diskutera sexualitet, där man plötsligt duade varandra och där man utvecklade en ny syn på brottslighet.Melin (m fl), sid. 384-386 Jan Guillou menar att viktiga orsaker bakom politiseringen var det som pågick i omvärlden på den tiden, bland annat Vietnamkriget samt diktaturerna i Spanien och Grekland.Jonsson, Fredrik, P3 dokumentär. IB-affären, Sveriges Radio 2007, tid: 22:15, länk: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/870358?programid=2519 För studenterna som deltog i kårhusockupationen var ett viktigt skäl UKAS som kritiserades för den resulterade i fasta utbildningsprogram som begränsade studenternas frihet när det gällde utbildning.Pettersson, Frida, Ett år som förändrade världen, länk: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ett-ar-som-forandrade-varlden, publicerad: 3 maj 1968, hämtad: 14 juli 2018 Detta hängde ihop med att högskoleutbildningarna anpassades till det som företagen och andra arbetsplatser förväntade sig av framtida anställda.Åren 1900-2000, länk: https://www.uka.se/fakta-om-hogskolan/den-svenska-hogskolans-historia/aren-1900-2000.html publicerad: 15 februari 2017, hämtad: 14 juli 2018

I och med vänstervågen ökade de anti-amerikanska stämningarna i Sverige som även påverkade socialdemokratin vilket kan ses i ett tal av kommunikationsminister Olof Palme i Gävle 1965 där han menade att social rättvisa inte kan tvingas fram genom våld vilket USA tolkade som ett stöd till Nordvietnamesiska FNL. Svenska kommittén för Vietnam bildades i januari 1968 och socialdemokraten Gunnar Myrdahl blev dess ordförande. En månad senare organiserade kommittén en demonstration i Stockholm där Olof Palme (nu utbildningsminister) gick bredvid Nordvietnams Moskvaambassadör. Detta tillsammans med Palmes uttalande att FNL representerade demokratin i Vietnam mer än USA väckte starka reaktioner i Förenta staterna som drog tillbaka sin ambassadör i fem veckor, något som aldrig hade förekommit i de båda ländernas relationer hittills.Holmström, Mikael, Den dolda alliansen. Sveriges hemliga NATO-förbindelser, Atlantis AB 2011, sid. 298-299

En bottenpunkt i de dåliga relationerna mellan Sverige och USA bildade Olof Palmes jultal den 23 december 1972 där han fördömde USA:s bombningar i Vietnamkriget och jämförde dem med bland annat tyskarnas illdåd under andra världskriget ("Guernica", "Oradour", "Babij Jar", "Lidice", "Treblinka").Vågorna av bombningarna raserade kulisserna i Europa i Dala-Demokraten, 25 december 2017 Bakgrunden till Palmes tal var Vietnamkriget där USA:s president Richard Nixon hade inlett en bomboffensiv mot den nordvietnamesiska hamnstaden Hanoi där sjukhus och bostadshus bombades med tusentals civila offer som följd.Rundkvist, Fredrik, Jultalet som skakade USA i Aftonbladet 23 december 2015 Fram till 1974 fanns det inga officiella diplomatiska förbindelserna. Särskilt USA:s senare president Ronald Reagan fördömde Sverige som ett marxistiskt land.Henriksson, Karin, Minnet av Palme suddigt i USA i Svenska Dagbladet, 27 februari 2016 Wilhem Agrell menar att Palme med sin officiella retorik lyckades att utnyttja stämningen till sin fördel vilket resulterade i det mycket goda valresultatet för SAP 1968.Holmström, sid. 300

Men även om jultalet ledde till en diplomatisk kris mellan länderna så var Palme väldigt angelägen att upprätthålla det goda militära samarbetet med USA som Sverige hade haft sedan kalla krigets början.Ismail, Bawar, Olof Palme var inte neutral i Göteborgs-Posten, 28 februari 2016 Inför sitt besök i USA 1970 sa Palme till ÖB Stig Synnergren: "Nu när jag bråkar med amerikanerna, se för guds skull till att vi har ett gott samarbete med amerikanerna på försvaret i alla fall." Det nära samarbetet som hade funnits mellan USA och Sverige sedan 1940-talet pågick precis som vanligt.Holmström, sid. 299, 302 Även USA:s militära leveranser till svenska Viggenplanen pågick som vanligt, att stödja det svenska flygvapnet ansågs viktigare än symboliska handlingar. Därtill övertygade Palme Islands statsminister om att behålla den US-amerikanska basen i Keflavik.Holmström, sid. 304-306 Försvarsminister Sven Andersson verkade också för att förbättra relationerna med USA. Att Olof Palme utsåg honom till utrikesminister 1973 tolkades i USA som ett försök att förbättra förhållandet mellan båda länderna. Samtidigt skickade försvarsdepartementet svenska officerare till USA där de träffade sina US-amerikanska kollegor som precis hade deltagit i Vietnamkriget. Här fick de svenska officerarna ta del av lärdomar av USA:s bombräder i Vietnam och de hjälpte även att planlägga nya US-amerikanska flyganfall i Vietnam.Holmström, sid. 306-307

Gruvstrejken 1969/70

Men även utanför de politiska partierna och högskolorna formerades en protest mot samhället. Mest känd av dessa strejkar "på golvet" blev strejken som började i december 1969 i Kiruna, Svappavaara och Malmberget där så småningom 4 800 arbetare anslöt sig.Berg, Anton, Den stora gruvstrejken 1969/70, länk: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/462108?programid=2519, publicerad: 23 november 2014, hämtad: 03 juli 2018 Strejken hade sin orsak i att den statliga koncernen LKAB hade gjort stora vinster på 1960-talet som på grund av LO:s solidariska lönepolitik konfronterades med att lönehöjningarna stannade av, även om gruvarbetarna under lång tid hade tillhört de bäst betalda i hela landet.Dahlbäck, Vincent, Svenska händelser. Den stora gruvstrejken, SVT 2012, länk: https://www.youtube.com/watch?v=lWz1P2H6Pgc, tid: 02:50 Att gruvarbetarna tillhörde de bäst betalda berodde på det farliga arbetet och den dåliga arbetsmiljön i gruvorna. Men hade gruvarbetarna i genomsnitt drygt 40% mer än en genomsnittlig industriarbetare i början av 1960-talet hade detta försprång krympt ihop till 20%. Dessutom försämrades arbetsmiljön på grund av ett ökat arbetstempo och en sämre luft i gruvorna på grund av användningen av nya maskiner.Berg, Anton, P3 dokumentär. Den Stora Gruvstrejken 1969/70, Sveriges Radio 2014, tid: 12:00, länk: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/462108?programid=2519 Därtill började LKAB:s ledning att öka gruvornas effektivitet och lönsamhet genom att använda Universal Maintenance Standard (UMS) där det räknades ut hur lång tid ett arbetsmoment fick ta. Behövde en arbetare mer tid än vad UMS hade kommit fram till fick hen löneavdrag vilket i praktiken sänkte de anställdas löner.Dahlbäck, tid: 04:50 Enligt Reino Niemi innebar UMS även att det saknades logik i lönesättningen, enligt honom kunde mer arbete resultera i mindre lön. Dessutom ledde UMS till en mycket stark kontroll av arbetarna, till exempel började man kontrollera hur länge arbetarna var på toaletten.Berg, tid: 03:50 Även ledningens flytt från Kiruna till Stockholm upplevdes som att ledningen fjärmade sig från de anställda.Hadenius, sid. 149 Därtill tyckte de anställda att LO inte längre företrädde deras intressen.Hedenborg, Kvarnström, sid. 315

miniatyr|Kårhusockupationen 1968. Dåvarande utbildningsminister Olof Palme talar till studenterna. Den utlösande orsaken för strejken blev införandet av ackordslöner som ledde till ytterligare lönesänkningar. Den 9 december 1969 började strejken i Svappavaara. Eftersom strejken skedde under gällande kollektivavtal räknades den som "vild" och fick inget stöd av facket.Dahlbäck, tid: 07:30 Fackets främsta mål blev att se till att arbetarna skulle återgå till jobbet, vilket dock misslyckades.Berg, tid: 27:30 Att strejken räknades som "vild" innebar även att de strejkande inte hade tillgång till fackets strejkkassa vilket ledde till insamlingar för de strejkande. Genom insamlingarna kunde strejkkassan fyllas på med drygt fyra miljoner kronor enligt programmet Svenska händelser.Dahlbäck, tid: 17:00 Enligt P3 dokumentär. Den Stora Gruvstrejken samlades det in till och med sex miljoner kronor.Berg, tid: 39:55 Att det samlades in så mycket pengar till de strejkande berodde även på att två tredjedelar av svenska folket stödde de strejkande.Berg, tid: 36:40 Men ju längre tiden pågick desto mjukare blev de strejkandes linje och i januari 1970 kom LKAB med ett förslag som arbetarna röstade ner med en knapp majoritet på 68 röster (av totalt över 3 000 röster) och därmed skulle strejken fortsättas. Men medlemmarna i strejkledningen var samtidigt medlemmar i olika politiska partier och förmodligen var det pressen från respektive parti som ledde till att ledningen trots omröstningsresultatet rekommenderade att strejken skulle avslutas.Berg, tid: 50:30 Därmed lades strejken ner efter 57 dagar.Berg, tid: 1:07:30