mini|Olika typer av skidvalla.
Skidvalla, även valla, är en typ av klister som påföres en skidas undersida för att ge ökat fäste eller glid. Innan specialtillverkade vallor kom användes ofta beck eller tjära. Det finns olika sorters valla, beroende på snötyp, temperatur med mera.
Historik Ett tidigt skriftligt omnämnande av en skidvallsliknande produkt finns i skriften Argentoratensis Lapponiae från 1673. Författaren Johannes Scheffer skriver här att man bör lägga på ett lager beck eller harts under skidorna.
Då man i slutet av 1860-talet började tävla i backhoppning ökade behovet av bra glid och följaktligen även behovet av bra vallor. Många olika produkter testades, bland annat kåda, linolja och vaselin.
1942 inledde företaget Astra forskning kring skidvalla. Man anställde skidåkaren Martin Matsbo som fick undersöka de olika provprodukterna. De dittills använda tjärbaserade vallorna konkurrerades nu ut av syntetiska produkter och 1946 lanserade Astra vallmärket Swix. Vallan tillverkades i tre olika färger beroende på vilken temperatur som rådde. Produkterna mottogs med skepsis, men efter Sveriges framgångar vid vinter-OS i St. Moritz 1948 blev skidvallorna mycket efterfrågade.
Blå ExtraSwixsport - Blå Extra är en universalvalla för längdskidåkning. Den lämpar sig bäst för temperaturer mellan –3 °C och –10 °C, även om många motionärer använder den i alla förhållanden förutom klisterföre.
Galleri
Ingredienser Skidvalla består bland annat av:
paraffin olika typer av vax högfluorvalla innehåller mikropulver av PTFE (Polytetrafluoreten) harts (endast i klistervalla)
Tillverkare (urval) Red Creek Rex Rode Skigo Start Swix Toko (ägs sedan 2010 av Swix)
Medicinska risker Skidvallor kan innehålla giftiga kemikalier, inklusive fluorämnen. Nivåer av perfluorerade karboxylater, speciellt perfluoroktansyra, ökar dramatiskt hos vallare under skidsäsongen. Miljögifter i vallorna ger upphov till irritation i ögon och luftrör. De kan också leda till ett influensalikt tillstånd, som av vallare kallas för fluorfeber. Den som drabbas får ont i kroppen, feber och huvudvärk. Symtom går över efter någon dag. Personer som arbetar som yrkesvallare kan ha upp till 300 gånger högre halter fluorämnen i blodet än den svenska befolkningen i genomsnitt. Det kan i förlängningen leda till olika typer av cancer, leverskador och andra komplikationer.http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/156130?programid=412A time trend study of significantly elevated perfluorocarboxylate levels in humans after using fluorinated ski wax., Nilsson H, Kärrman A, Westberg H, Rotander A, van Bavel B, Lindström G. Environ Sci Technol. 2010 Mar 15;44(6):2150-5.
Internationella Skidförbundet och Svenska Skidförbundet har därför år 2019 fattat ett beslut att från och med säsongen 2023/2024 förbjuda skidvalla som innehåller per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i alla lopp som de sanktionerar, vilket även innefattar alla de lopp som ingår i Vasaloppet.
Referenser Noter
Källor Kemilärarnas resurscentrum, Informationsblad 19, februari 2001 Vasaloppet – i arkivens spår. Avsnitt på slutet om äldre tiders vallning. Löpskidors behandling, riktning och vallning /Larsson, Carl Johan (digitaliserad skrift om vallning från 1918)
Vidare läsning
Slut på drömmen om det perfekta glidet?, Understreckare i Svenska Dagbladet den 9 februari 2024 av Isak Lidström.
Externa länkar Kemikalieinspektionen om Fluorvalla.
Kategori:Skidsport