miniatyr|Hoplax kommun markerad med rött enligt kommungränser 1923–1945 miniatyr|Litografi i Finland framstäldt i teckningar utgiven 1845-1852. Hoplax [ho:p-] (fi. Huopalahti) är en järnvägsstation i stadsdelen Haga i Helsingfors stad och en före detta kommun som existerade 1920-1946.
Till den tvåspråkiga kommunen Hoplax hörde Munksnäs med närområden, Drumsö och norra delarna av Böle i nuvarande Helsingfors. Munksnäs och Drumsö hade status som samhälle med sammanträngd befolkning. Till Hoplax församling hörde också Haga köping som bröt sig ut från Hoplax 1923. I Hoplax fanns kadettskolan som flyttades till Munksnäs 1923, Meteorologiska institutets observationsstation Ilmala och Rundradions sändarmast.
Hoplax kommun bröts ur Helsinge kommun 1920. Till en början utgjorde också Haga en del av kommunen, men Haga bildade en egen köping i början av 1923. I den stora inkorporeringen 1 januari 1946 inkorporerades Hoplax med Helsingfors stad tillsammans med flera andra små kommuner, bland dem Haga köping.
Hoplax kommuns historia Grundandet Hoplax föddes under en tid då man ville ordna administrationen för förstadsbebyggelsen kring Helsingfors genom att bilda kommuner av förstäderna. Detta gjordes för att undvika dispyter i kommunalförvaltningen mellan jordbruksbefolkningen och förstadsborna.
På kommunmötet 1909 i Haga samhälle med sammanträngd befolkning uttalades en idé att villastaden skulle bli en självständig köping. En kommitté utnämndes för att utreda saken. Helsinge kommun meddelade att den går med på en utbrytning mot ekonomisk kompensation. Kompensationen gällde en viss väg, hyra för tingshuset och fångvården. Ärendet blev dock vilande.
Aktiebolaget M.G. Stenius hade köpt marken förutom i Haga också i Munksnäs. Därför ville man ha Munksnäs med i den nya kommunen. Av geografiska skäl ville man också att Drumsö skulle anslutas till den nya kommunen. Enligt den dåvarande lagen måste en församling bildas innan en kommun kan grundas.
SkatteöreHarvia II s. 33–34Helsingfors stads statistisika årsbok År Hoplax Helsingfors 1923 4,00 7,00 1924 4,00 7,00 1925 3,00 7,00 1926 3,50 6,90 1927 2,75 6,60 1928 2,50 6,30 1929 2,70 6,10 1930 3,70 6,50 1931 4,00 8,50 1932 5,40 9,50 1933 5,70 8,50 1934 5,70 8,00 1935 5,95 7,90
I Haga hölls 1914 ett kyrkomöte där invånarna från byarna Tali, Kånala, Kårböle och Drumsö, samt ägorna Munksnäs säteri, Lövö, Lill-Mejlans och Sillböle järngruva deltog. Invånarna i Kånala, Kårböle och Drumsö ville hålla sig utanför församlingsplanerna. Mötet föreslog att den nya församlingen skulle bestå av de delar av Böle som hörde till Lillhoplax före detta by, samt Haga och Munksnäs säteri. Man lämnade frågan om Drumsö att beslutas av Finlands senat, eftersom Drumsö annars skulle bli geografiskt avskiljd från sin moderförsamling.
Moderförsamlingens kyrkomöte förordade och Helsinge kommun motsatte sig delningsplanerna. Kommunens motstånd räckte inte till för att hindra delningen och 16 augusti 1917 beslöt senaten att grunda Hoplax församling från början av maj 1918.
Den nya kommunallagen godkändes 1917 och skulle träda i kraft i början av 1918, men i praktiken skedde det först i slutet av året. Fullmäktigen i Haga och Munksnäs samhällen ville frigöra sig från Helsinge också kommunalt. De som bodde i området som omfattade Hoplax församling ordnande ett möte och också de stödde en splittring. Helsinge kommunfullmäktige tyckte också att Hoplax kunde avskiljas från kommunen. Man hade hoppats att ärendet kunde skötas enligt den gamla lagen, men så skedde inte.
Enligt kommunallagen från 1917 skulle en utbrytning avgöras i en folkomröstning som skulle hållas ett år efter att fullmäktige hade behandlat ärendet. Folkomröstningen ordnades 30 januari 1919 och alla röstberättigade invånare i Helsinge hade rätt att delta. 2 133 röster stödde förslaget att Hoplax skulle avskiljas från Helsinge och 1 472 röster motsatte sig förslaget. Enligt lagen behövde statens myndigheter inte bekräfta någonting utan saken var besluten i och med omröstningen. Detta var troligen den enda gången som folkomröstningsparagrafen i den dåvarande kommunallagen användes.
Hoplax kommun borde ha inlett sin verksamhet i början av 1920, men egentligen skedde det 13 mars 1920 efter kommunalvalet. De kommunala skyldigheter som sköttes av samhällen med sammanträngd befolkning sköttes också i fortsättningen av Drumsö, Munksnäs och Haga skilt för sig.Harvia I s. 189–191
Haga skiljer sig från Hoplax Frågan om Haga köping togs på nytt upp då det stod klart att Helsinge motsatte sig grundandet av Hoplax kommun. Grundandet av en köping skedde med senatens beslut oberoende av vad moderkommunen ansåg. Idén hade också den fördelen att församlingens eventuella motstånd kunde kringgås, då det inte behövdes en egen församling för att grunda en köping. Köpingen kunde också i fortsättningen höra till den gamla församlingen.
Ï april 1917 ansökte Haga samhälle hos senaten att grunda Haga köping. Grundandet av Hoplax kommun minskade betydligt förutsättningarna för en köping. Man misstänkte att det skulle bli dyrare att upprätthålla två små kommuner än en större kommun. Området för Hoplax kommun skulle också bli utspritt om Haga skulle avskilja de norra delarna från de södra. Dessutom inledde Helsingfors stad en utredning om inkorporeringar år 1920.
Statsrådet övervägde länge köpingsfrågan och först 8 april 1922 gjordes ett beslut. Haga köping bröts ur Hoplax kommun från och med början av 1923.Harvia I s. 195–197
Kommunens område Område Jordregistret Sockenkartor Land (ha) Land Vatten Tillsammans Drumsö by 326 328 646 974 Munksnäs enskilda gård och Granö 564 571 315 886 Lillhoplax by, alltså Böle 249 - - - Lillhoplax by och Lill-Mejlans - 282 - 282 Del av Lill-Böhle gård 3 3 - 3 Tillandningar vid Lillhoplax strand 4 4 10 14 Tillsammans 1 146 1 188 971 2 159
Kommunens areal var innan Lövö anslöts 1937 enligt jordregistret 1 146 hektar och enligt sockenkartorna 1 188 ha.
Hoplax låg väster om Helsingfors. Dess grannas var Esbo kommun, Helsinge kommun, Haga köping, Åggelby kommun och Helsingfors stad. Området längd i nord-sydlig riktning var 10,5 kilometer och största bredd 3,5 km. Området var mycket utspritt eftersom Lövö mellan Drumsö och Munksnäs hörde till Helsinge och Haga skiljde Fredriksberg (Böle) från resten av kommunen.
Till Drumsö by hörde förutom Drumsö också de nordliga holmarna Svartholmen, Svedjeholmen, Hästholmen, Aspholmen, Lökholmen, Lemisholmen, Annasholmen och Liemansgrund. Söder om Drumsö låg Inre Hatten och västerut fanns Tirholm, Alholm och Björkholm. Gränsen mellan Helsingfors och Hoplax gick över Brudhällen, Grisen, Yttre Hatten och Tallholmen. Redan 1913 hade Birger Brunila uppgjort en ganska stadslik stadsplan för Drumsö, men utbyggnaden av ön saktades ner av att man endast kunde ta sig till ön med färja eller över isen. Trafikförhållandena ändrades drastiskt 1935 då Jorvasvägen med broar färdigställdes. Då bron blev klar började invånarantalet växa snabbt och höghus byggdes på Drumsös östra del.
Till Munksnäs var trafikförbindelserna goda från Helsingfors både längs Åbo landsväg och via Mejlans. Via Mejlans gick också en spårväg. Från Helsingfors centrum till områdets västra gräns var avståndet cirka 7,5 kilometer. Genom kommunens norra del gick järnvägen, men det fanns ingen station. Hoplax järnvägsstation låg i Haga köping.
Fredriksberg (nuvarande Böle) var en avskiljd kommundel i norr. På 1930-talet ansågs området vara otjänligt för bosättning eftersom det bestod av berg och kärr. Området sträckte sig i söder till Böle bangård, av vilken en del hörde till Hoplax och resten hörde till Helsingfors. Från den södra delen ledde en väg som staten byggt från Fredriksbergs förstad till Meteorologiska centralanläggningen som fanns uppe på ett berg. Järnvägen gick genom områdets södra del men saknade station.Harvia II s. 3–6
Byggnader och bostäder InvånarantalHarvia II s. 13Helsingfors stads statistiska årsbok 1950 s. 25 År Drumsö Munksnäs Lillhoplax by Sammanlagt 1920 333 304 2 429 3 066 1921 479 385 2 572 3 436 1922 533 365 2 718 3 616 1923* 824 401 146 1 371 1924 992 406 191 1 589 1925 1 065 373 212 1 650 1926 1 123 511 208 1 842 1927 1 120 732 212 2 064 1928 1 130 870 221 2 221 1929 1 119 974 202 2 295 1930 1 121 1 042 206 2 247 1931 1 020 1 155 202 2 377 1932 1 114 1 168 212 2 494 1933 1 002 1 159 199 2 360 1934 966 1 279 190 2 417 1935 967 1 469 199 2 635 1936 - - - 3 002 - - - - - 1941 - - - 11 691 *Haga avskiljdes från Hoplax 1923 År 1930 genomfördes en byggnads- och bostadsinventering i samband med folkräkningen. Enligt den fanns det 312 fastigheter, varav 197 på Drumsö och 115 i Munksnäs. På egen mark fanns 226 fastigheter och på arrendemark 86. Det fanns 436 uppvärmda hus i kommunen, varav 271 på Drumsö och 165 i Munksnäs. I byggnaderna fanns det 803 lägengheter och 2 631 rum. Per 100 rum bodde det 136 personer på Drumsö och 125 i Munksnäs.Harvia II s. 11–12
Befolkning Av jordbruksbefolkningen var en avsevärd del verksam inom handelsträdgårdar och de övriga främst anställda av Julius Tallbergs arvingar och Aktiebolaget M.G. Stenius. Inom industrin var den största delen arbetare. På Drumsö var 14,5 % av de arbetande kontorspersonal, tjänstemän och teknisk personal. I Munksnäs var deras andel 41,5 % av befolkningen. Arbetare, tjänstefolk och arbetsledare utgjorde 61,4 % av drumsöborna och 47,8 % av munksnäsborna. Av Drumsös befolkning var en betydligt större andel av befolkningen arbetare än i Munksnäs. I Munksnäs bodde flera tjänstemän och förmögnare personer i allmänhet. Av invånarna på Drumsö arbetade 38,1 % i Helsingfors medan samma andel var 36,7 % i Munksnäs.Harvia II s. 14
Kommunens styre Hoplax kommunfullmäktige hade 15 medlemmar. I valet 1933 valdes tre från finskspråkiga borgerliga partier, 11 från svenskspråkiga dito och en socialdemokrat. Det fanns 1 516 röstberättigade varav 41,1 % röstade. Till en början samlades fullmäktige i Helsingfors, eftersom trafikförbindelserna mellan de olika kommundelarna var dålig. Senare samlades fullmäkitge turvis på Drumsö och i Munksnäs.
Till Hoplax kommunalnämnd hörde en förman, en vice förman och fyra medlemmar. Förmannen valdes oftast från Munksnäs och vice förmannen från Drumsö. Kommunkansliet hade fyra deltidstjänster: kommunskrivaren, kommunkamreren, kassaskötaren och ombudsmannen. På Drumsö verkade kommunkansliet i folkskolan och i Munksnäs i den av kommunen ägda brandstationen. Det fanns två samhällen med sammanträngd befolkning i kommunen: Drumsö och Munksnäs.Harvia II s. 18
Ekonomiska förhållanden Det fanns inte alls någon industri i Hoplax och mycket litet annan produktionsverksamhet. Jordbruk utövades endast av Julius Tallbergs arvingar och av Aktiebolaget M.G. Stenius på de landområden som ännu inte sålts som tomter.Harvia II s. 15
Vägförhållanden Då Julius Tallbergs arvingar sålde tomter på Drumsö antecknades i köpebreven att tomtens ägare skulle bygga och underhålla de nödvändiga vägarna. Ingen följde upp hur avtalen följdes och det fanns inga straffåtgärder att ta till. Därför var vägarna på Drumsö i uselt skick. Vissa vägar sköttes frivilligt av Tallbergs arvingar. Genom Drumsö gick också Jorvas landsväg. Vägens längd inklusive broar var på kommunens område 3 050 meter och staten skötte om underhållet. Helsingfors beslöt 1933 att vägen och bron som leder från Drumsö till staden skulle betalas av staden. Några år senare blev den från Helsingfors centrum västgående Jorvasvägen klar, föregångaren till nuvarande Västerleden.
Beskattade inkomster per invånare (mk)Harvia II s. 17 År Hoplax Haga Åggelby Malm-Mosabacka Helsingfors 1929 9 929 8 078 8 162 6 331 15 954 1930 10 429 7 331 7 898 5 729 14 600 1932 8 516 5 336 6 246 4 562 11 223 1933 10 270 5 133 6 300 4 288 10 745