Sven Adolf Wallander, född 15 juni 1890 i Stockholm, död 17 augusti 1968, var en svensk arkitekt. Han var son till Alf och Gerda Wallander. Han är far till bankmannen och företagsledaren Jan Wallander samt därigenom svärfar till Birgitta Celsing.
Liv och verk miniatyr|stående|Sven Wallanders gravvård på Solna kyrkogård. Skulptören Olof Ahlberg har utfört skulpturen Sorg vid gravvården. Wallander studerade vid Kungliga Tekniska högskolan 1909–1913 och vid Konstakademien 1913–1915 och var verksam som privatarkitekt i Stockholm. Han var anställd hos Ivar Tengbom, Lars Israel Wahlman och i Stockholms Stadsplanekommission 1916–1917, därefter drev han sin egen arkitektverksamhet i Stockholm fram till 1942.
År 1915 lade han fram ett förslag till stadsplan för bebyggelsen längs Kungsgatan i Stockholm, som sedan i sina grunddrag följdes. Som utropstecken föreslog han de båda Kungstornen som var ett par av Europas första skyskrapor. Vidare inspirationen fick han genom en studieresa till New York 1920, där han studerade dåtidens höghusarkitektur på Lower Manhattan men även av Berlins och Chicagos storstadsmönster. Han ritade sedan själv det norra tornet. Under resan till New York 1920 fick Wallander även idénSopnedkastet Svensk UppfinnareMuseum (läst 19 november 2017) till sopnedkastet. Han utvecklade konceptet och 1923 installerades det allra första sopnedkastet i Sverige i ett hus på Valhallavägen i Stockholm. Wallander sökte patent för konceptet 1930patent S. Wallander Svensk Patentdatabas (läst 19 november 2017) och patentet godkändes 1934.
Sven Wallander ritade även åt den kooperativa rörelsen och var en av initiativtagarna till bildandet av HSB Stockholm 1923 och HSB:s Riksförbund året därpå. Han var verkställande direktör för Riksförbundet och chef för HSB:s arkitektkontor till 1958. Wallander förordade de så kallade tjockhusen, alltså lamellhus med ett djup på 14-16 meter. Detta gav mörka kärnor och enkelsidiga lägenheter (i motsats till smalhus), men medförde samtidigt stora ekonomiska fördelar i form av högre exploatering och lägre byggkostnader per kvadratmeter lägenhetsyta.
Han ingick även i den Bostadssociala utredningen.
Byggnadsverk (urval) mini|stående|Norra Kungstornet, 1924. Norra Kungstornet, Kungsgatan, Stockholm, 1919–1924 Flertalet hus vid Breitenfeldsgatan, 1922–1923 Röda bergen, bland annat Torbjörn Klockares gata, Stockholm, 1924–1925 Småhus i Enskede gård, 1925 Kvarteret Tennhjärtat, Lärarinnehemmet Tennhjärtat, Smedslätten, 1926 Kvarteret Metern, vid Helgalunden, Stockholm, 1926 Kvarteret Kalkonen, Kristineberg, 1926 Kvarteret Morkullan, Birger Jarlsgatan 104, Stockholm, 1928 Kvarteret Färjan, Alströmergatan 24–42, Stockholm, 1929 Kvarteret Ljuset, Södermalm, 1929–1930 Kvarteret Marmorn, Södermalm, 1931 Kvarteret Järnvägsmannen, Wargentinsgatan, Stockholm, 1931–1932 Gärdet, bland annat Erik Dahlbergsgatan och Skeppargatan, Stockholm, 1932–1937 Kungsklippan, bostadshus för HSB, Stockholm, 1934–1936 Solberga, bostadshus, 1950-tal
Bilder
Utmärkelser 1960 års mottagare av KTH:s stora pris.
Bibliografi
Källor
Uppgifter från Stockholmshem.se Sveriges dödbok 1947-2006, (Cd-Rom), Sveriges Släktforskarförbund
Externa länkar
Kategori:Svenska arkitekter under 1900-talet Kategori:Svenska uppfinnare under 1900-talet Kategori:Födda 1890 Kategori:Avlidna 1968 Kategori:Män Kategori:Stockholmare Kategori:Gravsatta på Solna kyrkogård Kategori:Arkitekter från Stockholm