miniatyr|300px|Historiskt har majestät och kunglig höghet ofta starkt betonats i personlig utstyrsel; här ses kung Oscar II vid Riksdagens högtidliga öppnande 1905 med söner och sonson iförda mantlar och svenska hertigkronor. Kunglig höghet är ett prefix som används för medlemmar av ett kungahus. Konung och drottning (regerande eller gemål) brukar tilltalas eller omtalas Majestät, en nivå högre, medan kunglig höghet används för prinsar och prinsessor. Dessa tilltalas Ers kungliga höghet och omnämns Hans kungliga höghet eller Hennes kungliga höghet. I skrift används oftast förkortningarna E.K.H. eller H.K.H. (pluralis DD.KK.HH.).
Formen Hans Kunglig Höghet och Eders Kunglig Höghet har gammal hävd i dessa titlar. I singular användes i första delen av 1900-talet endast den oböjda formen i dessa förbindelser, men senare har det funnits en skillnad för manliga och kvinnliga bärare.; som dock ändrades i nätversionen Numera anser Språkrådet att den oböjda formen är ovanlig. Kungen använder den böjda formen. "Eders" används ibland i högtidliga sammanhang.
Sverige Bärare av titeln Kunglig Höghet i Sverige är:
Hennes Kunglig Höghet Victoria, Sveriges Kronprinsessa, hertiginna av Västergötland Hans Kunglig Höghet Daniel, Prins av Sverige, Hertig av Västergötland Hennes Kunglig Höghet Estelle, Prinsessa av Sverige, Hertiginna av Östergötland Hans Kunglig Höghet Oscar, Prins av Sverige, Hertig av Skåne Hans Kunglig Höghet Carl Philip, Prins av Sverige, Hertig av Värmland Hennes Kunglig Höghet Sofia, Prinsessa av Sverige, Hertiginna av Värmland Hennes Kunglig Höghet Madeleine, Prinsessa av Sverige, Hertiginna av Hälsingland och Gästrikland
Prinsessan Margaretha och Christina måste avstå från sådan titulering som Kunglig Höghet eller Höghet då de gifte sig med icke-kungliga män på 1960- och 1970-talen, men fick titeln Prinsessan i kombination med den gifta titeln som ett slags hederstitel.
Noter
Kategori:Kungliga titlar