Bandpansarbi (Stelis punctulatissima) är ett solitärt (icke samhällsbildande) bi i familjen buksamlarbin vars larv lever som boparasit i bon av andra buksamlarbin. Arten kallas även storpansarbi.
Beskrivning Bandpansarbiet har svart grundfärg, runt huvud med skarp kant mot mellankroppen och ljusa bakkanter på tergiterna 1 till 4. Tergiternas framdelar är genomskinliga vilket gör att den ljusa bakkanten på föregående tergit syns. Som alla pansarbin har den ett extra kraftigt kroppsskelett som anpassning till sitt kleptoparasitiska levnadssätt. Honan blir 8 till 11 mm lång, hanen 7 till 11 mm.
Ekologi Habitaten utgörs av skog och skogsbryn, gräsmarker, buskageområden, gräsmarker, klippterräng och även människonära miljöer som jordbruksområden, trädgårdar och planteringar.
Flygperioden varar från juni till augusti; arten är inte särskilt specialiserad med avseende på födokällor, utan flyger främst till familjer som korgblommiga växter (hökfibblor, vägtistel, loppörter, röllika och stånds), malvaväxter (rödmalva), ärtväxter (kärringtand), rosväxter (hallonsläktet) samt kransblommiga växter (mejram).
Fortplantning Honan lägger sina ägg i bon av andra buksamlarbin, främst arter ur släktet ullbin, i synnerhet storullbi men även Anthidium lituratum och Anthidium oblongatum. Också murarbina guldmurarbi, fibblemurarbi, klintmurarbi och Osmia brevicornis, gnagbiet Hoplitis adunca samt tapetserarbiet Megachile parietina besöks. Som hos alla pansarbin läggs ett ägg per larvcell. När larven kläckts, förstör den värdägget eller dödar värdlarven, och lever sedan på den insamlade näringen.
Utbredning I Europa förekommer bandpansarbiet från Storbritannien och Iberiska halvön i väster till Kaukasus i öster, och från Medelhavsområdet (inklusive flera öar) i söder till mellersta Sverige och mellersta Finland i norr. Utanför Europa når arten till Sibirien i öster samt Turkiet och Syrien i sydost. Den finns även i Nordafrika (Marocko).
I Sverige finns arten från Götaland, inklusive Öland och Gotland, norrut till Dalarna och längs Östersjökusten upp till Medelpad.
I Finland förekommer arten från sydkusten (men ej Åland) norrut till Österbotten i nordväst, Mellersta Finland i nordost (fram till omkring 1950 nådde utbredningen i nordost Norra Savolax och Norra Karelen).
Status Arten är inte rödlistad vare sig globalt, i Sverige eller Finland, utan klassificerad som livskraftig (LC). I Finland var dock arten rödlistad som nära hotad före 2010.
Underarter I Europa förekommer två underarter; dels nominatunderarten Stelis punctulatissima punctulatissima, som lever från Frankrike och Centraleuropa till norra Asien, dels Stelis punctulatissima hellenica, som förekommer från Medelhavsområdet till Kaukasus.
Kommentarer
Referenser
Kategori:Bin Kategori:Insekter i palearktiska regionen