Katalanska ländernaPaïsos Catalans (det katalanskspråkiga området i mörkgrått)Konceptet katalanska länderna inkluderar områden i följande självständiga länder: Land Territorium (för El Carche) (för La Franja) där katalanska är enda officiellt språk i departementet Pyrénées-Orientales ()
Katalanska länderna (, [pəˈizus kətəˈɫans] eller [paˈizos kataˈlans]) refererar till de områden där det katalanska språket talas.
Det första omnämnandet av begreppet daterar sig till sent 1800-tal. Begreppet spreds dock inte utanför en mindre krets av katalanska författare, förrän i slutet av 1960- och början av 1970-talet. Då blev det här ursprungligen kulturella begreppet alltmer politiserat, när stödet för den spanska fascismen började falna i Spanien. Under den känsliga övergångsperioden från diktatur till demokrati blev de katalanska länderna ett högst kontroversiellt begrepp, mest märkbart under 1980-talet i den autonoma regionen Valencia.
Països Catalans – på katalanska oftast något kontroversiellt skrivet med stort P och C, likt ett namn på ett land – är inte lagligen definierat, och det finns inte heller någon universellt accepterad definition över vad begreppet ska täcka. Det kan referera endast till områden där olika varianter av den centralkatalanska huvuddialekten traditionellt talas, eller inkludera alla politiska enheter där katalanska har någon officiell status – trots att där också finns områden där man inte talar katalanska (ljusgrått på kartan till höger).
Betydelser och namn miniatyr|Språkens växlande utbredning, genom historien, i sydvästra Europa. Innebörd De katalanska länderna har olika betydelser, beroende på sammanhang. I stora drag kan man dela in betydelserna i två olika grupperingar – den lingvistiska eller den politiska. Den politiska definitionen är den vidaste, eftersom denna också inkluderar den språkliga.
Som en lingvistisk term används Països Catalans på samma sätt som den engelskspråkiga anglosfären, den franskspråkiga frankofonin och motsvarande inom de portugisiskspråkiga (lusofoni) och spanskspråkiga delarna av världen.
Som en politisk term refererar den till ett antal olika politiska projektArnau Gonzàlez i Vilalta (2006) "The Catalan Countries Project (1931–1939)". . Department of Contemporany History, Universitat Autònoma de Barcelona. som stötts av förespråkare av en katalansk självständighet. Dessa har utgått från den språkliga enheten/likheten och pekat på förekomsten av en gemensam nationell identitet som skulle förena alla dem som bodde i de olika territorierna. De här rörelserna har höjt rösten för ett "politiskt samarbete""Estatuts". Coaliciocompromis.net. Läst 7 september 2014. mellan de olika territorierna, ofta för att förtydliga deras enighet och politiska självständighet."El projecte per als Països Catalans". Esquerra.cat. Läst 7 september 2014.
Andra namn Som en följd av motståndet mot de här politiska projekten i vissa områden"El Gobierno valenciano, indignado por la pancarta de 'països catalans' exhibida en el Camp Nou". Elmundo.es, 2005-10-24. Läst 7 september 2014. har vissa kulturinstitutioner valt att i stor utsträckning undvika begreppet Països Catalans; man kan istället tala om katalanskspråkiga länder eller det katalanska språkets område (katalanska: terra de parla catalana)."Catalan, the language of eleven million Europeans". Institut Ramom Llull (arkiverad sida). Läst 7 september 2014.
Den digitala nyhetstidningen Andorra Directe har valt att ta upp nyheter från de katalanskspråkiga områdena (utanför Andorra) under rubriken "Cataland"."Cataland". andorradirecte.com. Läst 14 juni 2015. Detta är en sammandragning av dels till den vanliga germanskspråkiga beteckningen på länder, dels till ordet Catalans (katalaner). Webbtidningen Vilaweb samlar sina nyheter om de katalanskspråkiga områdena under namnet País ("landet"), med underkategorier för de olika territorierna; här inordnas nyheterna om själva Katalonien i kategorin Principat"País". vilaweb.cat. Läst 2 december 2016. ("furstendömet", syftande på det tidigare furstendömet Katalonien under Aragonska kronan).
Inblandade territorier Olika varianter av katalanska talas i:
de spanska autonoma regionerna: Katalonien — även om man i comarcan Val d'Aran räknar occitanska som områdets inhemska språk; Balearerna; Valencia (där som valencianska), med undantag av ett antal västliga och sydliga comarcor där endast spanska talas; Murcia, i det lilla valencianskspråkiga gränsområdet El Carche; Balearerna;
Andorra, en självständig europeisk stat där katalanska är nationalspråk och enda officiella språk; det mesta av det franska departementet Pyrénées-Orientales, även kallat Le Pays catalan (det katalanska landet) på franska eller Catalunya (del) Nord (Nordkatalonien) på katalanska; den italienska staden Alghero på Sardinien, där den katalanska varianten algueresiska fortfarande talas.
Katalanska är officiellt språk i Andorra, tillsammans med spanska och occitanska officiellt språk i Katalonien, tillsammans med spanska officiellt språk i Balearerna och i regionen Valencia (i den senare under namnet valencianska) och tillsammans med italienska officiellt språk i staden Alghero. Det är också ett av Italiens erkända minoritetsspråk, vid sidan av sardiska.
Katalanska är inte officiellt språk i vare sig Aragonien, Murcia eller Pyrénées-Orientales, trots att departementsstyret i Pyrénées-Orientales 10 december 2007 officiellt erkände katalanskan och franska som departementets egna språk."Charte en faveur du Catalan". cg66.fr. Läst 7 september 2014. 2009 förklarades katalanskan som llengua pròpia (tillsammans med aragonska) i den autonoma regionen Aragonien.
miniatyr|Esteladan, den nationalistiska varianten av den katalanska flaggan, ses ofta som symbol för de katalanska länderna. Antingen den med blå eller röd stjärna har använts. miniatyr|Graffiti i Argentona. Texten lyder "för språkets enighet och Katalanska länderna". miniatyr|Graffiti i Vilassar de Mar som lyder "En nation, Països Catalans! Ett språk, katalanska!" miniatyr|Affischering på en busskur i Valencia, där budskapet är "Valencianska – aldrig katalanska". miniatyr|Den katalanska nationalismen visade sig juli 2010 i en stor demonstration i Barcelona. Motsvarande yttringar saknas nästan helt i Valencia och andra delar av det katalanska språkområdet.
Kulturell dimension Kultursamverkan över regiongränserna
Flera initiativ och samarbetsprojekt har startats hos några av de inblandade regeringarna och kulturinstitutionerna. Ett sådant initiativ är Institut Ramon Llull (Ramon Llull-institutet, IRL), grundat 2002 av regionstyrena i Balearerna och Katalonien. Dess huvudsakliga mål är att främja det katalanska språket och kulturen i utlandet i alla dess former och dialekter, inklusive verk av författare, artister och vetenskapsmän från de samarbetande regionerna. 2008 skapade IRL och Andorras regering gemensamt Fundació Ramon Llull (Ramon Llull-stiftelsen, FRL), en internationell kulturinstitution med samma syfte som IRL och skapad för att kunna utsträcka samarbetet till alla "katalanska länder". Året före hade Andorra deltagit i IRL:s arbete på Bokmässan i Frankfurt."Neix la Fundació Ramon Llull". 3cat24.cat, 2008-03-31. Läst 7 september 2014. "La Generalitat crea la Fundació Ramon Llull a Andorra per projectar la llengua i cultura catalanes". Europapress.es, 2008-03-18. Läst 7 september 2014.
2009 gick departementsstyret i Pyrénes-Orientales, stadsstyret i Alghero och Xarxa de ciutats valencianes Ramon Llull ('Ramon Llull-nätverket av valencianska städer') med i samarbetet inom FRL."La Fundació Ramon Llull s'eixampla". Vilaweb.cat, 2009-01-16. Läst 7 september 2014. "L'Ajuntament de Xeraco aprova una moció del BLOC per a adherir-se a la Fundació Ramon Llull". Valencianisme.com. Läst 7 september 2014. "Varios municipios valencianos se suman a la Fundación Ramon Llull para fomentar el catalán". Lasprovincias.es, 2009-07-01. Läst 7 september 2014.
December 2012 valde regionen Balearerna, under styre av det konservativa Partido Popular, att låta regionen lämna samarbetet inom Institut Ramon Llull,"El Govern balear anuncia que abandona el consorci de l’Institut Ramon Llull". Llull.cat, 2012-12-12. Läst 7 september 2014. vilket innebar att IRL då framstod som en i första hand Katalonien-styrd institution. Detta ledde senare till att 32 av öns kommuner förenade sig i ett nätverk (Xarxa de Municipis i Entitats Balears pel Ramon Llull) som – liksom det valencianska kommunätverket ovan – gick med som partner inom Fundació Ramon Llull."32 municipis balears ja formen part de la ‘Xarxa pel Ramon Llull’". Llull.cat, 2014-02-20. Läst 8 september 2014.
Ett annat exempel på regionalt samarbete är Xarxa Vives d'Universitats (Vives universitetsnätverk, XVU), ett nätverk av universitet inom det katalanska språkområdet.
Politisk dimension
Bakgrund Termen är kontroversiell, eftersom många icke-katalaner ser hela konceptet Països Catalans – särskilt när det skrivs med inledande versaler – som en regionalism som sätter sig i motsättning mot en spansk eller fransk nationell identitet. Andra ser det som ett Katalonienstyrt försök att anlägga historiska anspråk på historiska katalanska regioner i södra Frankrike eller i spanska regioner där man anser att man har egna kulturella särdrag som inte nödvändigtvis får plats inuti en Kataloniencentrerad identitet. Vissa författare – även författare verksamma inom den katalanska litteraturen, har kallat termen "opraktisk" eftersom den genererat mer motstånd än positiv respons."Valenti Puig". Joanducros.net.
Så i stora delar av det område som vissa ser som katalanska länderna finns det knappt någon katalansk nationalkänsla. I Valenciaregionen är Esquerra Repúblicana del País Valencià (ERPV) det enda parti som ger sitt tydliga stöd till Països-idén, men dess representation är begränsad till sammanlagt fyra ledamöter i tre olika kommunfullmäktige(Valencias lokalval 2007) . (av sammanlagt 5 622 valbara platser i 542 valencianska kommuner). Partiet har två gånger (2003 och 2007) ställt upp i de allmänna valen på regionnivå och fått mindre än en halv procent av det totala röstetalet."Datos Electorales – Elecciones Autonómicas de 2007". Cortsvalencianes.es. Dess roll inom valenciansk politik är för närvarande marginell."El difícil salto de Esquerra Republicana". Elpais.com. 2009-05-30. Läst 7 september 2014.
Det finns andra partier som talar om termen bara i sin kulturella eller lingvistiska betydelse. Där finns bland annat Bloc Nacionalista Valencià ('Valencianska nationalistblocket', BNV), som är det största valenciansknationalistiska partiet i Valenciaregionen. BNV:s mål är att "nå full nationell suveränitet för det valencianska folket, och få en suverän valenciansk att stadfästa en deklaration som ger möjlighet till associering med länder som delar samma språk, historia och kultur"."Bloc Nacionalista Valencià". Bloc.ws. Inför 2011 års regionval var partiet inblandat i ett nytt valsamarbete betitlat Coalició Compromís ('Kompromisskoalitionen') som slutligen vann sex mandat (av sammanlagt 99) i regionparlamentet.
Några av de mest aktiva försvararna eller understödjarna av konceptet Països Catalans har varit av valencianskt ursprung, inklusive Joan Fuster, Josep Guia och Vicent Partal.
1980-talet Ämnet var en het potatis under den politiskt känsliga övergångsperioden till demokrati efter Francos död, särskilt i och kring staden Valencia. Åren runt 1980, när systemet med autonoma regioner höll på att utformas, nådde kontroversen full styrka. Ett antal valencianska högerpolitiker (ursprungligen