Huvudartikel: Italienska Uttal och fonologi
Det italienska skrift- och talspråket ligger relativt nära varandra, men i jämförelse med svenskan förekommer emellertid följande skillnader: c före a, o och u uttalas som k i sko, inte som k i ko c före e och i uttalas som ch i engelskans church ch uttalas som k i sko, inte som k i ko g före a, o och u uttalas som g i gå g före e och i uttalas som j i engelskans job gh uttalas som g i gå gli uttalas som lj i följa före vokaler gn uttalas som spanskans ñ i año gu och qu uttalas som engelskans gw och qu i Gwen respektive quick h är alltid stumt s uttalas som s i sol före vokal eller tonlös konsonant initialt, efter konsonant, före tonlös konsonant, geminerat samt i "andra ordet" av sammanskrivningar s uttalas som z i franskans zéro före tonande konsonanter sc före a, o och u uttalas som sk i sko sc före e och i uttalas som engelskans sh i she z uttalas som tyskans z i zehn om nästa stavelse börjar med tonande konsonant, före diftong, intervokaliskt mellan monoftonger och i ändelsen -izzare z uttalas som engelskans ds i woods om nästa stavelse börjar med tonlös konsonant, följs av i, efter l, i ändelserna -azzare, -ezza, -ozza och -uzza samt i suffixen -anza, -enza och -onzolo
Artiklar Bestämd artikel Bestämd artikel återfinns framför substantiv i bestämd form. I italienskan förekommer sju olika sorters artiklar: fyra i singularis och tre i pluralis. De är il, la, lo, l' (den sistnämnda förekommer både i feminin och i maskulin) i singular och i, gli och le i pluralis. Av dessa artiklar är 5 maskulina och 3 feminina (l' finns i både feminin och maskulin).
Det syns oftast på ordet vilken artikel som skall användas. Ord som slutar på -a i singular är oftast feminina och ord som slutar på -o i singular är oftast maskulina. Ord som slutar på -e kan vara både feminina och maskulina. Noterbart är till exempel att ordet mano (hand) är feminint och böjs la mano - le mani.
Den enda oregelbundna artikeln är dock gli framför ordet dio, som betyder Gud. "Il dio" (guden, singular) blir "gli dei" i plural.
Bestämda artiklar Singular Plural AnvändningMaskulin il i framför konsonantlo gli framför z, gn, pn, ps, x, eller s + en till konsonantl' framför vokalFeminin la le framför konsonantl' framför vokal
I tabellen ovan framgår hur man använder den bestämda artikeln i singular och plural och i tabellen nedan finns det konkreta exempel. Artikeln il blir alltså i i pluralis och lo och l (som skrivs ihop med ordet, till exempel l'italiano, italienskan/italienaren) blir gli i pluralformen.
ExempelItalienska SvenskaSingularIl ragazzo PojkenLo spirito AndenL'italiano Italienaren/ItalienskaLa ragazza FlickanL'ombra SkugganPluralI ragazzi Pojkarna/BarnenGli spiriti AndarnaGli italiani ItalienarnaLe ragazze FlickornaLe ombre Skuggorna
Obestämd artikel Det finns fyra obestämda artiklar i italienska, två maskulina och två feminina. De maskulina är un och uno, och de feminina är una och un'. Un används i normalfall i maskulin, fast uno används istället framför z, gn, ps eller s + en till konsonant. Una används i normalfallet i feminin, men när substantivet börjar på en vokal används un' och sedan ordet direkt efter, till exempel un'arancia. Det finns inga oregelbundenheter av användandet av den obestämda artikeln.
Obestämda artiklarSingularMaskulin un alla andra fall uno framför z, gn, pn, ps, x, eller s + en till konsonantFemininuna framför konsonantun' framför vokal
ExempelItalienska SvenskaMaskulinUn uomo En manUn ragazzo En pojkeUno specchio En spegelUno zio En morbror/farbrorFemininUna ragazza En flickaUn'arancia En apelsin
Är substantiven i plural kan man dock ej använda uno/un/una/un'. Då kan följande användas istället: qualche [substantiv i singular] (betyder "några", notera att substantivet alltid är i singular) alcuni/e [substantiv] (betyder "några") un paio di [substantiv] (betyder "ett par") [partitiv artikel] (se nedan ang. partitiva artiklar) [substantiv i antingen plural eller singular] (innebär en obestämd mängd av något) endast substantiv i plural (innebär en obestämd mängd av något)
ExempelSvenska ItalienskaQualche giorno Några dagar/någon dagAlcuni ragazzi Några pojkar/barnAlcune ragazze Några flickorUn paio di camiciette Ett par blusarDegli uomini Män (obestämd mängd)Del vino Vin (obestämd mängd)Degli specchi Speglar (obestämd mängd)Dell'arancia Apelsiner (obestämd mängd)Mele Äpplen (obestämd mängd)
Partitiv artikel Partitiv artikel finns inte i det svenska språket, men kan sägas innebära ungefär "en obestämd mängd av". Frågar man till exempel om någon vill ha några tomater, så kan man använda den partitiva artikeln.
Till exempel: Vuoi dei pomodori? - Si, ne voglio tre. ("Vill du ha tomater? - Ja, jag vill ha tre .")
Den partitiva artikeln bildas i italienskan genom en sammandragning av di och den bestämda artikeln. De olika partitiva artiklar som finns är då: singular Del (di + il) Dello (di + lo) Della (di + la) Dell' (di + l') plural Dei (di + i) Degli (di + gli) Delle (di + le)
Fler sammandragningar och hur de bildas finns längre ned.
Pronomen Personliga pronomen I nominativ finns det även en "Ni-form" som används när man pratar med personer man niar, vilket i Italien i stort sett innebär alla som är äldre och de som man inte känner. Man säger då "Lei" (alltid med stort L) till en person som man niar och "Loro" till flera personer som man niar. "Loro" med stort L används ganska sällan nu för tiden; många säger "voi" till flera personer oavsett om dessa duas eller nias.
Personliga pronomenN. P. Nominativ Ackusativ (obet.)Dativ (obet.)Sing. 1:a io jag mi mig mi mig2:a tu du ti dig ti dig3:e lui han lo honom gli honomlei hon la henne le henneesso/essa han/hon lo/la den/det Plur. 1:a noi vi ci oss ci oss2:a voi ni vi er vi er3:e loro de li dem m. loro (gli)demle dem f. Ex: Originalordning från prov
Ti aiuto con i compiti, se vuoi. Ti = Dig
Li amo moltissimo, questi due gattini. Li = Dem (m)
Bisogna subito chiamare il medico! Lo chiami tu per favore? Lo = honom
Andiamo a prendere le verdure dopo? O le prendiamo subito? Le = dem (f)
Guarda quella gonna! La voglio provare. La = den (f)
Dove sono gli occhiali? Non li trovo più. Li = dem (m)
Vi leggo la lettera di Franco se volete. Vi = Er
Mi passi lo zucchero? Mi = Mig
La casa è troppo grande per una persona, La dovrei vendere. La = det (f)
Sapete quando arrivano gli altri? No, non lo sappiamo. Lo = Det (m)
Alla vokaler i ovanstående tabell uttalas kort.
*Siffran markerar vilken ordning. 1 = första person singular (mig), 6 = 3:e person plural (de). Fler exempel kommer att tas bort. Ci = Vi (4) saknas
Mi passi lo zucchero? Mi = Mig (1)
Ti aiuto con i compiti, se vuoi. Ti = Dig (2)
Bisogna subito chiamare il medico! Lo chiami tu per favore? Lo = honom (3)
Sapete quando arrivano gli altri? No, non lo sappiamo. Lo = Det (m) (3)
Guarda quella gonna! La voglio provare. La = den (f) (3)
La casa è troppo grande per una persona, la dovrei vendere. La = det (f) (3)
Vi leggo la lettera di Franco se volete. Vi = Er (5)
Li amo moltissimo, questi due gattini. Li = Dem (m) (6)
Sapete quando arrivano gli altri? No, non lo sappiamo. Lo = Det (m) (6)
Demonstrativa pronomen
De två vanligaste demonstrativa pronomina är quello (den där) och questo (den här). Dessa böjs efter numerus och genus.
Questo Den här, de här Singular PluralMask. questo libro questi libri/uominiquest'uomoFem. questa casa queste case/erequest'era
Quello Den där, de där Singular PluralMask. quel libro quei libri quello specchio quegli specchi/orologiquell'orologioFem. quella casa quelle case/ansiequell'ansia
Maskulina ord som börjar på z, s + konsonant, ps, y eller gn quello specchio (den där spegeln, mask sing.) quegli specchi (de där speglarna, mask plur.)
Relativa pronomen De vanligaste relativa pronomina är che och cui. "Che" används som subjekt eller direkt objekt i bisatsen: "Chi è l'uomo che hai visto?" ("Vem är mannen som du såg?") eller "Quello è l'uomo che mi ha picchiato" ("Den där är mannen som slog mig"). "Cui" används när relativsatsen inleds av en preposition: "Chi è l'uomo con cui hai parlato?" (Vem är mannen som du talade med?). "Dov'è la ragazza di cui mi hai parlato?" ("Var är flickan som du berättade för mig om ?"). Prepositionen "a" kan ofta utelämnas: "È il collega (a) cui ho parlato di te" ("Det är kollegan för vilken jag har berättat om dig").
Det finns också en annan möjlighet, dock betydligt mer högtravande: il/la quale, i/le quali (som subjekt eller direkt objekt), eller med prepositioner del/della quale, dei/delle quali o.s.v. Es.: "Ecco il libro sul quale ho lavorato tutta la vita" ("Här är boken som jag har arbetat med hela mitt liv").
Possessiva pronomen PersonSingular (m.)Singular (f.)Plural (m.)Plural (f.)1:amiomiamieimie2:atuotuatuoitue3:asuosuasuoisue1:a pluralnostronostranostrinostre2:a pluralvostrovostravostrivostre3:a pluralloroloroloroloro
Observera att den maskulina eller feminina artikelns form bestäms av det närmast följande ordet: il mio studio (men: lo studio). Substantiv Substantiven är antingen maskulina eller feminina. De flesta känns enkelt igen på sista bokstaven: maskuliner slutar oftast på "o", femininer på "a". Ca 15 procent av den italienska ordskattens substantiv består av ord som slutar på "e" och dessa kan vara antingen eller. Vissa regler finns dock; slutar ordet på -zione/-sione (ofta svenska -tion: station - stazione) är ordet feminint.
Plural bildas genom att sista bokstaven förändras: -o blir till -i (ragazzo - ragazzi; pojke - pojkar), -a blir till -e (ragazza - ragazze; flicka - flickor) och -e blir till -i (voce - voci; röst - röster).
Vanliga oregelbundenheter är gamla lånord, oftast från grekiskan. Många ord därifrån har fått ändelsen "ma" (maskulin på grekiska) och "si": il tema, il problema, il sistema, l'analisi (fem), la crisi. Andra ord med ett genus som vid första anblicken kan verka underligt: la radio (från "radiofonia"), il cinema (från "cinematografo"), la moto (från "motocicletta").
Slutar substantivet på en betonad vokal (till exempel tassì - taxi, città - stad) eller på en konsonant (till exempel autobus - buss, tram - spårvagn) så böjs ordet inte i plural. Il tassì blir i tassì, l'autobus blir gli autobus och så vidare.
Adjektiv Adjektivet böjs efter substantivets genus och numerus, alltså som maskulint/feminint och singular/plural. De italienska adjektiven slutar till uteslutande del på -a, -o och -e. När de slutar på -e är adjektivet bara numeruskänsligt (se incredibile i uppställningen nedan).
Maskulinum FemininumSing. corto cortaPlur. corti corte
Maskulinum FemininumSing. <center>incredibilePlur. <center>incredibili
Un ragazzo bello - en vacker pojke Una ragazza bella - en vacker flicka Un cane bello - en vacker hund (eftersom cane är maskulint böjs även adjektivet maskulint)
Due ragazzi belli - två vackra pojkar Due ragazze belle - två vackra flickor Due cani belli - två vackra hundar
Un ragazzo incredibile - en otrolig pojke Una ragazza incredibile - en otrolig flicka Un cane incredibile - en otrolig hund
Due ragazzi incredibili - två otroliga pojkar Due ragazze incredibili - två otroliga flickor Due cani incredbilii - två otroliga hundar
När adjektiven inte slutar på vare sig -a, -o eller -e (som i exemplet nedan) böjs det aldrig: Un ragazzo blu - en blå pojke Una ragazza blu - en blå flicka Un cane blu - en blå hund Due ragazzi blu - två blåa pojkar Due ragazze blu - två blåa flickor Due cani blu - två blåa hundar
Komparation Regelbunden komparationPositiv Komparativ Superlativ bello più bello il più bello bellissimobella più bella la più bella bellissima
Verb