Wolfgang Paul, född 10 augusti 1913 i Lorenzkirch i Zeithain i Sachsen, död 7 december 1993 i Bonn, Tyskland, var en tysk fysiker som var med och utvecklade det icke-magnetiska kvadrupolmassfiltret som lade grunden för det som nu kallas enjonfälla. Han tilldelades Nobelpriset i fysik år 1989. Han fick priset med motiveringen "för utvecklingen av jonfälletekniken" och delade halva prissumman med Hans G. Dehmelt. Den andra halvan av priset gick till Norman F. Ramsey. miniatyr|Minnestavla i en lektionssal vid Universitetet i Bonn.
Biografi Wolfgang Paul växte upp i München där hans far var professor i farmaceutisk kemi. Efter de första åren vid Tekniska universitetet i München bytte han till Technische Universität Berlin 1934 där han tog sin examen 1937 i Hans Geigers grupp. Han följde sin doktorandhandledare Hans Kopfermann till universitetet i Kiel, och efter att ha varit inkallad till flygvapnet tog han teknisk doktorsexamen vid Technische Universität Berlin 1940.
Under andra världskriget forskade han om isotopseparation, vilket är nödvändigt för att producera klyvbart material som kan användas vid framställning av kärnvapen.
Pauls son Stephan Paul är professor i experimentell fysik vid Tekniska universitetet i München. Hans son Lorenz Paul är professor i fysik vid universitetet i Wuppertal.
Akademisk karriär Under flera år var Paul privatlektor vid universitetet i Göttingen med Hans Kopfermann. Han var professor i experimentell fysik vid universitetet i Bonn från 1952 till 1981. Under två år, från 1965 till 1967, var han chef för avdelningen för kärnfysik vid CERN. År 1970 tillbringade han några veckor som Morris Loeb-lektor vid Harvard University. Han föreläste 1978 som framstående forskare vid FERMI-institutet vid University of Chicago och i en liknande position vid University of Tokyo. Från 1981 var han professor emeritus vid universitetet i Bonn.
Vetenskapliga resultat Paul utvecklade tillsammans med Hans Dehmelt på 1950-talet den så kallade jonfälletekniken med vars hjälp man kan fånga och studera en enskild elektron eller jon med stor precision med hjälp av elektriska kvadrupolfält. Paulfällor används flitigt för att innesluta och studera joner. Han utvecklade molekylära strållinser och arbetade med en elektronsynkrotron på 500 MeV, följt av en vid 2 500 MeV 1965. Senare arbetade han med att innesluta långsamma neutroner i magnetiska lagringsringar och mätte den fria neutronlivslängden.
Paul refererade humoristiskt till Wolfgang Pauli som sin imaginära del om deras efternamn betraktades som komplexa tal.
Göttingenmanifestet År 1957 undertecknade Paul Göttingenmanifestet, en deklaration från 18 ledande kärnforskare i Västtyskland mot att beväpna den västtyska armén med taktiska kärnvapen.
Arbeten
Referenser
Nobelprize.org, Wolfgang Paul – självbiografi
Noter
Externa länkar
Nobelprize.org, Nobelpriset i fysik 1989 including the Nobel Lecture, December 8, 1989 Electromagnetic Traps for Charged and Neutral Particles Wolfgang Paul Prize, awarded by the Alexander von Humboldt Foundation in November 2001. List of award winners.
Kategori:Nobelpristagare i fysik Kategori:Tyska fysiker Kategori:Fysiker under 1900-talet Kategori:Män Kategori:Födda 1913 Kategori:Avlidna 1993 Kategori:Personer verksamma vid Bonns universitet Kategori:Personer verksamma vid CERN Kategori:Storkorset av andra klassen av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden Kategori:Alumner från Münchens tekniska universitet Kategori:Alumner från Technische Universität Berlin