Almvedvivel (Cossonus cylindricus) är en skalbagge som beskrevs 1835 av den finska entomologen Carl Reinhold Sahlberg. Arten ingår i släktet Cossonus och familjen vivlar.SLU Artdatabanken (2026). Artfakta: almvedvivel (Cossonus cylindricus), läst 2026-03-13
Systematik Tidigare har beskrivningen Cossonus cylindricus ibland attribuerats Gistl, 1831, men detta ses idag ofta som en synonym eller ett så kallat nomen nudum (ett namn utan tillräcklig beskrivning), medan Cossonus cylindricus Sahlberg, 1835 är det gällande vetenskapliga namnet för arten som på svenska heter almvedvivel.BeetleBase (2026). Cossonus cylindricus C. R. Sahlberg, 1835, läst 2026-03-13
Utseende Arten har en kroppslängd på 5–6 mm och en långsträckt, cylindrisk kroppsform. Benen är korta och kraftiga, och antennerna är typiskt knäböjda. Kroppsfärgen är svart, men täckvingarna framstår ofta som något ljusare medan både ben och antenner är bruna. Karaktäristiskt för arten är att snytets smala basdel är kortare än den förtjockade spetsen. Halsskölden uppvisar en grovt och tätt punkmönster, och täckvingarna har längsgående rader av grova punkter där mellanrummen inte överstiger punkternas diameter.
Utbredning Almvedvivel har en palearktisk utbredning och förekommer från Västeuropa och Nordafrika, inklusive Norden och Baltikum, vidare österut till Ryska fjärran östern.
Förekomst i Norden Arten förekommer lokalt i Skåne, Blekinge, Halland, Väster- och Östergötland samt Uppland och Västmanland. Vidare förekommer den i Finland så långt norrut som Norra Savolax.Finlands Artdatacenter (2026). Almvedvivel – Cossonus cylindricus, läst 2026-03-13 Ingenstans är den vanlig.
Ekologi Larvutvecklingen sker i död lövved, ofta i anslutning till håligheter i stammar och grenar på äldre träd, i norra Europa i exempelvis alm, poppel och asp, medan den i Centraleuropa även påträffas i pil och lönn. Arten föredrar ved nära fågelbon och mulm i stamhåligheter. Lämpliga träd kan angripas under flera påföljande år, vilket leder till att veden med tiden blir tätt genomdragen av runda larvgångar och att stora populationer kan byggas upp.
Utvecklingen är sannolikt ettårig. Förpuppningen sker ofta under hösten, varpå de fullbildade vivlarna övervintrar i sina puppkamrar, ibland djupt inne i veden. I mitten av juni lämnar de veden och kan då observeras flygande kring stamhåligheter. En betydande andel av individerna tycks dock stanna kvar inne i håligheterna där de fortsätter att gnaga i veden; det är därför vanligt att hitta döda exemplar på dessa platser.
Hot och status Almvedviveln hotas av bristen på lämpliga yngelträd, då ihåliga träd i alléer och parker ofta avlägsnas vid skötsel. Eftersom arten ofta lever lokalt och är begränsad till enstaka träd är den sårbar att lokalt helt försvinna. Almsjukan har under de senaste decennierna ytterligare förvärrat situationen, då potentiella värdträd dör och destrueras. I Sverige kategoriseras den som starkt hotad (EN) och i Finland som sårbar(VU).
Källor
Kategori:Vivlar Kategori:Insekter i palearktiska regionen