Axis Communications AB är en svensk tillverkare av nätverkskameror, passagekontrollsystem, intercomsystem och nätverksbaserade ljudsystem för branscherna fysisk säkerhet och övervakning. Sedan februari 2015 är japanska Canon majoritetsägare i Axis Communications. Företaget drivs dock självständigt. Det avnoterades ifrån Nasdaq Stockholm i november 2018.
Axis Communications utvecklade tidigt en indirekt säljmodell som är en av företagets hörnstenar. All försäljning sker genom partners som idag ingår i ett globalt nätverk.
Historik 1980-tal
Axis Communications grundades 1984 av Martin Gren, Mikael Karlsson och Keith Bloodworth i Lund. Gren och Karlsson hade tidigare, sedan 1982 drivit ett konsultföretag med namnet Gren & Karlsson Firmware Aktiebolag som utförde arbete åt Dataindustrier AB.
Företaget utvecklade och marknadsförde till en början protokollkonverterare och skrivargränssnitt för användning av persondatorskrivare i miljöer med IBM:s stordatorer och minidatorer såsom IBM System/360. År 1986 utvecklade man sitt första egna chip, TGA1, för kommunikation med IBM:s system i mellanklassen.
I slutet av 1980-talet öppnade Axis Communications sitt första säljkontor i USA i Boston, Massachusetts.
1990-tal
Under 1990-talets inledande år började företaget att skifta fokus från IBM-stordatorer mot nätverk och TCP/IP-protokoll. År 1991 lanserade Axis Communications en utskriftsserver för flera protokoll med stöd för både TCP/IP och NetWare-stacken IPX/SPX.
1993 utvecklade man den första varianten av ett eget chip med helt egen instruktionsuppsättning för de olika nätverksprodukterna: Axis ETRAX CRIS. Namnet ska utläsas Ethernet Token Ring Axis Code Reduced Instruction Set, vilket indikerade att det var fråga om en CPU av RISC-typ som kunde hantera de två huvudsakliga nätverksgränssnitt som användes vid den tiden.
Företaget lanserade 1995 AXIS 850, en filserveroberoende cd-rom-server för Ethernet-nätverk med flera protokoll och stöd för både TCP/IP (NFS) och Windows (SMB).
Säljkontor öppnades i Tokyo 1991, Hong Kong 1992 och Singapore 1995.
1996 lanserade Axis Communications branschens första nätverkskamera, AXIS NetEye 200.
Arbetet med nätverkskameror började med att ingenjören Carl-Axel Alm på Axis handledde några studenter som byggde en prototyp till ett nätverksbaserat videokonferenssystem som examensarbete. Vid den tiden såg dock inte Martin Gren någon marknad för ett sådant system. Men han hade nyligen varit på affärsresa i Japan, där en potentiell kund för datalagringssystem hade ett stort lager av analoga videokameror och föreslog att Axis borde hitta ett sätt att nätverksansluta dem.
Den kombinationen av teknik och idéer ledde till utvecklingen av den första nätverkskameran. Bolaget bestämde att arbetet skulle fortsätta ifall försäljningen översteg 10 000 exemplar. 14 000 såldes. Den första dokumenterade slutkunden var Steve Wozniak, men de huvudsakliga tidiga användarna var oljeplattformar och banker.
De möjliga tillämpningarna av den första modellen begränsades av dess låga bildhastighet, bara en var 17:e sekund. För att kostnadseffektivt uppnå bättre prestanda beslöt bolaget att utveckla sitt eget systemchip för videokomprimering, ARTPEC-1 (Axis Real-Time Picture Encoder Chip). Det bestämdes också att Linux för inbyggda system skulle användas som operativsystem för den nya produkten.
1999 lanserades nätverkskameran AXIS 2100 med den nya komprimeringskretsen. Enligt bolaget var det "den första massproducerade produkten i världen som använde inbyggd Linux". För att Linux skulle fungera effektivt och tillförlitligt med flashminne behövdes ett nytt filsystem. I utvecklingsarbetet ingick därför skapandet av filsystemet JFFS (Journaling Flash File System) som bolaget publicerade som öppen källkod i samband med produktlanseringen.
2000-tal 2003 och 2004 lanserades AXIS 205 respektive 206 som vardera var de minsta nätverkskamerorna för sin tid.
2008 tillkännagav Axis Communications tillsammans med Bosch och Sony att företagen gemensamt avsåg att standardisera gränssnittet för nätverksvideoprodukter. I samarbetet ingick även att bilda en ny organisation för branschstandarder med namnet ONVIF (Open Network Video Interface Forum). Axis Communications lanserade 2009 sin första produkt med ONVIF-stöd: AXIS P3301.
2010-tal Den 10 februari 2015 meddelade det multinationella japanska företaget Canon, som är specialiserat på bildhantering och optiska produkter, att man lagt ett kontantbud på 23,6 miljarder kronor (USD 2,83 miljarder) för att förvärva Axis Communications. Canon är idag majoritetsägare, men Axis Communications drivs självständigt. Canons portfölj av nätverksbaserade videolösningar representeras av Axis Communications i EMEA-regionen sedan 1 september 2016 och i Nordamerika sedan 1 oktober 2016. I november 2018 avnoterades Axis Communications från Nasdaq Stockholm.
Den 1 februari 2016 förvärvade Axis Communications Citilog, en leverantör av videoanalys för trafik- och transportsäkerhet samt för säkerhetsapplikationer. Den 30 maj 2016 förvärvade Axis Communications 2N Telecommunications, en tjeckisk leverantör av IP intercom-lösningar. Den 3 juni 2016 förvärvade Axis Communications Cognimatics, en svensk leverantör av videoanalysteknik för butikstillämpningar, exempelvis kundräkning, köanalys och uppskattning av kundantal i butiken.
I maj 2018 öppnade Axis ett nytt FoU-kontor för programvaruutveckling i Linköping.
Axis-härvan I samband med Canons förvärv av Axis skedde mellan december år 2014 och februari 2015 en rad olagliga insideraffärer i bolagets aktier, parallellt med insideraffärer i företaget Transmode AB som använde Axis ETRAX-processor. Detta kallades av ekobrottsmyndigheten för Axis-härvan, och ledde till att 15 personer utanför Axis åtalades (av ekobrottsmyndigheten) för insiderbrott i tre separata mål:
I maj 2016 åtalades åtta personer efter att information om uppköpen spridits från en person på investmentbanken Lazards kontor i Stockholm. För åtta åtalade ledde detta i slutänden till fällande domar för fyra av dem i tingsrätten medan fyra frikändes. Domen för de fyra som fälldes i tingsrätten fastställdes i juni 2018 efter att ärendet överklagats till hovrätten. Det hårdaste straffet fick en 60-årig kusin till Lazardmannen, som dömdes till ett års fängelse. De övriga fick villkorlig dom, men all vinst från affärerna förverkades. I juli 2016 åtalades ytterligare två personer. I oktober 2017 åtalades ytterligare fem personer i Lund som var nära anhöriga till en chef på företaget för grovt insiderbrott i härvan. Dessa friades i tingsrätten då rätten ansåg att det saknades teknisk bevisning i fallet.
2020-tal
Den 30 april 2021 tillkännagav Axis Communications att bolaget skulle sälja Citilog med hänvisning till svårigheter att hitta "önskade synergier på grund av olika marknadsmodeller".
2024 öppnade Axis Communications ett forsknings- och utvecklingskontor för chiputveckling i Stockholm.
2025 förvärvade Axis Communications det svenska drönardetekteringsbolaget Skysense AB, följt av det tjeckiska registreringsskyltavläsningsbolaget FF Group.
Marknad
2025 uppskattades att halva världsmarknaden för nätverkskameror fanns i Kina, där inhemska leverantörer dominerar. Inom övriga världen anses Axis Communications vara marknadsledare. De största konkurrenterna är Bosch, Hanwha Vision, Motorola Solutions och Panasonic.
2025 kom 58 procent av omsättningen från Amerika, 32 procent från EMEA och 10 procent från Asien-Stillahavsregionen. Under de första 10 åren efter att Canon köpt Axis Communications var den genomsnittliga årliga tillväxten 13 procent, och bolagets andel av Canons totala omsättning ökade från 2 till 7 procent.
Uppmärksammade installationer finns i Dubuque, Iowa, Houston, Texas, Madrids bussar, Metlife Stadium, Moskvas tunnelbana, Frihetsgudinnan, Stockholm public transport, Sydneys flygplats, Torontos flygplats och Vita huset.
Verksamhet
Axis Communications har kontor i fler än 50 länder och omkring 5 000 anställda (genomsnitt 2025). Av dessa arbetar omkring 750 i Amerika, 4 000 i EMEA och 300 i Asien-Stillahavsregionen.
Cirka 18 procent av omsättningen investeras i forskning och utveckling, ett verksamhetsområde som är koncentrerat till Sverige. I Lund där huvudkontoret ligger är Axis Communications den största privata arbetsgivaren med omkring 3 000 anställda 2025. Det gör även bolaget till ett av de största i hela Skåne län. Samma år fanns därutöver omkring 100 forsknings- och utvecklingsmedarbetare i Linköping och 30 i Stockholm.
Hållbarhet
2025 började Axis Communications strukturera sina hållbarhetsrapporter enligt European Sustainability Reporting Standards (ESRS) som krävs enligt EU:s direktiv om företagens hållbarhetsrapportering med målet att helt uppfylla kraven när direktivet blir tillämpligt. Bolaget anger att "nästan alla" dess produkter är fria från PVC.
Axis Communications undertecknade FN:s Global Compact 2007.
Teknik
Nätverkskameror
Axis Communications tillverkar nätverkskameror av ett antal olika sorter, såsom boxkameror, bulletkameror (stavkameror), kupolkameror (domekameror), explosionsskyddade kameror, modulkameror, fordonsmonterade kameror, panoramakameror, PTZ-kameror (pan-tilt-zoom-kameror) och värmekameror. Bolaget lanserade världens första nätverkskamera 1996, världens första kommersiellt tillgängliga HDTV-nätverkskamera 2008 och världens första kommersiellt tillgängliga nätverksanslutna värmekamera 2010. 2022 lanserades nätverkskameror som kan kopplas till Z-Wave-utrustning.
Nätverkskameror är ett område där användningen av så kallad kant-AI, tillämpningar av artificiell intelligens som körs lokalt i en apparat, ökar snabbt. Att skicka video till molntjänster för bearbetning är ofta alltför tidskrävande när avsikten är att vidta omedelbara åtgärder ifall avvikelser detekteras. De flesta Axis-kameror har inbyggd förmåga till analys av videoinnehåll såsom avancerad rörelseigenkänning. Mer högpresterande modeller stöder AI-applikationer för videoövervakning som kan klassificera föremål och mänskliga beteendemönster.
Passagekontroll Axis Communications började erbjuda system för passagekontroll 2013 i form av nätverksbaserade dörrstyrningsapparater och RFID-läsare. Enheterna har ett öppet gränssnitt för samverkan med andra IP-baserade säkerhetskomponenter och tredjepartsmjukvara. Den första produkten var den nätverksanslutna dörrstyraren AXIS A1001 som också var den första passagekontrollapparaten på marknaden som uppfyllde ONVIF-standarder.
Nätverksljud
2015 lanserade Axis Communications sin första nätverksljudprodukt, en hornhögtalare för ljudutrop i säkerhetssammanhang. Därefter har bolaget lanserat andra sorters nätverkshögtalare, sirener med blixtljus, intercomsystem och konverterare från analogt ljud till IP-ljud för PA-system. Vissa nätverksljudprodukter är vandalresistenta och gjorda för utomhusbruk.
Intercomsystem Axis Communications tillverkar intercomsystem som är nätverksanslutna och tillhandahåller videoövervakning, tvåvägskommunikation och fjärrstyrd passagekontroll med hjälp av samma sorters teknik som bolagets nätverkskameror. Vissa av dessa produkter säljs under dotterbolagsvarumärket 2N som köptes 2016.
Radar
2017 lanserade Axis Communications sin första nätverksanslutna radar, vilken kan användas för att minimera falsklarm, klassificera objekt och förse PTZ-kameror med möjlighet till automatisk spårning. Nätverksradarapparater använder maskininlärning och algoritmer för djupinlärning för att klassificera föremål och identifiera beteenden. Produkterna är konstruerade för vandalresistens och utomhusbruk.
Kroppsburna kameror 2020 gav sig Axis Communications in i marknaden för kroppsburna kameror med konkurrenter som Axon Enterprise, Digital Ally, Wolfcom och Motorola Solutions.
Miljösensorer