Härjedalska är ett samlingsnamn på de nordiska dialekter som talas i landskapet Härjedalen, folkmål såväl som moderna mål.

Utveckling och typologi Dessa dialekter har utvecklats ur den tröndska som talades i Trøndelag för några hundra år sedan. Denna talas i den del av Norge som Härjedalen tidigare ingick i, Tröndelagen, och som i sin tur härrör från fornvästnordiska.

Folkmålen i Härjedalen räknas emellertid enligt vissa källor till de norrländska målen. Traditionella härjedalska folkmål står långt närmare folkmålen i Trondheims stift än några andra svenska dialekter, med undantag för de jämtska.

Karaktär och utbredning Varje by har sin egen karaktär. Byarna i de västra delarna har en mer norskinfluerad dialekt än de övriga, vilket idag i synnerhet märks vad gäller intonationen, medan de i öster har en dialekt som tagit influenser av hälsingemålen och i viss mån dalmål. Byarna i norr har en dialekt som påminner om jämtskan. De fornnordiska diftongerna har monoftongerats i härjedalskan.

Exempel på avvikelser från de allmänt norrländska dragen är att Ei har blivit e, øy har blivit ø och au har blivit ô. I vemdalsmålet har dock vissa diftonger bevarats, i likhet med jämtskan som talas på andra sidan av Klövsjöfjällen. Många arkaismer har bevarats såsom uttalen -mb, -nd och -ld i ord som kamb 'kam', hand 'hann' i övriga Norrland' och käld 'kall'.

Härjedalska talas i hela Härjedalen, men i mindre utsträckning i tätorten Sveg.

Grammatik

Grammatiken i härjedalskan är inte typisk för de norrländska dialekterna. Exempel: Tô spichykött, vill du!? ”Skulle du vilja ha nåt spickekött? (saltat torkat kött, företrädesvis av älg eller ren)” Flöhttan säg hihttan! ”Var så god och flytta dig hitåt!” Sjå hârân! ”Se haren/hararna!” (Här görs ingen skillnad mellan singular och plural.)

Några ord på härjedalska

Ahttfôrr - I vägen (åtför) (norska: attfør, framfør) Ales - Annorlunda (annorledes) (norska: annleis) Hûje - Ropa (hoja - jfr. hojta) (norska: hoie) Jänte, försjä, kulla - Flicka (norska: jente, førkje) Jäl - kåt Måse, stôr - dumdryg Py'rill - Manligt könsorgan Pûle - Kopulera (pula) (norska: pule) Päla/Pära - Potatis ((jord-)päron) Pöjk, gutryss, gôrj, gut, pök - Pojke (norska: gut, gutt) Råle - Skrika, ropa (vråla - norskan tappar ibland v:et i vr-) Vrång - Arg (även rångvända - utochin om till exempel en tröja/strumpa) (norska: vrang) Ômse - Allt möjligt, olika, blandat (norska: ymse) Kuse - Någon typ av insekt. Dälja - Mindre dalgång med öppning. Myrbär - Moget hjortron (norska: molte, multe, myrabær) Hitaför - Framför (norska: hitafor) Huvva - Fy, usch Klening - Smörgås Borgål - Begravningsplats Gre - Trevlig, bra. Dôvle - Tråkigt Væri - Varse

Källor

Vidare läsning Geijer, Herman, 1924: Härjedalens folkmål. I: Sverige. 6. Stockholm. Pamp, Bengt, 1978: Svenska dialekter. Stockholm. Westin, H., 1897: Landsmålsalfabet för Jämtland och Härjedalen. (Svenska landsmål och svenskt folkliv 15:3.) Ordböcker och ordlistor Hillbom, Helge, : Ordlista. Härjedalska. Cirka 3650 ord och uttryck med svensk översättning. [Umeå.] Olofsson, Jon Olof, 1999: Tännäsmålet. Grammatik och ordlista. [Tännäs.] Med senare tillägg: Komplement till Tännäsmålet. [2001.] [Tännäs.] Komplement till Tännäsmålet del 2. [2003.] [Tännäs.] Ordlista över Älvros-målet. [2004.] [Älvros.] Jessen, E., 1875: Notiser om dialecter i Herjedal og Jemtland. I: Historisk tidskrift udg. af Den norske historiske forening (ryggtitel: Norsk historisk tidskrift) 3. Reitan, Jørgen, 1930: Vemdalsmålet. Med oplysninger om andre herjedalske mål. Oslo. Spår från det förgångna. En bok om härdalska - ett ålderdomligt folkmål. 2001. [Lillhärdal.]

Kategori:Svenska dialekter Kategori:Härjedalen Kategori:Ugglan