Mikael Gustaf Anckarsvärd, född den 25 mars 1792 i Kalmar, död den 3 maj 1878 i Stockholm, var en svensk greve, kavalleriofficer, överstelöjtnant, tecknare, litograf och överintendent.
Familjeförhållanden Mikael Gustaf Anckarsvärd föddes 1792 i Kalmar som son till kommendanten och anjalamannen Mikael Anckarsvärd och hans hustru Ebba Karolina von Segebaden. Fadern stödde Gustav III vid statskuppen 1772 och adlades därför, före adlandet 1772 hette han Cosswa. Han var sjömilitär, civil ämbetsman och politiker och var född på Högfors bruk i Västmanland 1742 och död 1838 på Karlslunds gård i Örebro. Mikael Gustaf var näst yngste sonen och de två äldre bröderna var greve Carl Henrik Anckarsvärd (1782–1874), militär och politiker och till greve Johan August Anckarsvärd (1783–1874), militär, riksdagsman, vilka båda föddes på Sveaborg. I kriget 1788–1790 var fadern eskaderchef i arméns flotta, skärgårdsflottan, därefter var fadern var landshövding i Kalmar län 1790–1810 och blev generallöjtnant 1809. Anckarsvärd var ogift.
Liv och verk De tidiga åren samt överstelöjtnant 1839 Redan tidigt började han studera vid Krigsskolan vid Karlbergs slott i Solna. 1808 utexaminerades Mikael Gustaf Anckarsvärd som fänrik från Krigsakademien på Karlbergs slott. Vid Adlersparrerevolutionens utbrott 1809, som ledde till Gustav IV Adolf avsättande, tjänstgjorde Anckarsvärd som fänrik i arméns värmländska fördelning, Västra arméfördelningen, såväl vid norska gränsen som i Stockholm. Ledaren för upproret vid statskuppen 1809 var överstelöjtnanten Georg Adlersparre. Med den Västra Arméns Värmländska fördelning tågade Georg Adlersparre mot Stockholm för att avsätta kungen. Som ung officer deltog Anckarsvärd i krigen 1813 och 1814. Med Svea livgardesregementet var han som löjtnant med på fälttågen i Tyskland och Norge åren 1813 och 1814. År 1817 blev han kapten och samma år blev han ordonnansofficer.
År 1829 blev han adjutant hos kung Karl XIV Johan och hade inom regementet avancerat till major och tio år senare, 1839, hade han avancerat till överstelöjtnant i armén, när han 1844 på egen begäran begärde avsked ur krigstjänsten.Nordisk familjebok, 1800-talsutgåvan 1876, sidan 698, Mikael Gustaf Anckarsvärd.
Konststudier Mikael Gustaf Anckarsvärd blev omtalad som en energisk och skicklig militär, men hans egentliga intresse var konststudierna. Han började tidigt att ägna sig åt konststudier i teckning och måleri, huvudsakligen åt landskapsmålningen. Anckarsvärd idkade konststudier sedan 1814 och var då kamrat med skulptören Bengt Erland Fogelberg, konstnärerna Johan Gustaf Sandberg och Johan Fredrik von Breda i den ateljé för teckningsövningar som de och några flera hade upprättat. Bengt Erland Fogelberg ansågs tillsammans med Johan Gustaf Sandberg och Johan Fredrik von Breda vara ledare för en oppositionell riktning mot den officiellt härskande, en parallell till de romantiska och götiska strömningarna inom litteraturen. Oppositionen inskränkte sig huvudsakligen till intresse för götiska ämnen, medan formspråket fortfarande var det vedertagna klassicistiska. Åren 1814-1817 föreläste Per Henrik Ling i Stockholm öfver de norska myternas användande i skön konst på Götiska förbundet. På Götiska förbundets utställning 1818 deltog Bengt Erland Fogelberg bland annat med skisser till de tre kolossalstatyerna av de tre nordiska gudarna Oden, Tor och Frej. Johan Gustaf Sandberg var professor i teckning vid Konstakademien från 1828 och direktör vid akademien 1845-1853. Johan Fredrik von Breda var son till den kände konstnären, porträttmålaren Carl Fredric von Breda och bror till konstnären Adolph von Breda. 1815 övergick Johan Fredrik von Breda till den götiska oppositionen mot akademin, men hans produktivitet minskade kort därefter.
Mikael Gustaf Anckarsvärd deltog i "göternas" utställning 1818. På denna tid var han en intresserad dilettant och sina konstnärliga försök betraktade han som en rekreation från de "eländiga tjänstebefattningar" han måste "tråka sig igenom". I en aldrig offentliggjord dagbok var detta hans egna uttryck och där kan man även finna följande rader: "Ingen modellritning, ingen lärdom, blott något litet målande – vad är måla, då man ej kan teckna?"
Studieresor till Paris, Florens och Rom Under åren 1819-1822 gjorde han fleråriga studieresor i utlandet. År 1819 företog han en studieresa till Paris, där han arbetade på den franske konstnären Louis Hersents ateljé och därifrån reste han vidare i april 1820 i sällskap med den finländske konstnären Alexander Lauréus till Italien. Till en början stannade han i Florens och reste i december 1820 därifrån till Rom, som han fann vara "en smutsig och modern stad". I Rom umgicks han mest med konstnären Hjalmar Mörner, skulptören Bengt Erland Fogelberg och arkitekten Axel Nyström. Han uppges ha fått handledning i måleri av den schweizisk-franske målaren Louis Léopold Robert och den franske konstnären Jean-Victor Schnetz. För övrigt idkade han flitigt sällskapsliv. Efter återkomsten till Sverige på våren 1822 återvände han till garnisonslivet och hov- och societetslivet i Stockholm. Under den följande tiden målade han ett och annat litet landskap med staffage av bondfolk eller av boskap. Till Konstakademien lämnade han ett Landskap, med kreatur (1827) som receptionsstycke.Konsthistorikern Georg Nordensvan: Svenskt Biografiskt Lexikon, Riksarkivet, Michael Gustaf Anckarsvärd.
Utgav två stora planschverk Men av betydligt större konstnärligt värde blev de litografier som han utförde efter teckningar gjorda av honom själv och av hans bror Johan August Anckarsvärd samt av Carl Johan Fahlcrantz under gemensamma studieresor i olika delar av Sverige och Norge, däribland Gotland. Ett resultat av dessa resor blev två stora planschverk där han i båda fallen själv gjort gravyrerna. Det ena var Visby ruiner, Sveriges märkvärdigaste ruiner (1828–1829) illustrerat med hans egna litografier och det andra verket var Svenska och norska utsikter (1830-1837) av honom litograferade efter original av Carl Johan Fahlcrantz, brodern Johan August Anckarsvärd och honom själv.Per Bjurström, Nationalmuseum 1792-1992, tryckt 1992, sidorna 104–115. .
Ledamot av Konstakademien 1828 År 1828 blev Anckarsvärd ledamot i Konstakademien.
Grundade Sveriges första konstförening 1832
Mikael Gustaf Anckarsvärd var också en av dem, som 1832 bildade Stockholms konstförening. Tillsammans med Axel Gabriel Bielke och Per Axel Nyström den äldre grundade han Sveriges första konstförening, nuvarande Sveriges Allmänna Konstförening (SAK). Föreningen ville erbjuda ett alternativ till Akademiens stagnerade utställningsverksamhet. Föreningen Sveriges Allmänna Konstförening och är en ideell förening som syftar till att stödja svenskt konstliv. Föreningen har således sitt ursprung i Stockholms konstförening bildad 1832, och räknar därför det som året för sitt grundande. Från grundandet 1832 ända till 1852 hade föreningen en kostnadsfri lokal i Arvfurstens palats, där kronprins Oscar hade ställt lokaler till konstföreningens förfogande. Mellan 1852 och 1868 användes en lokal i Konstakademiens hus, för att man 1852 tvingades flytta dit och utrymmesbristen blev överhängande. Därför fattades 1864 beslutet om att uppföra en Atelierbyggnad, som skulle innehålla utställningslokaler för konstföreningen samt ateljéer för konstnärer. Den grågulputsade byggnaden med fasader i fransk nyrenässans stod färdig 1868 Stockholms konstförening flyttade till Ateljébyggnaden vid Kungsträdgården på hörnan av Västra Trädgårdsgatan vid nuvarande Kungsträdgården.
Stockholms konstförening grundades huvudsakligen genom greve Axel Gabriel Bielkes bemödanden. Axel Gabriel Bielke var en betydande konstsamlare och konstvän. Föreningen hade till syfte att upparbeta allmänhetens smak samt på samma gång hjälpa konstnärerna genom att skapa en avsättning för deras arbeten. Därför skulle föreningen anordna "sammanträden av konstälskande och bildade personer till öfverläggningar i alla artistiska ämnen", anordna utställningar med både yngre och äldre konst, och köpa verk av levande inhemska konstnärer för att lotta ut dessa bland föreningens medlemmar. Verksamhet inskränkte sig i praktiken huvudsakligen till inköp och utlottningen. Bielke blev hedersledamot av Konstakademien 1852 och var vice ordförande, preses, inom akademin från 1871 fram till sin död. Per Axel Nyström den äldre var länge verksam som sekreterare i föreningens styrelse och han hade en betydande andel i föreningens historiska utställningar. Åren 1838–1863 hade Per Axel Nyström den äldres en befattning som stadsarkitekt i Stockholms stad och han var sekreterare i Konstakademien fram till 1868. Mikael Gustaf Anckarsvärd var föreningens ordförande 1832–1848 och han efterträdde då Axel Gabriel Bielke, som var ordförande under endast ett halvt år i januari–juli 1832. Åren 1848-1856 var Baltzar von Platen ordförande och därefter följde Nils Gyldenstolpe åren 1856–1864, Gustaf Trolle-Bonde åren 1864–1877 och Fritz von Dardel åren 1877–1886.
Medarbetare i Ulrik Thersners verk "Fordna och närvarande Sverige" På 1820- och 1830-talen var Anckarsvärd framstående genom sina arbeten som han själv litograferade. Han litograferade Sveriges märkvärdiga ruiner (1828–1830) och Svenska och norska utsigter (1830–1837).
Militären och tecknaren Ulrik Thersner hade 1816 tecknat flera herrgårdar i Skåne. Som en slags efterbildning till Erik Dahlberghs verk Suecia antiqua et hodierna beslöt han att utge sina teckningar. Thersner påbörjade år 1817 utgivningen av sitt storartat anlagda utsiktsverk, ett praktverk, som han kallade Fordna och närvarande Sverige. Kartografen och grafikern Carl Fredrik Akrell graverade bilderna, som utfördes i akvatint, eller i "akvatintamanéret". Akvatintlavyr är en grafisk teknik som bygger på principen djuptryck och i likhet med etsningstekniken utnyttjar akvatintsyra. Carl Fredrik Akrell var skicklig som ritare och gravör vid mångfaldigandet av teckningarna. Hans kartor var för sin tid utmärkta liksom akvatintgravyrerna i Fordna och närvarande Sverige. Efterhand anslöt sig kartografen och gravören Wilhelm Maximilian Carpelan till utgivningen. Wilhelm Maximilian Carpelan verkade som gravör i akvatinta av vyer och utsikter. Han tjänstgjorde i fältmätningskåren, och han har också blivit känd som den som utförde den topografiska kartan över Sverige i skala 1:100 000. Han fick år 1826 i uppdrag att leda ett av ingenjörskårens graveringskontor och då införde han ett beteckningssystem, som man sedan använde under lång tid framöver. Skånedelen av verket Fordna och närvarande Sverige fullbordades år 1823, Östergötland påbörjades 1820 och Uppland och Södermanland påbörjades 1824–25. Det var Ulrik Thersner själv som skrev texten till bilderna i verket.Ulrik Thersner i Nordisk Familjebok, Uggleupplagan 1919, sid. 1091-1092.
I Ulrik Thersners verk Fordna och närvarande Sverige, publicerad på 1830-talet ingår några litografier från Järfälla utförda av Mikael Gustaf Anckarsvärd på 1820-talet. Litografin som föreställer Görvälns gård, Järfälla, har i förgrunden ett motiv med betande kor på höjden och med Görvälnsviken nedanför, en segelbåt vid stranden till gårdsbacken syns och i bakgrunden från vänster syns norra flygeln, huvudbyggnaden, södra flygeln, norra paviljongen och södra paviljongen. Litografin med vy över Jakobsbergs gård, Järfälla, visar gården från öster. I förgrunden syns torpet Tallhammaren, som låg i närheten av Nibbleskolan. I bakgrunden till vänster syns kvarnen och till höger huvudbyggnaden till Jakobsbergs gård.
Anckarsvärd förestod planschverkets utgivande 1828–1843