Detta är den fullständiga stridsordningen för de två flottor som drabbade samman vid Skagerrakslaget, den 31 maj 1916.
De brittiska styrkorna 160px|kantlinje|höger|Royal Navy Ensign Grand Fleet
Grand Fleet var den brittiska flottans huvudstyrka. Dess hemmabas var Scapa Flow och styrkan leddes av amiral Sir John Jellicoe den 30 maj 1916.
Slagstyrkan
Slagstyrkan bestod av huvudsakligen tre slageskadrar (engelska: Battle Squadron). Var och en av dessa eskadrar bestod av åtta slagskepp som var indelade i två divisioner under en viceamiral eller en konteramiral. Varje eskader var även tilldelad en lätt kryssare av äldre modell, som hade till uppdrag att repetera eskaderbefälhavarens signaler (antingen med projektor eller med flaggor). Amiral Jellicoes flaggskepp, som även inhyste staben, var och var integrerat i den fjärde eskadern; flaggskeppet hade två medföljande fartyg, en lätt kryssare och en jagare, som var till amiralens och hans stabs förfogande.
Nedanför listas informationen om alla de fartyg som deltog och de eskadrar de tillhörde, fartygsnamn och -klasser, fartygschefer och grad. Observera att den brittiska graden "captain" i flottan motsvarade den svenska graden "kommendörkapten av 1. graden".
First Battle Squadron Första slageskadernviceamiral Sir Cecil Burney5th divisionviceamiral Sir Cecil BurneySlagskepp av klassen Iron Duke Slagskepp av klassen Revenge Slagskepp av klassen Colossus Slagskepp av klassen AgincourtKommendörkapten 1 gr G. P. Ross Kommendörkapten 1 gr E. B. Kiddle Kommendörkapten 1 gr L. Clinton-Baker Kommendörkapten 1 gr H. M. Doughty6th divisionkonteramiral E. F. A. GauntSlagskepp av klassen Colossus Slagskepp av klassen St Vincent Slagskepp av klassen St Vincent Slagskepp av klassen NeptuneKommendörkapten 1 gr A. D. P. R. Pound Kommendörkapten 1 gr J. C. Ley Kommendörkapten 1 gr W. W. Fisher Kommendörkapten 1 gr V. H. G. Bernardkryssare som tilldelats eskadern: HMS Bellona (A. B. S. Dutto)
Second Battle Squadron Andra slageskadernviceamiral Sir Martyn Jerram1st divisionviceamiral Sir Martyn JerramSlagskepp av klassen King George V Slagskepp av klassen King George V Slagskepp av klassen King George V Slagskepp av klassen ErinKommendörkapten 1 gr F. L. Field Kommendörkapten 1 gr G. H. Baird Kommendörkapten 1 gr M. Culme-Seymour Kommendörkapten 1 gr V. A. Stanley2nd divisionkonteramiral A. C. LevesonSlagskepp av klassen Orion Slagskepp av klassen Orion Slagskepp av klassen Orion Slagskepp av klassen OrionKommendörkapten 1 gr O. Backhouse Kommendörkapten 1 gr G. H. Borrett Kommendörkapten 1 gr H. H. D. Tothill Kommendörkapten 1 gr J. A. Fergussonkryssare som tilldelats eskadern HMS Boadicea (L. C. S. Woollcombe)
Fourth Battle Squadron (Fjärde slageskadern)viceamiral Sir Doveton Sturdee3rd division(konteramiral A. L. Duff)Slagskepp av klassen Bellerophon Slagskepp av klassen Iron Duke Slagskepp av klassen Revenge Slagskepp av klassen CanadaKommendörkapten 1 gr E. Hyde-Parker Kommendörkapten 1 gr Frederic Dreyer Kommendörkapten 1 gr C. Maclachlan Kommendörkapten 1 gr W. C. M. Nicholson4th division (viceamiral Sir Doveton Sturdee)Slagskepp av klassen Iron Duke Slagskepp av klassen Bellerophon Slagskepp av klassen Bellerophon Slagskepp av klassen BellerophonKommendörkapten 1 gr H. W. Parker Kommendörkapten 1 gr E. F. Bruen Kommendörkapten 1 gr E. V. Underhill Kommendörkapten 1 gr J. D. Dickkryssare som tillförts eskadern:HMS Blanche (J. M. Casement)enheter direkt underställda amiralen: den lätta kryssaren HMS Active (Kommendörkapten 1 gr P. Withers) minläggaren HMS Abdiel jagaren HMS Oak
Kryssarenheter
Vid sidan av Grand Fleets huvudenheter fanns även en slagkryssareskader (3:e BCS)(engelska: Battlecruiser Squadron) som leddes av konteramiral Hood. Trots att denna formellt tillhörde viceamiral Sir David Beattys Battle Cruiser Fleet, vilken i sin tur var underställd amiral Sir John Jellicoe, Grand Fleet, så befann den sig för tillfället i Scapa Flow för välbehövlig skjutträninig och kom att uppträda samlat med Grand Fleet. Den bestod av tre äldre slagkryssare av klassen Invincible och av två lätta kryssare.
Third Battlecruiser Squadron konteramiral Horace HoodHMS Invincible HMS Inflexible HMS Indomitable HMS Canterbury HMS ChesterSlagkryssare av klassen Invincible Slagkryssare av klassen Invincible Slagkryssare av klassen Invincible Lätt kryssare av klassen C Lätt kryssare av klassen CKommendörkapten 1 gr A. L. Cay Kommendörkapten 1 gr E. H. F. Heaton-Ellis Kommendörkapten 1 gr F. W. Kennedy Kommendötkapten 1 gr P. M. R. Royds Kommendörkapten 1 gr R. N. Lawson
Grand Fleets huvudstyrka skyddades av tre eskadrar med kryssare (engelska: Cruiser Squadron). Två bestod av pansarkryssare. Dessa, tämligen gamla fartyg, kom att användas på ett olämpligt sätt i striden och fick lida stora förluster - både i fartyg och i människoliv. Detta gällde framförallt den första eskadern som leddes av konteramiral Sir Robert Arbuthnot. Denna blev nästan fullständigt förstörd, enbart HMS Duke of Edinburgh kom att överleva slaget:
First Cruiser Squadron konteramiral Sir Robert ArbuthnotHMS Defence HMS Warrior HMS Duke of Edinburgh HMS Black PrincePansarkryssare av klassen Minotaur Pansarkryssare av klassen Duke of Edinburgh Pansarkryssare av klassen Duke of Edinburgh Pansarkryssare av klassen Duke of EdinburghKommendörkapten 1 gr S. V. Ellis Kommendörkapten 1 gr V. B. Molteno Kommendörkapten 1 gr H. Blackett Kommendörkapten 1 gr T. P. Bonham
Second Cruiser Squadronkonteramiral H. L. HeathHMS Minotaur HMS Shannon HMS Hampshire HMS CochranePansarkryssare av klassen Minotaur Pansarkryssare av klassen Minotaur Pansarkryssare av klassen Devonshire Pansarkryssare av klassen Duke of EdinburghKommendörkapten 1 gr A. C. S. H. D'Eath Kommendörkapten 1 gr J. S. Dumaresq Kommendörkapten 1 gr H. J. Savill Kommendörkapten 1 gr E. La T. Leatham
Den tredje eskadern var utrustad med moderna lätta kryssare.
Fourth Light Cruiser SquadronKommendör C. E. Le MesurierHMS Calliope HMS Constance HMS Caroline HMS Royalist HMS ComusLätt kryssare av klassen C Lätt kryssare av klassen C Lätt kryssare av klassen C Lätt kryssare av klassen Arethusa Lätt kryssare av klassen CKommendör C. E. Le Mesurier Kommendörkapten 1 gr C. S. Townsend Kommendörkapten 1 gr H. R. Crooke Kommendörkapten 1 gr H. Meade Kommendörkapten 1 gr A. G. Hotham
Skyddsstyrkan
Till skyddsstyrkorna hörde även jagarflottiljer. Dessa hade till uppgift att skydda de större fartygen genom torpedanfall eller att avvärja fientliga jagar- eller torpedbåtsanfall. Varje flottilj var organiserad i två divisioner, som leddes av antingen en stor jagare eller en lätt kryssare.
Fourth Destroyer Flotilla (Fjärde jagarflottiljen)Kommendörkapten 2.gr C. J. Wintourflottiljledare2 jagare av klassen White boatsHMS Tipperary, HMS Broke1 jagare av klassen Admirality M:HMS Ophelia16 jagare av klassen KHMS Acasta, HMS Achates, HMS Ambuscade, HMS Ardent, HMS Christopher, HMS Contest, HMS Fortune,HMS Garland,HMS Hardy, HMS Midge, HMS Owl, HMS Porpoise,HMS Shark, HMS Sparrowhawk, HMS Spitfire, HMS Unity.
{| style=" border: 1px solid #9AA0A3;margin: 0em 0 5px 1em;background-color:#efefef;" cellpadding="0" width="60%" |- |colspan=3 align="center" bgcolor="#BDC9BB"|Eleventh Destroyer Flotilla (Elfte jagarflottiljen) |- |colspan=3 align="center"|Kommendörkapten 2 gr J. R. P. Hawksley |- |valign= "top"|flottiljledare | Lätt kryssare av C-klass Jagare av klassen Marksman Type Leader |HMS CastorHMS Kempenfelt|- |valign= "top"|11 jagare av klassen Admirality M |colspan=2|HMS Magic, HMS Mandate, HMS Manners, HMS Marne,HMS Martial, HMS Michael, HMS Milbrook, HMS Minion,HMS Mons, HMS Moon, HMS Morning Star, HMS Mounsey, HMS Mystic, HMS Ossory.
Twelfth Destroyer Flotilla (Tolfte jagarflottiljen, Kapten A. J. B. Stirling)flottiljledareJagare av klassen White boats Jagare av klassen Marksman Type Leader HMS Faulknor HMS Marksman14 jagare av klassen Admirality MHMS Maenad, HMS Marvel, HMS Mary Rose, HMS Menace, HMS Mindful, HMS Mischief, HMS Munster, HMS Narwhal, HMS Nessus, HMS Noble, HMS Nonsuch, HMS Obedient, HMS Onslaught, HMS Opal.
Battlecruiser Fleet (Slagkryssarstyrkan)
Amiral Reinhard Scheer, chefen för tyska Hochseeflotte (HSF), försökte från sin bas vid Jade med dess minfält locka ut den brittiska slagkryssarstyrkan för att bekämpa den med antalsmässig överlägsenhet. Denna brittiska styrka leddes av viceamiral Sir David Beatty. Även om den officiella benämningen var "Battlecruiser Fleet", så ingick denna enhet i Grand Fleet till fullo. Namnet ändrades sedermera till "Battlecruiser Force".
Stridsenheter
De större enheterna som fanns till Beattys förfogande var indelade i två eskadrar med slagkryssare och utgjorde Storbritanniens stolthet. Beattys flaggskepp utgjordes av , som var integrerat i den första eskadern.
First Battlecruiser Squadronkonteramiral O. de B. BrockSlagkryssare av klassen Lion Slagkryssare av klassen Lion Slagkryssare av klassen Lion Slagkryssare av klassen TigerKommendörkapten 1 gr W. H. Cowan Kommendörkapten 1 gr A. E. M. Chatfield Kommendörkapten 1 gr C. I. Prowse Kommendörkapten 1 gr H. B. Pelly
Second Battlecruiser Squadronkonteramiral W. C. PakenhamSlagkryssare av klassen Indefatigable Slagkryssare av klassen IndefatigableKommendörkapten 1 gr J. F. E. Green Kommendörkapten 1 gr C. F. Sowerby
För att förstärka Beattys stridsgrupp hade man överfört den femte slageskadern till honom. Denna eskader var dock inte "underställd" utan "lydde under" BCF endast i taktiskt hänseende. Beatty hade dock inte tagit tillfället i akt att informera chefen för femte slageskadern (konteramiral Hugh Evan-Thomas) om sina avsikter eller sina speciella taktiska metoder/principer.
Denna eskader bestod av hypermoderna slagskepp av Queen Elizabeth-klass som nyligen tagits i bruk och deras förväntade fart om 25 knop (i verkligheten cirka 24 knop) tillät dem att ganska väl följa slagkryssarna. Dessa slagskepp var bestyckade med åtta 38 cm kanoner, extrema för tidpunkten. På grund av att man höjde farten för mycket, slarvig signalering från HMS Lion (Beattys flaggskepp) och andra fel av Beatty kom dessa inte att användas optimalt i striden. Dessa slagskepps stora motståndskraft och effektivitet medförde dock att inget av dem förlorades i slaget. Framför allt "Malaya" och "Warspite" var dock tidvis mycket utsatta.
Fifth Battle Squadronkonteramiral Hugh Evan-ThomasSlagskepp av klassen Queen Elizabeth Slagskepp av klassen Queen Elizabeth Slagskepp av klassen Queen Elizabeth Slagskepp av klassen Queen ElizabethKommendörkapten 1 gr A. W. Craig Kommendörkapten 1 gr M. Woollcombe Kommendörkapten 1 gr E. M. Philpotts Kommendörkapten 1 gr A. D. E. H. Boyle
Spaningsstyrkor
För att hitta fienden hade Beatty tre eskadrar med moderna lätta kryssare till förfogagnde. Det blev HMS Galatea, som fick äran av att skjuta sjöslagets första skott, genom att öppna eld mot de tyska jagarna som hade kommit för att undersöka det danska fartyget N.J. Fjord,
First Light Cruiser Squadron (Första lätta kryssareskadern)Kommendör E. S. Alexander-SinclairHMS CordeliaLätt kryssare av klassen Arethusa Lätt kryssare av klassen Arethusa Lätt kryssare av klassen Arethusa Lätt kryssare av klassen CKommendör E. S. Alexander-Sinclair Kommendörkapten 1 gr J. E. Cameron Kommendörkapten 1 gr B. S. Thesiger Kommendörkapten 1 gr T. P. H. Beamish
Second Light Cruiser Squadron (Andra lätta kryssareskadern)Kommendör W. E. Goodenough Lätt kryssare av klassen Town Lätt kryssare av klassen Town Lätt kryssare av klassen Town Lätt kryssare av klassen TownKommendör W. E. Goodenough Kommendörkapten 1 gr A. A. M. Duff Kommendörkapten 1 gr C. B. Miller Kommendörkapten 1 gr A. C. Scott
Third Light Cruiser Squadron (Tredje lätta kryssareskadern)Konteramiral T. D. W. NapierLätt kryssare av klassen Town Lätt kryssare av klassen Town Lätt kryssare av klassen Town Lätt kryssare av klassen TownKommendörkapten 1 gr J. D. Edwards Kommendörkapten 1 gr T. D. Pratt