Georg (Göran) Henrik Jägerhorn af Spurila, född 6 oktober 1747 i S:t Michel, död 29 augusti 1826 i Huddinge socken, var en finländsk militär och militärteoretiker i svensk tjänst. Han utmärkte sig som bataljons- och regementschef under Gustav III:s ryska krig 1788–1790, bland annat i slaget vid Porrassalmi, och blev efter kriget chef för Savolax jägarregemente samt befordrades till generalmajor 1799. Under Finska kriget 1808–1809 tjänstgjorde han som överkommendant för Stockholms garnison och utnämndes då till generallöjtnant. Jägerhorn är även känd som förespråkare av det s.k. "fria" eller "lilla kriget" — en rörlig taktik anpassad till finländsk terräng.

Biografi

Bakgrund och tidig karriär Georg Henrik Jägerhorn föddes 1747 i Sankt Michels socken i östra Finland som son till kaptenen Carl Fredrik Jägerhorn och Elsa Margareta von Fieandt. Familjen var ett fattigt officershem, och modern hade adlats 1751 för sin far, officeren Johan Henrik Fieandts, förtjänster. Fadern hade under nästan hela sin tjänstetid tillhört Savolax infanteriregemente, och där anställdes även sonen vid unga år. Som den förste i en stor syskonskara skrevs Georg Henrik in i armén vid elva års ålder. Han blev rustmästare redan som femtonåring 1762, och först nio år senare befordrades han till fänrik. Han blev löjtnant 1775, kapten 1780 och major 1786.

Vid denna tid hade översten Göran Magnus Sprengtporten grundat en krigsskola på sitt boställe Brahelinna, där även Jägerhorn fick del av undervisningen och senare blev lärare.

Gustav III:s ryska krig 1788–1790 När Gustav III:s krig bröt ut 1788 förblev Jägerhorn lojal mot sin kung. Det var hans underrättelse till Savolaxbrigadens dåvarande chef Berndt Johan Hastfer om skottlossningen i Vuolteensalmi som gav kungen anledning att förklara Ryssland krig.

Han utmärkte sig under Gustav III:s ryska krig 1788-90 och bidrog väsentligt till segrarna vid Porrassalmi där hans mod och rådighet förvandlade ett givet nederlag till en avgjord seger. Även i slagen vid Parkumäki och Kärnäkoski visade han prov på mod och skicklighet. Hans framgångar berodde till stor del på hans kännedom om Savolax topografi och hans goda kunskaper i finska. Han befordrades till överstelöjtnant 13 juni 1789 och 1790 till överste i armén samt generaladjutant av flygeln.

Jägerhorn vägrade att ansluta sig till Anjalaförbundet - till skillnad från sin syssling Johan Anders Jägerhorn och sin halvbror Johan Henrik Hästesko. Hästesko var den ende som avrättades för sin inblandning i Anjalaförbundet.

Tjänst efter kriget Den 23 september 1790 utnämndes han till chef för Savolax jägarregemente, Karelska jägarna, Karelska dragonregementet och Kymmenegårds bataljon. Åren 1791–1793 var han chef för Haapaniemi krigsskola och konstruerade det så kallade Jägerhornska vapnet (studsare m/1793) för Savolax fotjägarregemente och Karelens jägarkår. Efter fredsslutet biträdde han Wilhelm Mauritz Klingspor i generalbefälet över Finland. Efter mordattentatet mot Gustav III den 16 mars 1792 anförtroddes Jägerhorn högsta befälet över alla trupper i Finland — ett uppdrag som dock varade endast till dess kungen avled. Han befordrades till generalmajor 1799.

År 1804 erhöll han avsked och flyttade till Sverige — enligt sina memoarer eftersom han förutsåg att Finland skulle gå förlorat.

Finska kriget och åren i Sverige När Finska kriget bröt ut i februari 1808 var Jägerhorn pensionerad i Sverige. På kung Gustav IV Adolfs uppmaning återgick han i tjänst i juni samma år. Jägerhorn ville egentligen dra sig tillbaka och hänvisade till sin höga ålder, men trodde i själva verket inte på Finlands möjligheter att försvara sig, och avböjde därför stridsuppdrag. Han befordrades istället till generallöjtnant, blev överkommendant för Stockholms garnison och förordnades att, under kungens frånvaro, sitta i regeringen. Redan i december samma år anhöll han om befrielse från dessa uppdrag och tog 1812 definitivt avsked från armén.

Utmärkelser och ledamotskap Han utnämndes till kommendör med storkorset av Svärdsorden 1809.

Han blev medlem av Krigsmannasällskapet 1797 och var arbetande hedersledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien från 1821.

Militärteoretiska skrifter Jägerhorn skrev en rad promemorior, operationsplaner och andra försvarsinlägg. Eftersom han var gustavian gick huvudparten av hans produktion inte i tryck på 200 år. Han argumenterar för det "fria kriget" eller "lilla kriget", med lätta trupper som slåss okonventionellt, istället för lineartaktik. Han förespråkade en taktik där fiendens vägbundna förband skulle angripas och styckas upp i mindre enheter, mottis. Värdet av goda förberedelser i form av övning och rekognosceringar samt nyttjande av rörliga fältartilleripjäser betonades.

Familj och privatliv miniatyr|Georg Henrik Jägerhorns gravvård på Huddinge kyrkogård. Jägerhorn gifte sig 1793 med Fredrica Charlotta Hongelin, som var född i Sverige. Två av parets döttrar gifte sig senare i Finland. Han övertog svärföräldrarnas gods Vårby i Huddinge socken söder om Stockholm 1802. Han intresserade sig för hälsoutnyttjandet av Vårby källa. Hustrun dog på godset 1805 och här avled även Jägerhorn 1826.

Litteratur Jägerhorn G.H. I fält för Gustaf III. Beskrivning över kampanjen i Savolax 1788–1790, Svenska litteratursällskapet i Finland (2004), Georg Adlersparre (utg.), Krigssamlingar, del II, Anteckningar om Savolaxkampanjen Självbiografi, tryckt i Historiallinen Ariksto nr 8.

Referenser

Noter

Källor

Kansallisbiografia 4. Biografiskt lexikon, Grill Carpelan, Ättartavlor för de vid Finlands Riddarhus introducerade ätterna Mörner, Griftetal efter generallöjtnant G.H. Jägerhorn Jägerhorniana, Finlands Riddarhus

Externa länkar

Kategori:Svenska militärer under 1700-talet Kategori:Svenska militärer under 1800-talet Kategori:Finländska generaler Kategori:Svenska generaler Kategori:Militärteoretiker Kategori:Kommendörer med stora korset av Svärdsorden Kategori:Riddare med stora korset av Svärdsorden Kategori:Personer från Sankt Michel Kategori:Födda 1747 Kategori:Avlidna 1826 Kategori:Män Kategori:SBH Kategori:Ugglan Georg Henrik Kategori:Finlandssvenska militärer