Thomas Piketty (), född 7 maj 1971 i Clichy, Hauts-de-Seine, är en fransk nationalekonom, som specialiserat sig på studier i ekonomisk ojämlikhet i förmögenhets- och inkomstfördelning.
Utbildning och karriär Thomas Piketty studerade nationalekonomi vid École Normale Supérieure (ENS) från 18 års ålder, och vid 22 års ålder blev han filosofie doktor på en avhandling om fördelningspolitik. Han undervisade vid Massachusetts Institute of Technology 1993-1995. År 1995 forskade han vid Centre national de la recherche scientifique (CNRS) och bedrev från 2000 forskning vid École des hautes études en sciences sociales (EHESS).
Han var under tre år rektor () för och genomförde 2006 sammanslagningen av nationalekonomisk utbildnings- och forskningsverksamhet vid EHESS där han var verksam med motsvarigheterna vid École Normale Supérieure, Université Panthéon-Sorbonne samt CNRS och INRA till École d'économie de Paris (), men återgick året därefter till forskningsverksamhet vid den institution som han verkat för att grunda.
Piketty har medverkat som krönikör i tidningen Libération och en samling av hans krönikor föreligger i svensk översättninghttp://volante.se/bocker/kan-vi-radda-europa/
Inför nyåret 2015 tackade han nej till Hederslegionen, Frankrikes främsta utmärkelse, med motiveringen "Je refuse cette nomination, car je ne pense pas que ce soit le rôle d'un gouvernement de décider qui est honorable" ().
Verksamhet som nationalekonom Specialiserad på ekonomisk ojämlikhet täcker Thomas Piketty både teoretiska och normativa frågor i sina verk. Ett forskningsprojekt om höginkomster i Frankrike redovisades i Les hauts revenus en France au XXe (Höginkomster i Frankrike under 1900-talet) (Grasset, 2001), baserad på statistik som täcker hela seklet och är byggd på data från skattemyndigheterna (särskilt deklarationer på inkomstskatt).
Thomas Piketty påvisade i sin bok att ojämlikheten i inkomster sjönk märkbart under 1900-talet, mest efter andra världskriget, till stor del beroende på minskad ojämlikhet i fastighetsinnehav, medan ojämlikheten i löner förblev stabil. Enligt honom var minskningen ett resultat av stark ökning i progressiviteten i inkomstskatten efter kriget, vilket störde dynamiken i ackumulationen av fastighetsinnehav när tillgången på överskottspengar reducerades för de mest förmögna.
Han är motståndare till den minskning i skattebördan som pågått i Frankrike sedan 1990-talets slut, eftersom han anser att det bidrar till återuppbyggandet av den tidigare "rentierklassens" stora förmögenheter. Att ersätta denna ekonomiskt inaktiva klass som tidigare dominerade inkomsthierarkin med folk som tjänar sina inkomster av arbete skulle leda till en minskning av ojämlikheten och en stimulering för ekonomisk tillväxt.
Med statistik försökte Piketty också att visa att Lafferkurvan, som gör gällande att höga marginalskattesatser på höginkomster sporrar de rika att arbeta mindre, antagligen var försumbar eller liten vad beträffar Frankrike."Les Hauts revenus face aux modifications des taux marginaux supérieurs de l'impôt sur le revenu en France, 1970-1996", Économie et prévision, n° 138-139, 1999.
Jämförande studier och kritik av Kuznetskurvan Därefter påbörjade Piketty jämförelser i ojämlikhetens dynamik i andra utvecklade länder tillsammans med andra nationalekonomer, särskilt Emmanuel Saez.T. Piketty et E. Saez, "Income inequality in the United States, 1913-1998", Quarterly journal of economics, vol. 118, n° 1, 2003.Top incomes over the twentieth century : a contrast between continental European and English-speaking countries, Oxford University Press, 2007. Forskningen fann att de engelskspråkiga länderna under de senaste 30 åren undergått ett återuppbyggande av stark ojämlikhet efter en minskning lik den i det kontinentala Europa.
Enligt Thomas Piketty är den tendens Simon Kuznets kunde iaktta i början av 1950-talet inte nödvändigtvis en produkt av ekonomiska krafter utan har andra orsaker.See particularly, "The Kuznets' curve, yesterday and tomorrow", in A.Banerjee, R.Benabou et D.Mookerhee (eds.), Understanding poverty, Oxford university press, 2005. Följaktligen garanteras inte någon minskning i ekonomisk ojämlikhet enligt kuznetskurvan. I USA har ojämlikheten växt häftigt de senaste 30 åren och återgått till 1930-talets förhållanden.
Piketty har även publicerat sig inom områden som ojämlikhet i skolorna och det franska pensionssystemet, där han förordar att ta efter det svenska.A. Bozio and T. Piketty, Pour un nouveau système de retraite : des comptes individuels de cotisations financés par répartition, Edition de l'ENS rue d'Ulm, collection du CEPREMAP n°14, 2008. Han är även verksam som kolumnist i Libération och skriver ibland op-ed-artiklar för Le Monde.
Kapitalet i tjugoförsta århundradet (2013)
Thomas Piketty har intresserat sig för den nygamla ojämlikheten och har samlat sina tankar och erfarenheter från sin forskning i en väldig volym, Le Capital au XXIème siècle (Kapitalet i tjugoförsta århundradet), en bok som snabbt fått ett genomslag och uppmärksammats långt utanför den franskspråkiga världen.
Pikettys analys av de föregående två seklen visar att kapitalet i sitt naturliga lopp inte tenderar att spridas och "sippra ner" till allas gagn utan tvärtom koncentreras till ett fåtal. Utvecklingen av välståndet från 30-talet till efterkrigstiden är att betrakta som en anomali beroende på den utmaning depressionen och världskriget skapade.
Bibliografi Les Hauts revenus face aux modifications des taux marginaux supérieurs de l’impôt sur le revenu en France, 1970-1996, Document de Travail du CEPREMAP, et sous une forme révisée, Économie et Prévision, 1999 Fiscalité et redistribution sociale dans la France du XXe, 2001 tillsammans med Anthony B. Atkinson, Michel Godet och Lucile Olier, Inégalités économiques, Rapport du Conseil d'analyse économique, 2001 Les Hauts revenus en France au XXe siècle, 2001 Inégalités et redistribution en France au XXième siècle, conférence de l'Université de tous les savoirs, 2002 L'Économie des inégalités, collection « Repères », La Découverte, 2004 tillsammans med Antoine Bozio, Pour un nouveau système de retraite : Des comptes individuels de cotisations financés par répartition, éditions Rue d'Ulm;CEPREMAP, 2008 tillsammans med Camille Landais och Emmanuel Saez, Pour une révolution fiscale, janvier 2011, La République des idées;Seuil Peut-on sauver l'Europe ? Chroniques 2004-2012, Les Liens qui Libèrent, 2012 Kan vi rädda Europa?, - övers. Pär Svensson, Volante, 2015, Le Capital au XXIe siècle, collection « Les Livres du nouveau monde », Le Seuil, 2013 Kapitalet i tjugoförsta århundradet, Karneval förlag, 2015. Kapitalet och ideologin, Mondial förlag , 2020 En kort historik om jämlikhet, Mondial förlag, 2022
Referenser Noter
Övriga källor
Externa länkar
Personal page of Thomas Piketty (PSE - École d'économie de Paris - Paris School of Economics) Recherches récentes sur la question des inégalités (seminar). Thomas Piketty: Croissance économique et répartition des richesses (March 2, 2011) Video: Inégalités et redistribution en France au XXe siècle, 2002. Video: Piketty presenterar den engelska utgåvan av Kapitalet i det tjugoförsta århundradet (Youtube)
Kategori:Franska nationalekonomer Kategori:Professorer i nationalekonomi Kategori:Personer verksamma vid École des hautes études en sciences sociales Kategori:Personer verksamma vid Massachusetts Institute of Technology Kategori:Män Kategori:Födda 1971 Kategori:Levande personer Kategori:Alumner från London School of Economics Kategori:Alumner från École normale supérieure