miniatyr|Krouthéns familjegrav i Linköping. Johan Fredrik Krouthén, född 2 november 1858 i Linköping, död 19 december 1932 i Stockholm, var en svensk målare vars verk präglades av realismen och naturalismen.

Biografi Johan Krouthén föddes var son till handlanden Konrad Krouthén och Hilda född Åberg. Johan Krouthén växte upp i ett välmående hem och han fick börja på läroverket i Linköping. Han avbröt dock studierna vid 14 års ålder och började arbeta åt fotografen och målaren Svante Leonard Rydholm som hade en ateljé vid Stora Larsplan. Krouthén fick lära sig grunderna i både måleri och fotografering, och vid 16 års ålder började han 1875 på Konstakademiens principskola i Stockholm. Den treåriga utbildningen innebar att eleverna fick lära sig att rita av klot, profiler, djur och växter. Efter de första tre åren fick Krouthén fortsätta vid akademin. I kursen "Lägre antiken" fick eleverna rita av gipsmodeller, i "Högre antiken" fick de teckna efter levande modell och först efter tre år, i "Landskapsskolan", fick eleverna måla landskap. Under studietiden sökte sig många elever utanför skolan och Krouthén lärde känna konstnären Edvard Perséus. Denne var kritisk till utbildningen på akademin och tog med sina elever bland annat till Mariefred och Gripsholms slott för att måla av naturen.

Johan Krouthén lärde också känna konstnärerna Richard Bergh, Oscar Björck, Nils Kreuger, Karl Nordström och Anders Zorn, vilka studerade samtidigt som Krouthén på Konstakademien. När Zorn på hösten 1881 blev varnad av akademiens rektor Georg von Rosen för dålig studiedisciplin, svarade Zorn med att han omedelbart ville lämna akademin. Under detta utbyte kom även Krouthén in i rektorns arbetsrum och förklarade att även han genast ville avbryta sin utbildning. Protesten riktade sig även mot akademins konstförståelse. Johan Krouthén ville måla motivet, naturen, som den var, och inte, som idealismen strävade efter, som den borde vara.

Konstnärskap Under 1880-talet reste många svenska konstnärer till Paris. Till kontinenten begav sig även Krouthén 1881 tillsammans med Anders Zorn och besökte Frankrike, Belgien och England. Han stannade dock endast en kort tid och målade själv ingenting där. Under 1881 och 1882 reste han istället runt i Skåne och Bohuslän och målade; Krouthén målade tavlor med motiv från Lomma och Masthugget. Från den här tiden kommer hans målning Stenigt landskap i Bohuslän, vilken föreställer ett klippigt och ödsligt landskap och en barfotapojke som kommer vandrande på en grusväg. När målningen ställdes ut i Stockholm 1883, väckte den stor uppmärksamhet med sitt realistiska anslag. Ingenting verkar vara förskönat.thumb|left|Stenigt landskap i Bohuslän, 1882–1883, olja på duk, 75 × 160 cm. Mellan klipporna slingrar sig en grusväg och där kommer en pojke utan skor gående. I bakgrunden syns en häst med en kärra.Sommaren 1883 följde han med Oscar Björck till Skagen och stannade från maj till åtminstone oktober. Där träffade han P.S. Krøyer, Anna och Michael Ancher, Viggo Johansen och Christian Krohg, konstnärer som var en del av en liten konstnärskoloni, Skagenmålarna, med målare från Danmark, Norge och Sverige. De förespråkade en konstnärlig naturalism och istället för väderbitna fiskargubbar målade Krouthén det flacka ödsliga landskapet vid Grenen.

thumb|Siesta med hustrun Hulda i hängmattan, 1885 Efter månaderna i Skagen återvände Krouthén till Linköping och fortsatte att måla landskap. Att försörja sig som målare i Linköping vid den här tiden måste uppenbarligen ha varit svårt och Krouthén anordnade flera konstlotterier med sina tavlor som priser. I Linköping målade han flera privata trädgårdar, Wallenbergska parken och Trädgårdsföreningen.

Målningen Vår i trädgården från 1886 visar Biskopsträdgården och har tillkommit genom att Krouthén först fotograferat ett motiv och sedan målat detsamma i ateljén. I målningen har det från början funnits med både en man och en kvinna, men mannen har senare blivit övermålad och en kvittenbuske har tillkommit. År 1889 tilldelades målningen bronsmedalj när den visades vid Salongen i Paris. Salongen har sagts vara impressionismens genombrott och flera svenska konstnärer fick pris. I intervjuer förklarade Krouthén att en målare ska skickligt och korrekt måla av naturen när den är som vackrast.

thumb|Stiftsbibliotekarie Segerstéen i sitt hem, 1886, hör kanske till Krouthéns mest kända verk. I rummet hänger flera av Krouthéns målningar; ovanför dörren hänger Sovande pojke från 1883.thumb|Krouthéns senare karriär har sagts vara ganska ointressant ur konstnärlig synpunkt med röda stugor och blommande träd. "Sommarlandskap med betande boskap", 1901 Under 1890-talet blev han allt mer känd och han fick måla mer på beställning, till exempel porträtt av kända Linköpingsbor. Han fick också göra målningar till kyrkor, bland annat altartavlan i Kärna kyrka, Vånga kyrka och Sankt Larskyrkan i Linköping. Precis som i målningarna från trädgårdarna visar även interiörmålningarna människor som ofta sitter helt passiva. En av de mest kända av dessa interiörer är en målning som visar stiftsbibliotekarie Erik Segerstéen. Segerstéen var en av Krouthéns gynnare och målningen visar Segerstéen i sitt hem omgiven av sin konstsamling där man även kan se verk av Krouthén.

Konstvetaren Ulf Linde, ett av Johan Krouthéns barnbarn, menar att 1890-talet och framåt innebar en kvalitetsförsämring av hans verk. Ofta upprepade han sina motiv och plikten att försörja sin familj gjorde att hans verk tog en alltmer kommersiell riktning, blev mer idylliska och idealiserande. Förlusten av hans första hustru år 1891 sägs också vara en orsak till att hans konstnärskap påverkades under de närmast efterföljande åren efter hennes bortgång. Hans produktivitet var dock imponerande. Under sin karriär skapade han omkring 1000 originalverk.

Efter sin flytt till Stockholm år 1909 arbetade han mest i sin ateljé på Valhallavägen. Hans huvudsakliga kundkrets var dock fortfarande runt Linköping. Den moderna konsten gav han inte mycket för utan förklarade: "Konstlivet och konsten ha försämrats kolossalt. Den moderna konsten är varken konst eller modern. Vad slags ismer det än må bli tal om så äro de inte annat än en efterapning av en gammal konst på ett lägre kulturstadium."

Familj Släkten Krouthén kom från Norrköping och släktmedlemmar hade i flera generationer varit tenngjutare. Familjenamnet Krut ändrades av Johan Krouthéns farfar genom att varubeteckningen "Kruth-tenn" förfranskades till Krouthén. Konrad Krouthén kom 1850 till Linköping och startade affär vid Stora torget, som blev stadens största manufakturaffär. Affären gick bra och 1857 kunde han gifta sig med sömmerskan Hilda Åberg vars far var skräddarmästare.

Johan Krouthén lärde känna den då 18-åriga Hulda Ottosson (f. 1866) år 1884. De möttes på Linköpings slott, där Hulda var med i en skönhetstävling. Johan lär ha blivit fullständigt tagen av den vackra Hulda och hon blev först hans modell. De gifte sig i juni 1886. Paret fick flera barn tillsammans, men bara två överlevde: Sonen Johan Algot (f. 1885), tvillingarna Maria och Märta (f. 1888). I juni 1891 insjuknade Hulda i njurinflammation och influensa och dog. Krouthén och hans barn flyttade till stadsdelen Gottfridsberg. miniatyr|Utsikt över Linköping från Tannefors, 1902 År 1902 gifte Johan Krouthén sig med Klara Emilia Söderlund (f. 1878). De fick fem barn ihop: Karin Maria (f. 1895), Nils Harald Fredrik (f. 1901), Aina Cecilia (f. 1904), Märta Astrid Elisabet (f. 1906) och Ingrid Anna Augusta (f. 1913). År 1909 flyttade paret Krouthén med barnen till Stockholm.

Krouthén fortsatte att ofta vistas i Linköping. I samband med Stora hotellets 80-årsjubileum återvände han år 1932 för att måla ett beställningsverk, Utsikt över Tannefors slussar. Någon vecka före jul drabbades han av hjärnblödning och hittades död på sitt hotellrum, i samma byggnad som han föddes i.

Johan Krouthén är begravd på Gamla griftegården, Linköping.

Krouthéns verk Erik Hjalmar Segerstéens konstsamling köptes senare av Pehr Swartz som donerade den till Norrköpings konstmuseum. Även Östergötlands museum i Linköping har en stor samling av Krouthéns verk samt Göteborgs konstmuseum och Nationalmuseum i Stockholm.Nationalmuseum

Verk i urval

Källor

Lexikonettamanda.se https://www.lexikonettamanda.se/show.php?aid=20634

Noter

Externa länkar Johan Krouthén, presenterad av FGL - Föreningen Gamla Linköping Arkiverad kopia av johan-krouthen.se, januari 2022, via Internet Archive.

Kategori:Svenska målare under 1800-talet Kategori:Svenska målare under 1900-talet Kategori:Skagenmålarna Kategori:Svenska fotografer under 1800-talet Kategori:Representerade vid Göteborgs konstmuseum Kategori:Representerade vid Nationalmuseum Kategori:Representerade vid Norrköpings konstmuseum Kategori:Personer med anknytning till Linköpings kommun Kategori:Gravsatta på Gamla griftegården i Linköping Kategori:Konstnärer från Linköping Kategori:Födda 1858 Kategori:Avlidna 1932 Kategori:Män