Bärfisar (Pentatomidae) är en familj av halvvingar som omfattar över 6 000 arter.
Utseende och anatomi Bärfisar är en stor grupp av insekter som har fått sitt namn efter att en del arter sprutar ut en obehagligt luktande vätska för att skrämma bort rovdjur. Den stickande odören kommer av att vätskan innehåller små spår av cyanider. Bärfisar har också en mycket rörlig sugsnabel med stickande och sugande mundelar som de använder till att äta med och långa, känsliga antenner som är ledade i fem segment. Kroppen är oftast ganska platt och ryggskölden är tydligt fyrdelad. Färgerna varierar mycket beroende på art, men många bärfisar, särskilt i tropikerna, är klart färgade i rött, blått och grönt. Längre norrut är de flesta arter mest bruna eller gröna. De varierar i storlek, från ungefär 5 till 45 mm.
Utbredning Bärfisar finns över stora delar av världen. De har anpassat sig till många olika miljöer, från tropisk regnskog till torra öknar.
Förekomst i Sverige I Sverige finns 30 arter i familjen bärfisar.
Ekologi Bärfisar kan vara både rovdjur och växtätare. De arter som är rovdjur tar alla byten som är tillräckligt små eller svaga för att kunna övermannas, oftast mjukhudade djur som larver av olika slag. De sticker bytet med sin sugsnabel och suger i sig av innehållet. Bärfisar som är växtätare suger oftast växtsaft från blad. Flera arter är specialiserade och lever endast på en eller ett par olika växter. De klart färgade arterna lever ofta av växter som smakar illa eller är giftiga. Bärfisen kan dock ta upp dessa ämnen i sin kropp utan att skadas och dess färger är en varning till dess fiender att den inte är lämplig att äta. De flesta arter av bärfisar är ensamlevande, även om de ibland kan samlas i stora mängder där det finns gott om föda. Detta gör att några arter betraktas som skadedjur. Andra arter betraktas som nyttodjur, eftersom de äter andra skadegörare.
Fortplantning Bärfisar fortplantar sig när det är gynnsamma förhållanden, särskilt beroende av temperaturen. I varmare delar av världen betyder det att fortplantningstiden kan varierar mycket mellan arterna, vissa fortplantar sig till och med så gott som året runt. I Sverige fortplantar sig bärfisarna under sommaren. Honan och hanen hittar varandra med hjälp av speciella doftämnen, så kallade feromoner. Vissa arter använder också ljudsignaler. Då gnider de benen mot varandra, likt gräshoppor, fast ljudet de frambringar är mycket svagare. När hanen finner en hona uppvisas ofta ett enkelt parningsbeteende, han går runt honan och knuffar försiktigt på henne med huvudet. Parningen sker med bakkropparna vända mot varandra, och på det sättet kan de sedan sitta ihop i flera timmar. Efteråt letar honan upp en lämplig plats att lägga sina ägg på, till exempel ett blad eller en växtstjälk. Många bärfisar är kända för att vårda sin avkomma ovanligt uppmärksamt för att vara insekter. Honorna av flera arter stannar nämligen kvar i närheten av äggen för att vakta dem. När äggen kläcks tar de små ungarna skydd under modern, som kan fortsätta att vakta dem i flera dagar, eller till och med veckor. Bärfisen har så kallad ofullständig metamorfos och dess ungar kallas nymfer. Dessa ömsar hud flera gånger innan de blir fullvuxna insekter.
Namn Ett dialektalt namn är skrubba; därav skrubb-bär (hönsbär, Cornus suecica), som har fått sitt namn därför att denna art gärna håller till på denna växt.Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 601: Skrubba 4) Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket
Arter som förekommer i Europa Arter som förekommer i Europa, enligt Naturkundemuseum i Berlin:
Acrosternum arabicum Wagner, 1959 Acrosternum heegeri Fieber, 1861 Acrosternum malickyi Josifov & Heiss, 1989 Acrosternum millierei (Mulsant & Rey, 1866) Acrosternum rubescens (Noualhier, 1893) Aelia acuminata (Linnaeus, 1758) Aelia albovittata Fieber, 1868 Aelia angusta Stehlik, 1976 Aelia cognata Fieber, 1868 Aelia cribrosa Fieber, 1868 Aelia furcula Fieber, 1868 Aelia germari Kuster, 1852 Aelia klugii Hahn, 1833 Aelia notata Rey, 1887 Aelia rostrata Boheman, 1852 Aelia sibirica Reuter, 1884 Aelia virgata (Herrich-Schäffer, 1841) Ancyrosoma leucogrammes (Gmelin, 1790) Andrallus spinidens (Fabricius, 1787) Antheminia absinthii (Wagner, 1952) Antheminia aliena (Reuter, 1891) Antheminia lunulata (Goeze, 1778) Antheminia pusio (Kolenati, 1846) Antheminia varicornis (Jakovlev, 1874) Apodiphus amygdali (Germar, 1817) Arma custos (Fabricius, 1794) Arma insperata Horvath, 1899 Asaroticus solskyi Jakovlev, 1873 Bagrada abeillei Puton, 1881 Bagrada confusa Horvath, 1936 Bagrada elegans Puton, 1873 Bagrada funerea Horvath, 1901 Bagrada hilaris (Burmeister, 1835) Bagrada stolida (Herrich-Schäffer, 1839) Bagrada turcica Horvath, 1936 Brachynema cinctum (Fabricius, 1775) Brachynema germarii (Kolenati, 1846) Brachynema purpureomarginatum (Rambur, 1839) Capnoda batesoni Jakovlev, 1889 Carpocoris coreanus Distant, 1899 Carpocoris fuscispinus (Boheman, 1850) Carpocoris melanocerus (Mulsant & Rey, 1852) Carpocoris pudicus (Poda, 1761) Carpocoris purpureipennis (De Geer, 1773) Chlorochroa juniperina (Linnaeus, 1758) Chlorochroa pinicola (Mulsant & Rey, 1852) Chlorochroa reuteriana (Kirkaldy, 1909) Chroantha ornatula (Herrich-Schäffer, 1842) Codophila varia (Fabricius, 1787) Crypsinus angustatus (Baerensprung, 1859) Derula flavoguttata Mulsant & Rey, 1856 Dolycoris baccarum (Linnaeus, 1758) Dolycoris numidicus Horvath, 1908 Dryadocoris apicalis (Herrich-Schäffer, 1842) Dybowskyia reticulata (Dallas, 1851) Dyroderes umbraculatus (Fabricius, 1775) Eudolycoris alluaudi (Noualhier, 1893) Eurydema cyanea (Fieber, 1864) Eurydema dominulus (Scopoli, 1763) Eurydema eckerleini Josifov, 1961 Eurydema fieberi Schummel, 1837 Eurydema gebleri Kolenati, 1846 Eurydema herbacea (Herrich-Schäffer, 1833) Eurydema lundbaldi Lindberg, 1960 Eurydema maracandica Oshanin, 1871 Eurydema nana Fuente, 1971 Eurydema oleracea (Linnaeus, 1758) Eurydema ornata (Linnaeus, 1758) Eurydema rotundicollis (Dohrn, 1860) Eurydema rugulosa (Dohrn, 1860) Eurydema sea Pericart & De la Rosa 2004 Eurydema spectabilis Horvath, 1882 Eurydema ventralis Kolenati, 1846 Eysarcoris aeneus (Scopoli, 1763) Eysarcoris ventralis (Westwood, 1837) Eysarcoris venustissimus (Schrank, 1776) Graphosoma interruptum White, 1839 Graphosoma italicum (Müller, 1766) Graphosoma lineatum (Linnaeus, 1758) Graphosoma melanoxanthum Horvath, 1903 Graphosoma semipunctatum (Fabricius, 1775) Halyomorpha halys (Stål, 1855) Holcogaster fibulata (Germar, 1831) Holcostethus albipes (Fabricius, 1781) Holcostethus evae Ribes, 1988 Holcostethus sphacelatus (Fabricius, 1794) Jalla dumosa (Linnaeus, 1758) Leprosoma inconspicuum Baerensprung, 1859 Leprosoma stali Douglas & Scott, 1868 Leprosoma tuberculatum Jakovlev, 1874 Macrorhaphis acuta Dallas, 1851 Mecidea lindbergi Wagner, 1954 Mecidea pallidissima Jensen-Haarup, 1922 Menaccarus arenicola (Scholz, 1847) Menaccarus deserticola Jakovlev, 1900 Menaccarus dohrnianus (Mulsant & Rey, 1866) Menaccarus turolensis Fuente, 1971 Mustha spinosula (Lefèbvre, 1831) Neostrachia bisignata (Walker, 1867) Neottiglossa bifida (A. Costa, 1847) Neottiglossa flavomarginata (Lucas, 1849) Neottiglossa leporina (Herrich-Schäffer, 1830) Neottiglossa lineolata (Mulsant & Rey, 1852) Neottiglossa pusilla (Gmelin, 1790) Nezara viridula (Linnaeus, 1758) Palomena formosa Vidal, 1940 Palomena prasina (Linnaeus, 1761) Palomena viridissima (Poda, 1761) Pentatoma rufipes (Linnaeus, 1758) Peribalus congenitus Putshkov, 1965 Peribalus inclusus (Dohrn, 1860) Peribalus strictus (Fabricius, 1803) Perillus bioculatus (Fabricius, 1775) Picromerus bidens (Linnaeus, 1758) Picromerus brachypterus Ahmad & Onder, 1990 Picromerus conformis (Herrich-Schäffer, 1841) Picromerus nigridens (Fabricius, 1803) Piezodorus lituratus (Fabricius, 1794) Piezodorus punctipes Puton, 1889 Piezodorus teretipes (Stål, 1865) Pinthaeus sanguinipes (Fabricius, 1781) Podops annulicornis Jakovlev, 1877 Podops calligerus Horvath, 1887 Podops curvidens Costa, 1843 Podops dilatatus Puton, 1873 Podops inunctus (Fabricius, 1775) Podops rectidens Horvath, 1883 Putonia torrida Stål, 1872 Rhacognathus punctatus (Linnaeus, 1758) Rhaphigaster nebulosa (Poda, 1761) Rubiconia intermedia (Wolff, 1811) Schyzops aegyptiaca (Lefèbvre, 1831) Sciocoris angularis Puton, 1889 Sciocoris angusticollis Puton, 1895 Sciocoris conspurcatus Klug, 1845 Sciocoris convexiusculus Puton, 1874 Sciocoris cursitans (Fabricius, 1794) Sciocoris deltocephalus Fieber, 1861 Sciocoris distinctus Fieber, 1851 Sciocoris galiberti Ribaut, 1926 Sciocoris helferi Fieber, 1851 Sciocoris hoberlandti Wagner, 1954 Sciocoris homalonotus Fieber, 1851 Sciocoris luteolus Fieber, 1861 Sciocoris macrocephalus Fieber, 1851 Sciocoris maculatus Fieber, 1851 Sciocoris microphthalmus Flor, 1860 Sciocoris modestus Horvath, 1903 Sciocoris ochraceus Fieber, 1861 Sciocoris orientalis Linnavuori, 1960 Sciocoris pallens Klug, 1845 Sciocoris pentheri Wagner, 1953 Sciocoris pictus Wagner, 1959 Sciocoris sideritidis Wollaston, 1858 Sciocoris sulcatus Fieber, 1851 Sciocoris umbrinus (Wolff, 1804) Sciocoriscanariensis Lindberg, 1953 Scotinophara sicula (A. Costa, 1841) Scotinophara subalpina (Bergroth, 1893) Stagonomus amoenus (Brullé, 1832) Stagonomus bipunctatus (Linnaeus, 1758) Stagonomus devius Seidenstucker, 1965 Stagonomus grenieri (Signoret, 1865) Staria lunata (Hahn, 1835) Stenozygum coloratum (Klug, 1845) Sternodontus binodulus Jakovlev, 1893 Sternodontus obtusus Mulsant & Rey, 1856 Tarisa dimidiatipes Puton, 1874 Tarisa elevata Reuter, 1901 Tarisa flavescens Amyot & Serville, 1843 Tarisa pallescens Jakovlev, 1871 Tarisa salsolae Kerzhner, 1964 Tarisa subspinosa (Germar, 1839) Tholagmus flavolineatus (Fabricius, 1798) Tholagmus strigatus (Herrich-Schäffer, 1835) Trochiscocoris hemipterus (Jakovlev, 1879) Trochiscocoris rotundatus Horvath, 1895 Troilus luridus (Fabricius, 1775) Ventocoris achivus (Horvath, 1889) Ventocoris falcatus (Cyrillus, 1791) Ventocoris fischeri (Herrich-Schäffer, 1851) Ventocoris halophilum (Jakovlev, 1874) Ventocoris modestus (Jakovlev, 1880) Ventocoris philalyssum (Kiritshenko, 1916) Ventocoris ramburi (Horvath, 1908) Ventocoris rusticus (Fabricius, 1781) Ventocoris trigonus (Krynicki, 1871) Vilpianus galii (Wolff, 1802) Zicrona caerulea (Linnaeus, 1758)
Referenser
Noter
Webbkällor Bärfisar – www.entomologi.se
Externa länkar
Bärfisar