miniatyr| Schengenområdet, även känt som Schengenländerna eller Schengenzonen, består av 25 medlemsstater inom Europeiska unionen samt ytterligare fyra associerade länder som genom Schengensamarbetet har avskaffat gränskontrollerna vid sina gemensamma gränser, de så kallade inre gränserna. Inom Schengenområdet får de inre gränserna passeras överallt utan att någon in- eller utresekontroll genomförs, oavsett personens nationalitet. Dock kan tullkontroller och tillfälliga inre gränskontroller förekomma, liksom vanliga identitetskontroller vid exempelvis trafikkontroller, incheckning på hotell och ombordstigning av vissa transportmedel.
Inom Europeiska unionen har följande medlemsstater avskaffat sina gränskontroller vid de inre gränserna: Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Därutöver ingår Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz i Schengenområdet genom särskilda associeringsavtal. Även de europeiska mikrostaterna Andorra, Monaco, San Marino och Vatikanstaten samt de danska självstyrande områdena Färöarna och Grönland har öppna gränser gentemot Schengenområdet.
Inom Europeiska unionen finns två medlemsstater som fortfarande har kvar fullständiga gränskontroller. Dessa är Cypern och Irland. Av dessa medlemsstater har Cypern förbundit sig att avskaffa sina gränskontroller vid de inre gränserna när landet väl uppfyller vissa tekniska kriterier. Irland omfattas av en särskild undantagsklausul som gör att landet står permanent utanför Schengenområdet.
Utbredning miniatyr| Det officiella Schengenområdet består av de 25 medlemsstater inom Europeiska unionen som genom Schengensamarbetet har avskaffat sina gränskontroller vid de inre gränserna. Dessa medlemsstater är Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Därutöver ingår även Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz genom särskilda associeringsavtal. Således bor det cirka 445 miljoner människor i Schengenområdet, och varje år företas ungefär 1,25 miljarder resor över de inre gränserna. Samtidigt passeras de yttre gränserna legalt av över 700 miljoner människor årligen, varav drygt hälften av passagerna sker med flyg. Totalt omfattar Schengenområdets yttre gräns 7 721 km landgräns och 42 673 km sjögräns.
Genom att avskaffa sina gränskontroller vid de inre gränserna och ansluta sig till Schengenområdet deltar dessa medlemsstater fullt ut i Schengensamarbetet. De har därmed överfört sina befogenheter över gränskontrollpolitiken till europeisk nivå. Rättsakter som utvecklar Schengenregelverket är bindande som unionsrätt för hela Schengenområdet, utom Danmark samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. Danmark deltar, trots sitt medlemskap i unionen, på mellanstatlig basis vad gäller de delar av Schengenregelverket som rör området med frihet, säkerhet och rättvisa och omfattas då av Schengenregelverket som internationell rätt istället för som unionsrätt i enlighet med en särskild undantagsklausul. Genom särskilda associeringsavtal deltar även Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz i Schengensamarbetet på mellanstatlig basis. Detta innebär att nya rättsakter som utvecklar Schengenregelverket är bindande för dessa länder utan att de har rösträtt i lagstiftningsprocessen. De kan dock välja att säga upp sina associeringsavtal om de inte skulle vilja kvarstå i samarbetet.
Vid undertecknandet av Schengenavtalet den 14 juni 1985 ingick Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland i gränskontrollsamarbetet. Den 26 mars 1995 upphörde dessa medlemsstater samt Portugal och Spanien med sina gränskontroller vid de inre gränserna. Sedan dess har även Italien och Österrike (1997), Grekland (2000), Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige (2001), Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern (2007), Schweiz (2008), Liechtenstein (2011), Kroatien (2023) samt Bulgarien och Rumänien (2024) upphört med sina gränskontroller.
Medlemsstat Undertecknande avSchengenregelverket Rättsligt bunden avSchengenregelverket Full tillämpning avSchengenregelverket Avskaffande av inre gränskontroller 20px|Vid landgränser 20px|Vid sjögränser 20px|Vid luftgränser 1985-06-14 1986-03-02 1995-03-26 1995-03-26 1995-03-26 1995-03-26 – 2007-01-01 2024-03-31 2025-01-01 2024-03-31 2024-03-31 – 2004-05-01 – – – – – 1999-05-01 2001-03-25 2001-03-25 2001-03-25 2001-03-25 – 2004-05-01 2007-12-21 2007-12-21 2007-12-21 2008-03-30 – 1999-05-01 2001-03-25 2001-03-25 2001-03-25 2001-03-25 1985-06-14 1986-03-02 1995-03-26 1995-03-26 1995-03-26 1995-03-26 1992-11-06 1997-12-01 2000-01-01 2000-01-01 2000-01-01 2000-03-26 – – – – – – 1999-05-18 1999-05-18 2001-03-25 2001-03-25 2001-03-25 2001-03-25 1990-11-27 1997-07-01 1997-10-26 1997-10-26 1997-10-26 1998-03-29 – 2013-07-01 2023-01-01 2023-01-01 2023-01-01 2023-03-26 – 2004-05-01 2007-12-21 2007-12-21 2007-12-21 2008-03-30 2008-02-28 2011-04-07 2011-12-19 2011-12-19 2011-12-19 2011-12-19 – 2004-05-01 2007-12-21 2007-12-21 2007-12-21 2008-03-30 1985-06-14 1986-03-02 1995-03-26 1995-03-26 1995-03-26 1995-03-26 – 2004-05-01 2007-12-21 2007-12-21 2007-12-21 2008-03-30 1985-06-14 1986-03-02 1995-03-26 1995-03-26 1995-03-26 1995-03-26 1999-05-18 1999-05-18 2001-03-25 2001-03-25 2001-03-25 2001-03-25 – 2004-05-01 2007-12-21 2007-12-21 2007-12-21 2008-03-30 1991-06-25 1995-05-01 1995-03-26 1995-03-26 1995-03-26 1995-03-26 – 2007-01-01 2024-03-31 2025-01-01 2024-03-31 2024-03-31 2004-10-26 2008-03-01 2008-12-12 2008-12-12 2008-12-12 2009-03-29 – 2004-05-01 2007-12-21 2007-12-21 2007-12-21 2008-03-30 – 2004-05-01 2007-12-21 2007-12-21 2007-12-21 2008-03-30 1991-06-25 1995-05-01 1995-03-26 1995-03-26 1995-03-26 1995-03-26 – 1999-05-01 2001-03-25 2001-03-25 2001-03-25 2001-03-25 – 2004-05-01 2007-12-21 2007-12-21 2007-12-21 2008-03-30 1985-06-14 1986-03-02 1995-03-26 1995-03-26 1995-03-26 1995-03-26 – 2004-05-01 2007-12-21 2007-12-21 2007-12-21 2008-03-30 1995-04-28 1997-12-01 1997-12-01 1997-12-01 1997-12-01 1998-03-29
Bulgarien och Rumänien Bulgarien och Rumänien anslöt sig till Europeiska unionen den 1 januari 2007 och till Schengenområdet den 31 mars 2024. Dock kvarstod gränskontroller vid de inre landgränserna för Bulgarien och Rumänien tillfälligt fram till och med den 31 december 2024. Anslutningsprocessen var utdragen och blockerades under mer än tio års tid av vissa andra medlemsstater, främst Nederländerna och Österrike.
Anslutningen till Schengenområdet var en prioriterad fråga under lång tid för både den bulgariska och den rumänska regeringen. Europeiska kommissionen konstaterade 2011 att både Bulgarien och Rumänien uppfyllde de tekniska kriterierna för att få ansluta sig till Schengenområdet. Rådet ställde sig bakom dessa slutsatser vid ett sammanträde den 9–10 juni 2011. Efter att Europaparlamentet hade godkänt utkastet till beslut, diskuterade rådet Bulgariens och Rumäniens anslutning till Schengenområdet vid ett sammanträde den 22–23 september 2011, men kunde inte nå den enhällighet som krävdes för att fatta beslut. Framför allt regeringarna i Finland, Nederländerna, Tyskland och Österrike motsatte sig utvidgningen med motiveringen att Bulgarien och Rumänien först var tvungna att vidta kraftfulla åtgärder mot korruption och organiserad brottslighet i enlighet med mekanismen för samarbete och kontroll. Den 7 december 2011 utarbetade rådet ett nytt utkast till beslut som skulle innebära att gränskontrollerna skulle hävas först vid luft- och sjögränserna och senare vid landgränserna, men inte heller detta beslut nådde enhälligt stöd i rådet. Därför skrinlades utvidgningsprocessen under flera års tid.
Under 2017 och 2018 fick Bulgarien och Rumänien tillgång till Informationssystemet för viseringar (VIS) och Schengens informationssystem (SIS). Ett fullt deltagande i Schengensamarbetet blockerades dock fortfarande av vissa medlemsstater, främst den nederländska regeringen som uttryckte oro för den utbredda korruptionen i Bulgarien. Dessutom orsakade flyktingkrisen 2015 ytterligare tveksamheter om Schengenområdets utvidgning. Europaparlamentet och kommissionen stod däremot fast vid att Bulgarien och Rumänien uppfyllde de tekniska kriterierna och att anslutningen till Schengenområdet inte borde kopplas ihop med mekanismen för samarbete och kontroll. Parlamentet antog en resolution i december 2018 som uppmanade rådet att återuppta utvidgningsprocessen.
I mars 2022 åtog sig Bulgariens och Rumäniens regeringar att frivilligt underställa sig en ny Schengenutvärdering för att visa att respektive land fortfarande uppfyllde alla tekniska kriterier för att få ansluta sig till Schengenområdet. Europaparlamentet uttalade i mitten av oktober 2022 återigen sitt stöd för Bulgariens och Rumäniens anslutning till Schengenområdet och uppmanade medlemsstaterna att omgående fatta beslut om detta. Nederländernas premiärminister Mark Rutte, som tidigare hade motsatt sig en utvidgning, meddelade samma månad att den nederländska regeringen ”i princip inte var emot” en utvidgning, men att Bulgarien och Rumänien först var tvungna att uppfylla alla krav, inklusive gällande rättsstatens principer. Den 20 oktober 2022 röstade en majoritet i Nederländernas parlament nej till Bulgariens och Rumäniens anslutning till Schengenområdet med hänvisning till att ländernas uppfyllande av rättsstatens principer först behövde granskas noggrannare.
I slutet av oktober 2022 visade en ny utredning av Europeiska kommissionen att både Bulgarien och Rumänien uppfyllde samtliga tekniska krav för att ansluta sig till Schengenområdet. I november skickade den nederländska regeringen en utvärderingsgrupp till Rumänien för att undersöka landets uppfyllande av Schengenregelverket. I november 2022 meddelade dock den österrikiska inrikesministern att han tänkte blockera en utvidgning av Schengenområdet med hänvisning till det stora antalet migranter som hade tagit sig till Österrike under 2022. Den 23 november 2022 visade återigen en frivillig utvärdering som Bulgarien och Rumänien hade bjudit in till, särskilt för att bemöta kritik från Nederländerna och Sverige, att båda länderna uppfyllde alla krav för en anslutning till Schengenområdet. I början av december 2022 stod det klart att Nederländerna stödde Rumäniens anslutning, men inte Bulgariens, medan Österrike motsatte sig båda ländernas anslutning. Den bulgariska regeringen hotade till följd av detta med motåtgärder mot Nederländerna och Österrike ifall länderna skulle blockera Bulgariens anslutning till Schengenområdet. Vid sammanträdet för rådet för rättsliga och inrikes frågor den 8 december 2022 blockerade Österrike, med stöd av Nederländerna i Bulgariens fall, både Bulgariens och Rumäniens anslutning till Schengenområdet. Blockeringen kritiserades skarpt av Bulgariens och Rumäniens regeringar, och ledde till en omfattande bojkott av österrikiska banker och företag i Rumänien. I december 2022 återkallade Rumänien sin ambassadör från Österrike, men i januari 2023 sändes ambassadören tillbaka.