alt=Stefan Löfven|miniatyr|Statsminister Stefan Löfven.Regeringen Löfven I var Sveriges regering från den 3 oktober 2014 till den 21 januari 2019. Det var en koalitions- och minoritetsregering mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet, med stöd av Vänsterpartiet, ledd av statsminister Stefan Löfven från Socialdemokraterna. Det var Sveriges första regering med statsråd från Miljöpartiet och den första gången på 57 år som Socialdemokraterna bildade en koalitionsregering.
Regeringen tillträdde efter riksdagsvalet i Sverige 2014, i vilket de tre rödgröna partierna blev störst av riksdagens tre politiska block, och den efterträdde den borgerliga regeringen Reinfeldt. Regeringen drabbades tidigt av en regeringskris när den fick sin budgetproposition nedröstad hösten 2014. Statsminister Stefan Löfven meddelade därför att han tänkte utlysa ett extra val, men regeringen kunde regera vidare tack vare att decemberöverenskommelsen slöts mellan regeringen och den borgerliga oppositionen. Regeringen Löfven hade sedan sitt tillträde ett nära budgetsamarbete med Vänsterpartiet som fick igenom många vallöften, och gjorde även upp i några sakpolitiska frågor med delar av oppositionen.
Regeringen satte tidigt målet att Sverige skulle ha lägst arbetslöshet i EU senast 2020 och man har också satsat pengar på välfärd, utbildning och integration, genom höjda skatter och god konjunktur under perioden. Emellertid har det målet inte varit nära att uppnås. Under mandatperioden fick regeringen hantera rekordstora flyktingströmmar i samband med migrationskrisen i Europa 2015, vilket ytterligare bidrog till offentlig konsumtion och landets goda konjunktur, men var nära mottagningssystemens kapacitet. Regeringen skärpte lagstiftningen och lyckades därmed kraftigt begränsa antalet asylsökande. Miljöpartiet övervägde att lämna regeringen inför beslutet men valde att stanna och bryta vallöften för att undvika ännu hårdare flyktingpolitik. Större satsningar gjordes också på klimat, försvar och polis.
Omedelbart efter riksdagsvalet 2018 visade en statsministeromröstning att riksdagen saknade stöd för Stefan Löfven som statsminister, varför han entledigades av talmannen, varpå regeringen satt kvar rekordlänge som övergångsregering.riksdagen.se Regeringen efterträddes av regeringen Löfven II, som bestod av samma två partier men istället hade stöd av Centerpartiet och Liberalerna enligt januariavtalet 2019. Bakgrund
Stefan Löfven godkändes av riksdagen som statsminister den 2 oktober 2014, efter en omröstning där de tilltänkta regeringspartierna röstade ja, Sverigedemokraterna nej och övriga partier, inklusive Vänsterpartiet, avstod från att rösta. Regeringen tillträdde sedan vid en skifteskonselj på Stockholms slott den 3 oktober. Regeringens sammansättning och regeringsförklaringen presenterades av statsminister Stefan Löfven i Sveriges riksdag under förmiddagen samma dag. Det var första gången sedan regeringen Erlander II (1951–1957) som Socialdemokraterna regerade tillsammans med ett annat parti.
Statsråd Socialdemokraterna innehade till en början 18 statsrådsposter, men i juli 2017 minskade antalet till 17 stycken. Miljöpartiet innehade 6 statsrådsposter.
"Löfvens nya regering". Veckans affärer. Läst 3 oktober 2014."Här är Löfvens regering". SVT. Läst 3 oktober 2014."Här är de nya ministrarna". Dagens nyheter. Läst 3 oktober 2014.
Fakta och statistik Siffrorna nedan avser regeringens sammansättning vid tillträdet den 3 oktober 2014.
Antal statsråd: 24 (inkl. statsministern) Antal kvinnor: 12 Antal män: 12 Medelålder: 45,4 Yngsta statsråd: Aida Hadzialic (27 år) Äldsta statsråd: Kristina Persson (69 år) Antal kvinnliga departementschefer: 6 Antal manliga departementschefer: 5 Antal utlandsfödda statsråd: 4
Ministerförändringar
Mehmet Kaplan Den 18 april 2016 meddelade statsminister Stefan Löfven vid en presskonferens att statsrådet Mehmet Kaplan hade begärt entledigande från alla sina uppdrag i regeringen. Statsministern hade omedelbart godkänt begäran. Kaplan hade samma månad uppmärksammats för att bland annat ha deltagit på en middag med företrädare för den turkiska fascistiska organisationen Grå vargarna, och för att ha jämfört Israels politik mot Palestina med den som nazisterna förde mot judar under andra världskriget. Statsministern Löfven meddelade att han i samråd med Kaplan hade gjort "den samlade bedömningen att hans agerande i förhållande till externa politiska och religiösa organisationer har lett till en diskussion som står i vägen för hans arbete som statsråd".
Regeringsombildningen den 25 maj 2016 I maj 2016 meddelade statsminister Löfven att han avsåg att ombilda regeringen samma månad. Vid en presskonferens den 25 maj presenterade Löfven tre nya ministrar: Peter Eriksson (mp) med titeln bostads- och digitaliseringsminister, Karolina Skog (mp) med titeln miljöminister och Ann Linde (s) med titeln EU- och handelsminister. Samtidigt avgick statsråden Kristina Persson och Åsa Romson. Tre statsråd fick utökade uppgiftsområden: Isabella Lövin bytte titel till "Minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister", Ylva Johansson till "Arbetsmarknads- och etableringsminister" och Ibrahim Baylan till "Samordnings- och energiminister".
Aida Hadzialic Den 13 augusti 2016 meddelade Aida Hadzialic vid en presskonferens att hon skulle avgå som statsråd. Anledningen var att hon dagen innan hade fastnat i en poliskontroll vid Öresundsbron där det upptäcktes att hon hade 0,2 promille alkohol i blodet. Statsministern skrev i en skriftlig kommentar till TT att "Jag delar hennes bedömning om allvaret i situationen. Jag är ledsen över att förlora en uppskattad kollega och ett framgångsrikt statsråd".
Regeringsombildningen den 27 juli 2017 I juli 2017, efter uppmärksamheten kring Transportstyrelsens IT-upphandling, ombildade statsminister Löfven regeringen till följd av hot från Alliansen och Sverigedemokraterna om misstroendeförklaring mot Anna Johansson, Anders Ygeman och Peter Hultqvist. Anna Johansson och Anders Ygeman lämnade regeringen, liksom Gabriel Wikström som entledigades av hälsoskäl. Morgan Johansson tog över Anders Ygemans portfölj och släppte migrations- och civilrättsfrågorna till Heléne Fritzon som utsågs till biträdande justitieminister och migrationsminister. Tomas Eneroth efterträdde Anna Johansson som infrastrukturminister. Annika Strandhäll tog över Wikströms portfölj och fick titeln "socialminister".
Regeringens politik
Regeringsförklaringar
2014 alt= Statsminister Stefan Löfven.|thumb|Statsminister Stefan Löfven. I sin första regeringsförklaring deklarerade statsminister Löfven bland annat att regeringen avsåg att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020. Regeringen manade även till breda kompromisser mellan riksdagspartierna i viktiga frågor: "Vi kommer att söka breda uppgörelser i riksdagen för att säkra centrala politiska reformer [...] Vår vilja till sammanhållning och samarbete i svåra stunder har gång på gång säkrat ett bättre samhälle för kommande generationer".
2015
I sin andra regeringsförklaring pratade Löfven bland annat om de investeringar regeringen har genomfört:
Löfven tog även upp de ansträngningar som uppkommit på grund av det snabbt ökade asyltrycket och presenterade bland annat en satsning på svenskundervisning på flyktingboenden. Avslutningsvis talade Löfven om sin vision om "ett samhälle som håller ihop och där människor finns till för varandra".
Uppfyllande av vallöften Följande lista ger exempel på vallöften från de båda partierna och anger om regeringen lyckades, delvis lyckades eller inte lyckades uppfylla dem enligt tidningen Metros klassificering.Lista: Så har det gått med regeringens vallöften , Metro 2018-02-08
Parti Löfte Resultat (s) 250 000 bostäder till 2050 Uppfyllt (s) 32 000 nya traineearbeten Ej uppfyllt (s) 90-dagars jobbgaranti Uppfyllt (s) EU:s lägsta arbetslöshet till 2020 Ej uppfyllt (s) Avskaffa Fas 3-jobb Uppfyllt (s) Öka antalet "pappamånader" Uppfyllt (s) Högst 15 barn per grupp i förskolan Delvis uppfyllt (s) Höj tak i a-kassan Uppfyllt (s) Avskaffa bortre parentes i sjukförsäkringen Delvis uppfyllt (s) Höj krogmoms till 25 procent Ej uppfyllt (s) Stopp för vinstjakt i skolan Delvis uppfyllt (s) Allmän värnplikt Uppfyllt (mp) Införa ett klimatpolitiskt ramverk Uppfyllt (mp) Kortare arbetsvecka Ej uppfyllt (mp) Stoppa förbifart Stockholm Ej uppfyllt (mp) 50 procent ekologisk mat i offentlig kök Delvis uppfyllt (mp) Flera kärnkraftsreaktorer ska stängas Uppfyllt (mp) Lägg ned Bromma flygplats Ej uppfyllt (mp) Stoppa Vattenfalls kolgruvor i Tyskland Ej uppfyllt (mp) Utsläppsrätter ska inte säljas Uppfyllt (mp) Stärkt asylrätt Ej uppfyllt (mp) Införa friår på nytt Ej uppfyllt (mp) Läsa-skriva-räkna-garanti för skolelever Ej uppfyllt (s) och (mp) Förstatliga järnvägsunderhållet Ej uppfyllt
Terrordådet i Stockholm april 2017 Den 7 april klockan 14:53 fick polisen i Stockholm ett larm om att ett fordon kört på flera människor på den centrala gågatan Drottninggatan i Stockholm med totalt 4 dödsoffer som följd (uppgifter från den 17 april). Kaos utbröt i centrala Stockholm efter att polisen beordrat en omedelbar utrymning av stadskärnan. Tunnelbana och bussar slutade helt att gå och flera människor blev strandsatta på arbetsplatser och i skolor. Stefan Löfven kommenterade direkt händelserna efter att ha deltagit i en minnesceremoni för de omkomna och skadade efter Skolattacken i Trollhättan. Till de mötande reportrarna svarade Löfven: "Sverige har blivit attackerat. Allt tyder på att det här är ett terrordåd. [...] nu tänker vi på offren och deras familjer, nära och kära". Den 18 april var det planerat att Socialdemokraternas kongress i Göteborg skulle börja, där ett traditionsenligt tal av partiledaren skulle hållas av Löfven. Statsministern valde dock istället att återvända till Stockholm för att visa sitt stöd för de insatser som pågick.
Statsministern höll senare på kvällen en presskonferens där han höll ett känslosamt tal:
Löfvens agerande efter attacken hyllades av många. I en undersökning begärd av SVT ansåg 62 % att de var nöjda med Löfvens insats. Löfvens förtroende steg från 26 % till 37 % i samma mätning jämfört med en tidigare liknande. I en opinionsmätning av Sifo som till hälften var gjord efter dådet ökade Socialdemokraterna 1,9 procentenheter till 29,9 %, men med hela 4 procentenheter från 28 % till 32 % bland de svarande efter terrordådet. Flera medier hyllade också statsministern, bland annat av den amerikanska tidningen New York Times. Expressens ledarskribent Torbjörn Nilsson skrev en debattartikel med titeln "Den nya Stefan Löfven är född" där han skrev att "Stefan Löfven har gjort avtryck som för alltid kommer forma bilden av honom som politiker."
Utrikespolitik alt= Utrikesminister Margot Wallström.|thumb|Utrikesminister Margot Wallström. Den 3 oktober 2014 meddelade utrikesminister Margot Wallström att Sverige ska ha en feministisk utrikespolitik: "Kvinnor, fred och säkerhet är teman som man kommer höra från mig [Wallström]".
Den 30 oktober 2014 erkände Sverige officiellt staten Palestina vilket mötte hård kritik från många av oppositionspartierna. Även staten Israel reagerade negativt på beskedet och skickade temporärt hem sin ambassadör från Sverige.