miniatyr| Krigsflygskolan (F 5) eller F 5 Ljungbyhed var en flygskola inom svenska flygvapnet som verkade i olika former åren 1926–1998. Förbandsledningen var förlagd i Ljungbyheds garnison vid Ljungbyheds flygplats.Braunstein (2005), s. 139-141
Historik Krigsflygskolan kom till genom 1925 års försvarsbeslut, där det fastställdes att Sverige skulle ha ett självständigt Flygvapen, det vill säga att den flygverksamhet som hittills fanns inom armén och marinen skulle överföras till den nya försvarsgrenen. I beslutet angavs det att fem flygkårer skulle sättas upp, varav en flygkår skulle lokaliseras till flygfältet i Ljungbyhed och vara en flygskola. Denna flygkår blev den 5. flygkåren och började sin verksamhet den 1 juli 1926 under namnet Flygskolan. De första piloterna kom därav av naturlig anledning från Armén och Marinen. År 1928 tillkom Flygvapnets jaktskola från Tredje flygkåren i Malmslätt, vilken den 1933 fördes tillbaka till.Braunstein (2003), s. 153–155 Genom att skolan nu bestod av två skolor, gjordes en namnändring 1929 till Flygskolkåren. Genom 1936 års försvarsbeslut kom en större satsning på Flygvapnet, bland annat i större årligt ekonomiskt anslag, men även i form av nya flygförband. Kårerna skulle organiseras som flottiljer, och Flygskolkåren skulle organiseras som Flygkrigsskolan.Förslag till ordnande av Sveriges försvarsväsende
I april 1939 utexaminerades de första piloterna från Flygvapnets egen rekrytering till officersutbildning, vilken hade tillkommit under samma år. Med denna förändring gjordes en större utbyggnad av skolan i Ljungbyhed. Genom krigsutbrottet och den svenska upprustningen bildades en ny skola, Flygreservskolan. Flygreservskolan var i huvudsak förlagd till Eslöv, även om utbildning skedde under kortare perioder på flygfälten i Bulltofta, Eskilstuna och Örebro. Orsaken var att samtliga flygskolor evakuerades från Ljungbyhed den 9 april 1940, på grund av den tyska invasionen av Danmark och Norge.Flyget i Sverige:1940–1949
Genom försvarsbeslutet 1942 fastställdes det att Kadettskolan skulle avskiljas från Krigsflygskolan i Ljungbyhed, och istället omlokaliseras till Uppsala, för att där bilda Flygkadettskolan (F 20) från och med den 1 juli 1943, men i praktiken blev det inte förrän under 1944. Bakgrunden till beslutet om en flytt var att det inte fanns kapacitet eller utrymme i Ljungbyhed för att utbilda den volym av flygförare som det dåvarande omvärldsläget krävde. Med beslutet följde även ett tredje namnbyte, denna gång till Krigsflygskolan.
Krigsflygskolan hade under krigsåren utbildat piloter på ett flertal olika flygplanssystem. Efter kriget fanns mycket överskottsmateriel, bland annat i form av flygplan. Svenska flygvapnet köpte även 1947 in ett stort antal flygplan, bland annat 175 North American AT-16 Harvard tillverkade i Kanada, varav inledningsvis 70 individer baserades på F 5 som Sk 16, där de ersatte Sk 14. I början av 1952 ersattes efterhand de svensktillverkade Sk 25 med Sk 50B, vilka var licenstillverkade av De Schelde i Nederländerna.Widefeldt, Hall (2005), s. 152 Våren 1954 började man på försök använda J 28C redan i grundflygutbildningen. Försöken slog så väl ut att man från och med 1956 ersatte Sk 16 helt med J 28B och J 28C som "skolflygplan typ 2". J 28C blev kvar ett år längre än J 28B som skolflygplan, men till slut ersattes det 1967 av Sk 60.Krigsflygskolans historia
År 1960 överfördes från Roslagens flygkår (F 2) fackskolan Förberedande fältflygarskolan (FÖFS) till Krigsflygskolan. FÖFS förlades inte i Ljungbyhed som övriga delar i Krigsflygskolan, utan övertog den gamla remontdepån vid Herrevads kloster. FÖFS hade till uppgift att ge de blivande piloterna en kompletterande utbildning i allmänna läroämnen. Eleverna hade under sina studier vid skolan ingen kommenderad flygtjänst, men hade flygning på schemat, i syfte att behålla kontakten med flygtjänsten.Flygvapennytt 1970-3
I samband med att F 5 tog steget in i jetåldern 1955, fördelades utbildningen av jetflygplan till Första flygskolan och propellerflygplan till Andra flygskolan. Där Andra flygskolan förlades till Rinkaby flygbas. När sedan Sk 60 tillfördes till F 5, började flygtiden mellan de två skolorna hamna i obalans, då Första flygskolan stod för cirka 80 procent av den totala flygtiden. För att nå en balans och en högre effektivitet slogs de båda skolorna samman 1969 till en flygskola. Fram till 1969 hade flygutbildningen organiserats på två flygskolor med vardera en 1:e lärare som chef (motsv flygchef), och två avdelningar per GFU-omgång. Efter 1969 blev 1:e-läraren flygchef och varje GFU-omgång organiserades som en division. Den nya flygskolan bestod av fem flygdivisioner, och F 5 ansågs då som världens största flygförband, eftersom då all flygande personal i flygtjänsthänseende tillhörde Flygskolan.
År 1967 tillsattes Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU), vilken hade i uppgift att utreda försvarets fredsorganisation. När utredningen var färdig och överlämnad till riksdagen, beslutades det 1971 om en avveckling av tre flygkårer samt två jaktflottiljer. En av de flygkårer som avvecklades var Roslagens flygkår (F 2), som sedan 1949 varit ett markskoleförband inom Flygvapnet. Vid F 2 fanns ett antal olika fackskolor, vilka nu skulle överföras till andra skolförband. En av skolorna var Flygtrafiktjänstskolan (FFL) vilken överfördes 1973 till F 5, men förlades till detachementet vid Herrevads kloster.Flygvapennytt 1992-1
I samband med OLLI-reformen som pågick inom Armén 1973–1975, genomfördes inom Flygvapnet en liknande reform, OLLI-U/FV. Vilken slutfördes 1976 och fick som följd att även Krigsflygskolan införde flottiljorganisation. Med den nya organisationen följde även ett mobiliseringsansvar för flottiljen över vissa krigsförband. I samband med reformen Ny befälsordning, vilken var en reform som genomfördes i Försvarsmakten 1983, avvecklades Förberedande Fältflygarskolan (FÖFS) under 1982.
I 1982 års försvarsbeslut belyste regeringen att Flygvapnet fortfarande bedrev verksamhet vid tre flottiljer som antagits varit avvecklade sen tidigare försvarsbeslut. Bland annat Flygvapnets väderskola, vilken låg kvar i Kalmar efter att Kalmar flygflottilj (F 12) avvecklats, och sedan dess organisatoriskt tillhört Blekinge flygflottilj (F 17). Genom försvarsbeslutet överfördes Flygvapnets väderskola till Krigsflygskolan och samlokaliserades med övrig verksamhet i Ljungbyhed. År 1984 utökades återigen antalet fackskolor i Ljungbyhed, denna gång med bildandet av Trafikflygarhögskolan.
Den 13 december 1996 antog riksdagen regeringens proposition 1996/97:4, vilken var etapp 2 i försvarsbeslutet 1996. Där beslutades bland annat om en avveckling av Krigsflygskolan (F 5) i Ljungbyhed, med att krigsförbandsproducerande flygflottiljer i första hand borde vidmakthållas. Krigsflygskolan skulle avvecklas senast den 30 juni 1998. Flygutbildningen vid Flygskolan skulle överföras till Skånska flygflottiljen (F 10), och samtidigt skulle Försvarsmakten senast den 1 april 1997 upphöra med att vara huvudman för trafikflygarutbildningen vid Trafikflyghögskolan. Propositionen tog dock inte någon ställning till den framtida lokaliseringen av de övriga ingående fackskolorna, utan lämnade den frågan helt till regeringen att besluta om.prop. 1996/97:4
Efter försvarsbeslutet 1996 tillsatte regeringen en skolutredning, ledd av landshövding Gunnar Björk, som fick i uppgift att utreda grundstrukturen i Försvarsmaktens utbildningsverksamhet. I utredningsrapporten (SOU 1997:112) föreslogs att Flygvapnets flygledarskola och Flygvapnets väderskola skulle omlokaliseras till Halmstad. Utredningen gick med det emot Försvarsmaktens egen utredning, Försvarsmaktsplan 97. I Försvarsmaktsplan 97 (FMP 97) föreslogs det att lokalisera Flygledarskolan till Skånska flygflottiljen (F 10) och Väderskolan till Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20), med målet att samla skolverksamheten inom Flygvapnet till de flottiljer som producerade krigsförband.SOU 1997:112
Den 26 juni 1997 utexamineras de sista eleverna i Ljungbyhed. Totalt hade skolan sedan starten utdelat 5345 vingar, varav 430 vid Reserv- och Flygreservskolorna. Flygskolan överfördes till F 10 i Ängelholm under det andra halvåret år 1997.Flyget i Sverige:1990–1999
Den 11 december 1997 gjordes en överflygning med tolv Sk 60 över Skåne i julgransformation. Överflygningen var en avskedsflygning, då det samtidigt markerade slutet på flygverksamheten i Ljungbyhed.
Den 30 juni 1998 avvecklades Krigsflygskolan officiellt, genom en avvecklingsceremoni förrättad av Chefen för Flygvapnet Kent Harrskog, vilket även blev hans sista tjänsteuppdrag som Chef för Flygvapnet. Under den senare delen av år 1998 överfördes Flygledarskolan och Väderskolan till Halmstad, vilka kom att från den 1 januari 1999 ingå i det nya försvarsmaktsgemensamma förbandet Försvarsmaktens Halmstadsskolor. Kvar vid flygplatsen blev Trafikflyghögskolan och ett krigsflygbas, där den senare utgick 2000.
Viktigare årtal
1926: Flygskolan och Flygkadettskolan bildas. 1939: I april utexaminerades de första piloterna i Flygvapnets egen rekrytering. 1939: Krigsflygskolan tilldelas den 6 juni sin första fana. 1944: Flygkadettskolan överförs till Uppsala. 1949: Flygskolan delas upp i två flygskolor, Första och Andra flygskolan. 1952: Krigsflygskolan tillförs Sk 50B. 1955: Krigsflygskolan träder in i jetåldern. 1960: Förberedande fältflygarskolan tillförs från F 2. 1967: Krigsflygskolan tillförs Sk 60. 1969: Första flygskolan och Andra flygskolan slås samman. 1973: Flygtrafiktjänstskolan tillförs från F 2. 1976: Flottiljorganisation inför vid Krigsflygskolan. 1983: Flygvapnets väderskola tillför från F 17K. 1984: Trafikflyghögskolan bildas. 1994: Herrevads kloster lämnades 1996: Krigsflygskolan tilldelas den 25 augusti sin andra fana. 1996: Riksdagen beslutar den 13 december om avveckling av Krigsflygskolan. 1997: Trafikflyghögskolan överförs den 1 april 1997 till Lunds universitet. 1997: Flygverksamheten vid Krigsflygskolan upphör den 11 december. 1998: Krigsflygskolan avvecklas officiellt den 30 juni.
Verksamhet Under krigsåren åren 1939–1945 kom skolan att utbilda totalt 1182 elever vid de tre skolorna Kadettskolan, Aspirantskolan och Flygreservskolan. Efter kriget fanns endast Aspirantskolan (under namnet Flygskolan) kvar inom Krigsflygskolan. I slutet av 1940-talet omorganiserades hela förbandet, och flygskolan delades upp i två flygskolor, Första och Andra flygskolan. Första flygskolan utbildade piloter med realexamen, och Andra flygskolan utbildade piloter med enbart folkskola som grund.TIFF 1992-4
Ingående enheter Beteckning Namn Aktiv Anmärkning FlygS Flygskolan 1926–19491969–1997 Bildad 1926. Uppdelad 1949 till två skolorSammanförd till en skola 1969. Överförd 1997 till F 10 1. flygs Första flygskolan 1949–1969 2. flygs Andra flygskolan 1949–1969 Flygkadettskolan 1926–1944 Överförd till F 20 i Uppsala Flygvapnets jaktskola 1928–1933 Tillkom 1928 från F 3Överförd 1933 till F 3 Flygreservskolan 1939–1946 Bildad 1939 som ReservflygskolanUpphörde 1946 FÖFS Förberedande fältflygarskolan 1960–1982 Tillkom 1973 från F 2Upphörde 1982 Erik Röd 1. divisionen 1969–1997 GFU-division Erik Blå 2. divisionen 1969–1997 GFU-division Erik Gul 3. divisionen 1969–1997 GFU-division Erik Vit/Grön 4. divisionen 1969–1997 För-GFU-division Erik Svart 5. divisionen 1969–1997 Grundläggande taktisk utbildning FFL Flygtrafiktjänstskolan 1973–1998 Tillkom 1973 från F 2Överförd 1999 till FMHS VÄDS Flygvapnets väderskola 1983–1998 Tillkom 1983 från F 17KÖverförd 1999 till FMHS TFHS Trafikflyghögskolan 1984–1997 Skolan bildas 1984Överförs 1999 till Lunds universitet.
Flygtrafiktjänstskolan