Joseph Robinette Biden Junior (), oftast kallad Joe Biden, född 20 november 1942 i Scranton i Pennsylvania, är en amerikansk demokratisk politiker och jurist som var USA:s 46:e president åren 2021–2025. Han tillträdde ämbetet som president den 20 januari 2021 efter att ha vunnit i presidentvalet 2020. Hans valmanifest 2020 sammanfattas med slagorden ”Build Back Better”.
Biden har en lång karriär inom politiken. Han är en av de som fullgjort flest år i USA:s senat, där han representerade delstaten Delaware åren 1973–2009. År 2009 lämnade han senaten då han 2009–2017 var USA:s vicepresident under Barack Obamas presidentperiod.
Han räknas som en mitten- eller högerorienterad demokrat (på engelska används begreppet ”moderate Democrat”), till skillnad från mer vänsterorienterade eller ”progressiva” demokrater som Bernie Sanders och Elizabeth Warren. Baserat på hur Biden har röstat i senaten, mellan åren 2003 och 2008, ligger han i mitten bland Demokraterna politiskt.
Den 21 juli 2024 meddelade president Joe Biden att han inte kandiderar i presidentvalet 2024 och att han stöder vicepresidenten Kamala Harris som presidentkandidat för Demokraterna.
Den 18 maj 2025 meddelande Joe Bidens stab att han hade drabbas av en aggressiv form av prostatacancer.
Uppväxt och tidig karriär
Joe Biden föddes den 20 november 1942 i Scranton, Pennsylvania,. Hans föräldrar var bilförsäljaren Joseph Robinette Biden Sr (1915–2002). och Catherine Eugenia Biden, född Finnegan (1917–2010) . Han var det först födda barnet i en syskonskara på fyra. Hans mor hade irländska rötter. Farföräldrarna Joseph H. Biden och Mary Elizabeth Robinette hade engelskt, franskt och irländskt påbrå. Joe Biden växte från 11 års ålder upp i nordvästra Delaware, då hans familj flyttade dit.
Biden avlade 1965 Bachelor of Arts-examen i historia och statsvetenskap vid University of Delaware i Newark och 1968 juristexamen vid Syracuse University. År 1969 blev han advokat och året därpå fick han sitt första politiska uppdrag när han blev invald i New Castle Countys fullmäktige (county council). 1972 ställde han upp i valet till USA:s senat och besegrade med knapp marginal den sittande republikanske senatorn Cale Boggs, vilket vid tiden sågs som en stor överraskning.
Åren i senaten
Under sina första år i senaten, från 1972 och framåt, fokuserade Biden på konsumentskydd och miljöfrågor. Han var också involverad i debatten kring bussning av elever för att motverka segregering, att färgade barn gick på vissa skolor och "vita" på andra skolorBartning, Delores de la Torre; and others (February 1979). "Desegregation of the Nation's Public Schools: A Status Report". (PDF) Commission on Civil Rights, Washington, D.C. Accessed August 28, 2019. Detta engagemang utvecklades till kritik av bussning som metod för att minska segregationen mellan skolor, och ledde till att Demokratiska partiet så småningom huvudsakligen avstod från att förorda den metoden.
Under många år var Biden medlem av senatens utrikesutskott (Foreign Relations Committee). Inom utrikespolitiken hade Biden fokus på nedrustning och vapenkontroll. Efter att kongressen hade underlåtit att skriva på SALT II-avtalet som signerats av Sovjetunionens ledare Leonid Brezjnev och USA:s president Jimmy Carter tog Biden ett initiativ i frågan genom att möta Sovjetunionens utrikesminister Andrei Gromyko för att påtala de amerikanska intressena och bekymren. Han lyckades också säkra ett antal förändringar i skrivningarna utifrån invändningarna och kritiken från utrikesutskottet. p. 144.
Han motsatte sig Irakkriget 1991. I fråga om Bosnienkriget förespråkade han däremot amerikansk intervention 1994 och 1995.
Biden var också ledamot i justitieutskottet (Committee on the Judiciary) under många år. Han var bland annat dess ordförande 1987 till 1995. Under hans tid som ordförande hade utskottet på sitt bord två särskilt kontroversiella nomineringar till Högsta domstolen: Robert Bork 1987 och Clarence Thomas 1991.
Biden medverkade till flera omfattande nya lagar under 1990-talet, bland annat följande:
"Lagen om våldsbrott och brottsbekämpning från 1994", en lag om brott och brottsbekämpning som Biden var med om att författa och som antogs som amerikansk lag 1994. Lagen var mycket omfattande och bestod av 356 sidor lagtext. Innebörden av lagen var att 100 000 nya poliser skulle finansieras, fängelserna skulle få 9,7 miljarder dollar och 6,1 miljarder dollar skulle gå till förebyggande program. Violence Against Women Act of 1994 var en federal lag som undertecknades av Bill Clinton den 13 september 1994. Lagförslaget lades fram av Biden och den republikanske senatorn Orrin Hatch. Det fick också stöd från en bred koalition av grupper och organisationer. Lagen tillhandahöll 1,6 miljarder dollar för utredning och lagföring av våldsbrott mot kvinnor. Dessutom medförde den också vissa juridiska förändringar, inklusive skrivningar om hårdare straff för våldsbrott mot kvinnor. Lagen fick majoritetsstöd av både demokrater och republikaner i kongressen och passerade därefter både representanthuset och senaten med majoritet för lagen.
Presidentvalskampanjen 1988
Efter femton år i senaten tog Biden 1987 steget till att kandidera till att bli det demokratiska partiets presidentkandidat i 1988 års presidentval. Formellt meddelade han detta beslut på järnvägsstationen i Wilmington den 9 juni 1987. Redan i september samma år avslutade han dock kampanjen, efter att ha kritiserats för att ha plagierat andra politiker i flera av sina tal.
Presidentvalskampanjen 2008 miniatyr|Barack Obama och Biden i Springfield, Illinois, 23 augusti 2008 strax efter att den förre tillkännagivit den senare som sin vicepresidentkandidat. Den 31 januari 2007 tillkännagav Biden sin kandidatur till att bli vald till demokratiska partiets presidentkandidat i presidentvalet 2008. I samband med tillkännagivandet kallade han president Bushs Irak-politik för "kanske den största utrikespolitiska katastrofen i vår tid".SVT text-TV Han var dock en av de starkaste förespråkarna bland demokraterna för en amerikansk invasion i mars 2003.
Bara en dag efter att han meddelat att han skulle ställa upp i presidentvalet fällde han en kommentar som kom att överskugga hans kampanj. I en kommentar om sin medkandidat Barack Obama sade han: "Han är den förste vardaglige afro-amerikanen som är vältalig och smart och ren och ser rätt bra ut." Detta uttalande fick många i det afro-amerikanska samhället att rasa.
Biden valde i januari 2008, efter att bara ha kommit på femte plats i nomineringsvalet i Iowa, att avsluta sin presidentkampanj.
Vicepresident 2009–2017 Barack Obama meddelade den 23 augusti 2008, efter att han vunnit Demokraternas primärval, att han valt Joe Biden som sin vicepresidentkandidat.BarackObama.com (2008). Barack Obama kampanjsida . Hämtat 23 augusti 2008. På morgonen den 5 november 2008 stod det klart att Biden skulle bli USA:s näste vicepresident efter att Obama utropats till segrare i presidentvalet. De båda valdes 2012 även för en andra mandatperiod.
En av de största och viktigaste nya lagarna som Biden var engagerad och delaktig i under tiden som Obamas vicepresident var hälsovårdslagen Patient Protection and Affordable Care Act, informellt kallad Obamacare.
Under hösten 2015 meddelade Biden, som då nyligen hade varit med om en personlig tragedi när sonen Beau avlidit i cancer, att han avstod från att försöka bli Demokraternas kandidat i presidentvalet 2016.
Presidentkampanjen 2020
Joe Biden nämndes som en potentiell Demokratisk presidentkandidat från 2016 och framåt i ett flertal tidningar och medier. I samband med ett evenemang i Bogotá, Colombia, den 17 juli 2017 nämnde han, som en respons på dessa spekulationer, att han avsåg att ha bestämt sig i den frågan i januari 2019.
Den 25 april 2019 meddelade Biden sin kandidatur i presidentvalet 2020. Under 2019 låg han därefter så gott som konstant etta i opinionsmätningarna över vilken presidentkandidat som de demokratiska väljarna föredrog. I nomineringsmötet (engelska: caucus) i Iowa gick det dock sämre och i primärvalet i New Hampshire den 11 februari 2020 kom han först på femte plats, men senare gick det bättre och han blev demokraternas presidentkandidat. Den 11 augusti 2020 meddelade Biden att Kamala Harris blev hans vicepresidentkandidat. Politiskt program
Miljö och klimat
Miljö- och klimatpolitiken var ett av Bidens fokusområden i hans presidentvalskampanj. Han förespråkade en massiv plan för att få USA att bli ett land med enbart ren energi. På kampanjhemsidan står det bland annat:
"Getting to a 100% clean energy economy is not only an obligation, it’s an opportunity. We should fully adopt a clean energy future, not just for all of us today, but for our children and grandchildren." (svenska: "Att uppnå en ekonomi med 100 procent ren energi är inte bara ett krav, utan en möjlighet. Vi måste komma till en framtid med ren energi, inte bara för vår egen skull utan också för våra barns och våra barnbarns skull.")
Debatter och opinionsmätningar
I de flesta opinionsmätningar bland presumtiva Demokratiska väljare under 2019 låg Joe Biden på första plats, med kandidater som Bernie Sanders, Elizabeth Warren och Pete Buttigieg en bit efter. Han betraktades därför allmänt som det Demokratiska partiets "frontrunner" under 2019. I caucusen i Iowa och i primärvalet i New Hampshire gick det dock sämre för Biden. I dessa val blev det istället Bernie Sanders och Pete Buttigieg som i stort delade på segern, men sedan gick det bättre och han stod till slut ensam kvar som segrare i premiärvalet, stöttad av både Sanders och Buttigieg (och Warren).
Hösten 2019
Strax före primärvalsdebatten i Westerville i Ohio den 15 oktober 2019 hade dock Warren kommit före Biden i en opinionsmätning. I den debatten pressades Biden om sin son Hunter Bidens nära kontakter med ett ukrainskt naturgasföretag, vilket skedde samtidigt som Biden var vicepresident under Barack Obamas administration. Biden svarade med att säga: “Look, my son did nothing wrong.” Biden framhöll att han är den av presidentkandidaterna som verkligen har kapacitet att få stora saker att hända, att han varit med och tagit beslut om stora och viktiga lagar. I slutet av debatten kastade dock Bernie Sanders in några hårda ord mot Biden, apropå att få saker att hända. Sanders sa då följande: "Joe, you talked about working with Republicans and getting things done. But you know what you also got done … you got the disastrous war in Iraq done. You got the bankruptcy bill which is hurting middle-class families all over this country. You got trade agreements like NAFTA and PNTR with China done which have cost us 4 million jobs."Grim, Ryan JOE BIDEN, IN STUMBLING DEBATE PERFORMANCE, CLAIMS CREDIT FOR ELIZABETH WARREN’S SIGNATURE ACHIEVEMENT The Intercept. Publicerat 16 oktober 2016 (läst 20 februari 2020)
Det förberedande valmötet i Iowa den 3 februari 2020
Kandidat Första omgången (%) Andra omgången (%) Nationella delegater Pete Buttigieg 21,3 25,0 14 Bernie Sanders 24,4 26,5 12 Elizabeth Warren 18,6 20,3 8 Joe Biden 14,9 13,7 6 Amy Klobuchar 12,7 12,2 1 Andrew Yang 5,0 1,0 0 Tom Steyer 1,7 0,2 0
Primärvalet i New Hampshire den 11 februari 2020
Kandidat Röster (antal) Röster (%) Nationella delegater Bernie Sanders 25,7 9 Pete Buttigieg 24,7 9 Amy Klobuchar 19,8 6 Elizabeth Warren 9,3 0 Joe Biden 8,4 0 Tom Steyer 3,6 0 Tulsi Gabbard 3,2 0 Andrew Yang 2.8 0
Debatten i Nevada 19 februari 2020