Ragnar Sohlman den äldre, född 26 februari 1870 i Hovförsamlingen i Stockholm, död 9 juli 1948 i Kungsholms församling i Stockholm, var en svensk kemist, direktör, sprängämnestekniker och ansvarig för bildandet av Nobelstiftelsen.
Biografi Ragnar Sohlman föddes i Stockholm som son till den berömde tidningsmannen August Sohlman och dennes hustru Hulda Maria Sandeberg. Där tog han mogenhetsexamen vid realläroverket 1887, varpå han genomgick utbildning i tre år vid Kungliga tekniska högskolan för att 1890 avlägga civilingenjörsexamen i kemi och kemiteknik.
1890–1893 var han anställd i USA och 1893 blev han Alfred Nobels assistent i San Remo. I Nobels testamente från 1895 nämns Sohlman och Rudolf Lilljeqvist som testamentsexekutorer:
Omräknat efter inflationen motsvarade 100 000 kronor i 1895 års penningvärde år 2007 ungefär 5,5 miljoner; Nobels testamente lade därför inte bara en tung uppgift på Sohlman utan gjorde honom också till en förmögen man.
Alfred Nobel avled 1896 varpå Sohlman och Rudolf Lilljeqvist under åren 1897–1900 var sysselsatta med att försöka verkställa Nobels avsikter. De båda blev därför bland de mest betydande i bildandet av Nobelstiftelsen och instiftandet av Nobelpriset, varvid Sohlman satt i interimsstyrelsen och organiserade verksamheten. 1936–1946 var Sohlman verkställande direktör vid Nobelstiftelsen.
Parallellt med uppdraget som testamentesexekutor fortsatte Sohlman att vara verksam inom Bofors, som disponent för dotterbolaget AB Bofors Nobelkrut 1898–1919. Han var därefter kommerseråd och chef för industribyrån inom Kommerskollegium 1920–1935, och tillförordnad generaldirektör för Kommerskollegium 1935–1936. Han satt under många år i Bofors styrelse, samt i flera andra bolags styrelser. Tillsammans med Henrik Schück skrev Sohlman biografin Alfred Nobel och hans släkt och ensam författade han ytterligare ett verk om Nobel som publicerades postumt.
Han invaldes 1919 som ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien (hedersledamot 1935) och erhöll Illis quorum 1940.
Den privata sfären
Familj Med sin hustru Ragnhild Ström (1869–1942) fick han sönerna Rolf R:son Sohlman och Sverre R:son Sohlman samt döttrarna Astrid Sohlman-Nyblom (gift med Peder Nyblom) och Ingrid Sohlman, som dog i unga år.
Död miniatyr|Ragnar Sohlmans gravvård på Skogskyrkogården i Stockholm.Sohlman avled den 9 juli 1948, och begravdes på Skogskyrkogården i Stockholm.
Källor Gregory Ljungberg och Sigurd Lindman, artikel i Svenska Män och Kvinnor del 7, Albert Bonniers förlag (1954)
Nobelstiftelsen, biografi över Ragnar Sohlman Nobelstiftelsen, texten till Alfred Nobels testamente Noter
Externa länkar
Kategori:Svenska kemiingenjörer Kategori:Svenska generaldirektörer Kategori:Nobelpriset Kategori:Personer med anknytning till Bofors Kategori:Alumner från Kungliga Tekniska högskolan Kategori:Ledamöter av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien Kategori:Näringslivspersoner från Stockholm Kategori:Födda 1870 Kategori:Avlidna 1948 Kategori:Män Kategori:Gravsatta på Skogskyrkogården i Stockholm Kategori:Ingenjörer från Stockholm Kategori:Mottagare av Illis Quorum Ragnar Kategori:Generaldirektörer för Kommerskollegium