Kalmar flygflottilj (F 12) eller F 12 Kalmar var en flygflottilj inom svenska flygvapnet som verkade i olika former åren 1942–1980. Förbandsledningen var förlagd i Kalmar garnison vid Kalmar flygplats.Braunstein (2005), s. 87-88
Historik När ÖB Olof Thörnell lade fram sin femårsplan den 8 oktober 1940, föreslog han uppsättande av ytterligare fem flottiljer, utöver de tidigare tio, för att stärka det svenska försvaret. Femårsplanen sträckte sig över perioden 1 juli 1941–30 juni 1946. De nya flottiljerna skulle bestå av en spaningsflottilj, två jaktflottiljer och två bombflottiljer. De två bombflottiljer skulle bestå av F 12 i Kalmar och F 14 i Halmstad. Riksdagen fattade beslut etappvis enligt detta förslag under åren 1940–1942.Kronologi över flyget i Sverige 1940–1949 År 1941 beslöt Sveriges riksdag att tre nya flygflottiljer skulle sättas upp, däribland F 12. För F 12 kom riksdagens beslut 1941 i samband med vårriksdagen, där det fastslogs att flottiljen skulle sättas upp den 1 juli 1942 i Kalmar.
Den 1 juli 1942 inleddes verksamheten officiellt vid flottiljen med Ragnar Carlgren som första flottiljchef. Flottiljen som organiserade som lätt bombflottilj beväpnades med 54 flygplansindivider B 17C, vilka levererades mellan mars och september 1943. Från och med mars 1944 kunde flottiljen mobilisera tre flygdivisioner beväpnade med denna typ.Bengtsson (2014), s. 220 Från 1942 inordnades flottiljen i Första flygeskadern (E 1). Efter krigsåren var tanken att det svenska försvaret skulle nedrustas, men Pragkuppen fick den svenska riksdagen att rösta igenom försvarsbeslutet 1948 där bland annat jaktflyget inom Flygvapnet skulle öka med 50 procent. Bombflottiljen kom dock med start redan 1947 att omorganiseras till en jaktflottilj.
Mot bakgrund av att flottiljen omorganiserades till jaktflottilj, kom den 1948 att föras över till Andra flygeskadern (E 2) - jakteskadern. Flottiljen omskolades även till det svenskkonstruerade flygplanet J 21A vilket man flög med fram till 1952, då flottiljen tog steget in i jetåldern med J 29A Tunnan. Den första individen levererades den 17 oktober 1952 och hade serienummer 29200. Totalt levererades 46 flygplansindivider av J 29A till flottiljen, vilka var i tjänst vid flottiljen fram till 1959.F 12 kamratförenings Hemsida Den 8 september 1953 besökte en flygdivision ur flottiljen det danska flygvapnet. Besöket i Danmark blev premiären för Tunnan utomlands, då det var första gången som det visades utomlands.Kronologi över flyget i Sverige 1950–1959
År 1957 avvecklades samtliga flygbasområden och ersattes av elva luftförsvarssektorer. För F 12:s del medförde det att man fick ett huvudansvar för luftförsvarssektor S2 med tillhörande luftförsvarscentral "LFC Vargen" i Torskors. Med sektoransvaret blev flottiljen en så kallad sektorflottilj; en benämning som påvisade att en flottilj hade ett huvudansvar för en luftförsvarssektor.Braunstein (2003), s. 18
År 1958 beslöts att flottiljen skulle övergå från dagjakt till allvädersjakt. Hösten 1958 påbörjades omskolningen av 121. jaktflygdivisionen till J 32B Lansen, populärt kallad för Lansen Sport. Hösten 1959 var alla tre flygdivisionerna omskolade, något som medförde en stor omställning med mängder av utbildning för personalen vid flottiljen. Den 24 augusti 1960 omkom två värnpliktiga i samband med att vådaskott avlossades från ett bogserat J 32B Lansen.Kronologi över flyget i Sverige 1960–1969
Inför försvarsbeslutet 1958 föreslog regeringen för riksdagen att två flygflottiljer skulle avvecklas på grund av minskade anslag till flygvapnet, eller rättare sagt en reducering av krigsorganisationen. Målet var att skapa ett ekonomiskt utrymme för modernisering av de kvarvarande delarna av flygvapnet, bland annat genom införandet av flygplanen Saab 32 Lansen och Saab 35 Draken. Det innebar en satsning på kvalitet framför kvantitet, något som hela försvaret genomgick vid denna tidpunkt. De två flygflottiljer som föreslogs att avvecklas var Svea flygflottilj (F 8) och Hallands flygflottilj (F 14). Den föreslagna reduktionen av flygvapnet skulle dock gå ut över jaktflyget. Hur flygvapnets freds- och krigsorganisation skulle utformas skulle vidareutredas för att utgöra underlag för en proposition till 1959 års riksdag. I december 1958 antog riksdagen propositionen, vilken för flygvapnet enbart beslutade att Svea flygflottilj (F 8) och Hallands flygflottilj (F 14) skulle avvecklas. Förutom att två flygflottiljer avvecklades, innebar beslutet för flygvapnets del att även antalet flygdivisioner reducerades. Inför 1959 års riksdag föreslog regeringen för riksdagen, efter förslag från chefen för flygvapnet, om en förstärkt beredskap i övre Norrland. Flygvapenchefen föreslog att en jaktflygdivision skulle överföras från Kalmar flygflottilj (F 12) till Norrbottens flygbaskår (F 21). Den jaktflygdivision vid Kalmar flygflottilj (F 12) som överfördes till Norrbottens flygbaskår (F 21), var 121. jaktflygdivisionen (Ludvig Röd) tillsammans med ett flygbaskompani. Den 1 oktober 1961 överlämnade chefen för F 12, överste Thomas Stålhandske sin flygdivision Ludvig Röd,Urban Blå 50 år till chefen F 21 överste Bengt Bellander, som tog emot den som 212. jaktflygdivisionen (Urban Blå).Flygvapennytt 1961-4
Från den 1 oktober 1961 bestod Kalmar flygflottilj av två jaktflygdivisioner, 122. jaktflygdivisionen och 123:a jaktflygdivisionen. Efter att flottiljen endast hade två flygdivisioner, kompenserades flottiljen med att Flygvapnets väderskola (VädS), vilken omlokaliserades under 1962 från Roslagens flygkår (F 2). Vidare tillfördes flottiljen under 1965 en robot 68-division. Robotdivision bestod av två robotgrupper, vilka verkade oberoende av varandra. Grupperna hade fast krigsgrupperingsplatser som de verkade ifrån inom ett visst geografiskt område. Robotdivisionen var dock endast aktiv fram till 1974, då systemet började avvecklas inom Flygvapnet och återfördes till Storbritannien. Det sista robotförbandet inom Flygvapnet upplöstes 1978.
I augusti 1965 fick flottiljen besök av en grupp Hawker Hunter från Schweiz vars syfte var att öva skjutning över internationellt vatten. Det schweiziska besöket var första gången utländskt militärflyg opererade från svenskt territorium.
År 1968 börjades flottiljen tillföras J 35F Draken. Först ut vid flottiljen var 122. jaktflygdivisionen, vilka den 1 juni 1968 påbörjade sin TIS:Ä. TIS:Ä är en något förkortad utbildning av flygförare som tidigare genomfört Typinflygningsskede (TIS). I samband med att GFSU:Ä (förkortad utbildning av förare som tidigare genomfört Grundläggande flygslagsutbildning) påbörjades den 21 oktober 1968, namnändrades 122. jaktflygdivisionen till 121. jaktflygdivisionen. Ungefär vid samma tidpunkt påbörjades andra omskolningsomgången för 123. jaktflygdivisionen, som då blev då 122. jaktflygdivisionen vid F 12.Förkortningar och begreppsförklaringar Från 1969 bestod flottiljen av två jaktflygdivisioner, 121. jaktflygdivisionen och 122:a jaktflygdivisionen.
I Regeringen Palmes proposition 1975:75 föreslogs en avveckling av två flottiljadministrationer, Södermanlands flygflottilj (F 11) i Nyköping och Kalmar flygflottilj (F 12). Inför propositionen hade en avvägning gjorts att istället avveckla Blekinge flygflottilj (F 17), till förmån för F 12. Dock så menade Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) att en nedläggning av F 17 skulle drabba betydligt fler anställda än en avveckling av F 12. Detta på grund av att F 12 fram till 1982 hade fler pensionsavgångar. Dessutom ansåg FFU att F 17 var en bra balans mot F 10 i Ängelholm. I händelse om att F 10 skulle behöva avvecklas, och verksamhet flyttas till annan flottilj. Så ansåg FFU att den flottiljen borde ligga så nära som möjligt till Ängelholm. FFU menade, att om Flygvapnets fredsorganisation inom Södra militärområdet skulle ledas från Kalmar, så skulle en olycklig obalans uppkomma. FFU föreslog vidare att det sektoransvar som åvilade på F 12, skulle överföras till F 17, samt att flygfältet i Kalmar bibehålls som krigsflygfält. Gällande Väderskolan vid flottiljen föreslog FFU att Chefen för flygvapnet skulle besluta om framtida lokaliseringen. Dock föreslog Ronnebys kommun att omlokalisera skolan till F 17 i Ronneby, i syfte att bibehålla skolans lokalisering till sydöstra Sverige.Proposition 1975:75
Våren 1975 antog riksdagen regeringens proposition, om att F 11 och F 12 skulle avvecklas budgetåret 1979/1980. Genom försvarsbeslutet 1977 cementerades beslutet om avveckling ytterligare, detta då försvarsmakten fram till 1982 skulle reduceras med 2.500 anställda av de då 46.000 anställda. Flottiljen sysselsatte då 370 personer och cirka 400 värnpliktiga.
Avvecklingen började budgetåret 1974/1975 och avslutades budgetåret 1979/1980. Innan flygverksamheten upphörde, gjordes ett besök i Sovjetunionen 1978. Åtta J 35F Draken gjorde ett tre dagars besök i Moskva, efter en flygrutt från Kalmar via Rumbula och Vitebsk till Moskva. Den sista flygningen vid F 12 genomfördes den 28 september 1979, vilken 122.jaktflygdivisionen (Ludvig Blå) stod för, och den sista flygplansindividen "Ludvig 62" landade klockan 14:35. Den 30 juni 1980 halade flottiljen den svenska fanan för sista gången och flottiljen med dess två kvarvarande divisioner hade avvecklats. Flottiljens traditioner kom att föras vidare av Blekinge flygflottilj (F 17). Från den 1 juli 1980 övergick kvarvarande verksamhet inom flottiljområdet till F 17K, ett detachement till Blekinge flygflottilj. Kvar i Kalmar fanns flygverkstaden och Väderskolan. I samband med försvarsbeslutet 1982 överfördes Väderskolan från den 1 januari 1983 till Krigsflygskolan (F 5), samt flygverkstaden i Kalmar och annan kvarvarande verksamhet på flottiljområdet avvecklades i sin helhet.
Viktigare årtal
Nedan redovisas årtal som påverkat flottiljens verksamhet.F12 kamratförening Historia Avläst 18 maj 2009 1942: Kalmar flygflottilj sätts upp den 1 juli som en bombflottilj. 1943: Flottiljen tillförs en musikkår. 1947: Flottiljen omorganiseras till jaktflottilj. 1957: Flottiljens öppnar en av sina banor för civiltrafik. 1957: Flottiljen blir sektorflottilj för sektor S2. 1957: Flottiljens musikkår avvecklas. 1960: Två värnpliktiga omkommer den 24 augusti efter vådaskott från en J 32B. 1962: 121. jaktflygdivisionen Ludvig Röd överförs til F 21. 1963: Flottiljen tillfördes Flygvapnets väderskola (VädS) från F 2. 1965: Flottiljen tillförs en robot 68-division. 1968: 122. jaktflygdivisionen namnändras till 121. jaktflygdivisionen. 1968: 123. jaktflygdivisionen namnändras till 122. jaktflygdivisionen. 1974: Robotdivisionen avvecklas. 1975: Riksdagen beslutar i maj om att flottiljen ska avvecklas. 1977: Riksdagen klubbar igenom försvarsbeslutet 1977. 1978: Flottiljen gör ett tre dagars besök i Moskva. 1978: Sektoransvaret överförs till F 17. 1979: Den 16 september genomförs det sista flyguppdraget vid flottiljen. 1979: Den 28 september genomförs den sista flygningen vid flottiljen. 1980: Flottiljen avvecklas den 30 juni. 1980: Kvarvarande verksamhet inordnas den 1 juli som ett detachement till F 17. 1982: Flygvapnets väderskola (VädS) överförs officiellt den 31 december till F 5. 1990: Kalmar regemente (Fo 18) organiseras och förläggs i den före detta robotkasernen. 1997: Kalmar regemente avvecklas genom försvarsbeslutet 1996.
Ingående enheter Beteckning Namn Aktiv Anmärkning Ludvig Röd 121. jaktflygdivisionen 1943–19611968–1979 Överförd till F 21 1961.Upplöst 1979. Ludvig Blå 122. jaktflygdivisionen 1943–19681968–1979 Namnändrad 1968 till 1. div.Upplöst 1979. Ludvig Gul 123. jaktflygdivisionen 1943–1968 Namnändrad 1968 till 2. div. PARS Flygvapnets PAR-skola 1961–1979 Omlokaliserades 1979 till Ljungbyhed S2 Luftförsvarssektor S2 1957–1978 Sektorsansvaret överfördes 1978 till F 17. VÄDS Flygvapnets väderskola 1962–1980 Omlokaliserades 1983 till Ljungbyhed Lvrbdiv Luftvärnsrobotdivisionen 1965–1974 Upplöst 1974.
121. jaktflygdivisionen