Thomas (Tom) Cavalier-Smith, FRS, FRSC, NERC, född 21 oktober 1942, död 19 mars 2021, var professor i evolutionsbiologi vid institutionen för zoologi vid Oxfords universitet. Han är mest känd för sitt arbete med att, sedan 1980, klassificera eukaryoterna på högre nivå.http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1691724/

Levnad Thomas Cavalier-Smith fick sin utbildning vid Norwich School och därefter Cambridge (MA). Han doktorerade 1967 vid King's College London under ledning av John Randall. Från 1967 till 1969 var han gästforskare vid Rockefeller University och återvände sedan för att undervisa vid institutionen för biofysik vid King's College London. Därefter, från 1989, undervisade han i botanik vid University of British Columbia tills han 1999 fick anställning vid University of Oxford.

Klassifikation Cavalier-Smith har publicerat ymnigt inom klassifikation av protister. Ett av hans större bidrag till biologin var hans förslag om ett nytt rike: Chromista, fast rikets användbarhet är tveksam, eftersom det är allmänt ansett som en godtycklig (polyfyletisk) samling av taxa. Han har också lagt fram att alla Chromista och Alveolata har en gemensam härkomst, vilket senare motbevisats genom morfologiska och molekylära studier vid andra laboratorier. Han benämnde denna nya grupp Chromoalveolata. Han har också föreslagit många andra högnivåtaxa, som Opisthokonta (1987), Rhizaria (2002) och Excavata (2002). Opisthokonta, Rhizaria, Excavata och Chromoalveolata bildar, tillsammans med Amoebozoa (han utökade dem 1998) och Archaeplastida (som var hans namn på Plantae sedan 1981), basen för eukaryoternas taxonomi i dagsläget. Cavalier-Smith har också publicerat rikligt inom områden som ursprunget för olika cellorganeller (inkluderande cellkärnan, mitokondrierna, flageller), genomstorlek, evolution och endosymbios. Många av hans påståenden har varit kontroversiella och inte accepterats i större utsträckning av det vetenskapliga samhället.Se till exempel Origins of the Eucarya på Palaeos.com. Senast har han publicerat om bakterierikets parafyli, Neomuras ursprung från Actinobacteria och prokaryoternas taxonomi.

Cavalier-Smiths åttarikesmodell

Livets två första riken: Växter och djur Användandet av ordet "rike" (regnum, pl. regna) för att beskriva det levande daterar sig tillbaka till Linné (1707–1778) som delade in naturen i tre riken: djurriket, växtriket och mineralriket.Dan H. Nicolson. Animal, Vegetable or Mineral? . Proceedings of a Mini-Symposium on Biological Nomenclature in the 21st Century held at the University of Maryland on 4 November 1996. Edited by James L. Reveal Indelningarna "djurriket" (Animalia) och "växtriket" (Plantae) används fortfarande av evolutionsbiologer.

1910 hade djurriket delats upp i tolv stammar (phylum, pl. phylae):

Protozoa, Porifera (svampdjur), Coelenterata (nässeldjur), Platyhelminthes (plattmaskar), Nemathelminthes (t.ex. nematoder), Trochhelminthes (Rotifera och Gastrotricha), Echinodermata (tagghudingar), Annulata (Polyzoa, Phoronida och Brachiopoda), Arthropoda (leddjur), Molluscoida, Mollusca (blötdjur) samt Chordata (ryggsträngsdjur). Protozoerna klassificerades ursprungligen som tillhörande djurriket. Nu klassificeras de som ett flertal separata grupper.

Zoologi är studiet av djurriket, medan botaniken är studiet av växterna. Medan zoologerna delade djurriket i stammar, delade botanikerna upp växtriket i divisioner. 1940 erkändes fem divisioner: Thallophyta (Bålväxter: alger, svampar, bakterier och lavar), Charophyta (grönalger), Bryophyta (levermossor och bladmossor), Pteridophyta (ormbunksväxter) samt Spermatophyta (fröväxter). Svampar och bakterier räknades in i växtdivisionen Thallophyta, men idag placeras de i egna riken skilda från växtriket.

Det tredje riket: Protister

Vid mitten av 1800-talet klassificerades mikroskopiska organismer i allmänhet i fyra grupper: Protozoa (primitiva djur), Protophyta (primitiva växter), Phytozoa (växter som liknade djur och vice versa) samt Bacteria (som tidigare betraktats som växter). Richard Owen (1804-1892) föreslog 1858 att djurstammen Protozoa skulle upphöjas till rike. John Hogg (1800-1869) föreslog 1860 att Protozoa och Protophyta skulle sammanföras i ett nytt rike som han kallade Regnum Primigenum. Enligt Hogg skulle detta innebära att man skulle slippa "det onödiga besväret att tvista om deras förmodade natur och att förgäves försöka skilja Protozoa från Protophyta". Ernst Haeckel (1834-1919) föreslog 1866 namnet Protista för det primigena riket och innefattade bakterierna i detta livets tredje rike.

Det fjärde riket: Svampar

Svamparna är närmare släkt med djuren än med växterna. Robert Whittaker (1920-1980) föreslog 1959 att svamparna, som tidigare klassificerats som växter, skulle få ett eget rike. Hans fyra riken var: Protista, (eller encelliga organismer); Plantae, (eller flercelliga växter); Fungi samt Animalia (eller flercelliga djur). Whittaker indelade Protista i två underriken: Monera (bakterier) och Eunucleata (encelliga eukaryoter).

Det femte riket: Bakterier Bakterierna skiljer sig fundamentalt från eukaryoterna (växter, djur, svampar, amöbor, protozoer och Chromista). Eukaryoter har cellkärna, vilket bakterier saknar. Robert Whittaker upphöjde därför Bacteria till eget rike 1969. Hans nya klassifikationssystem delade livet i fem riken: växter, djur, protister (exklusive bakterier), svampar och Monera (bakterieriket).

Märk: ordet "protist" är mångtydigt: Eunucleata = encellig eukaryot Före 1959: protist = prokaryoter + Eunucleata + svampdjur Från 1959 till 1969: protist = prokaryoter + Eunucleata Efter 1969: protist = Eunucleata

Det sjätte riket och tre domäner

Riket Monera kan delas i två åtskilda grupper: Eubacteria och Archaebacteria. Carl Woese och George E. Fox föreslog 1977 att Eubacteria och Archaebacteria båda skulle upphöjas till "överriken".Gert Korthof, (2007). Carl Woese: from scientific dissident to textbook orthodoxy. Hämtad 12 november 2014. Woese höjde 1990 bakteriernas status genom att dela livet i tre domäner:

eubacteria (som han kallade "Bacteria"), archaebacteria (som han kallade "Archaea") samt eukaryoter (som han kallade "Eukaryota").

eukaryoter = växter + Chromista + djur + svampar + Eunucleata prokaryoter = Monera = Eubacteria + Archaebacteria

Märk: den moderna användningen av beteckningen "bakterier" är mångtydig. Den kan antingen avse Eubacteria (som i ovanstående fylogenetiska träd) eller Procaryota (och avse riket Monera).

Det sjunde riket: Chromista

Cavalier-Smith hade 1981 delat domänen Eukaryota i nio riken, men 1993 reducerade han deras antal till sex. Han klassificerade också domänerna Eubacteria och Archaebacteria som riken så att det blev totalt åtta: Plantae, Animalia, Protozoa, Fungi, Eubacteria, Archaebacteria, Chromista och Archezoa. Cavalier-Smiths nya klassifikationsschema behöll växt-, djur- och svamprikena från den traditionella femrikesmodellen. Det delade också riket Monera i två grupper, Eubacteria och Archaebacteria, vilket föreslagits av Woese och Fox. Därtill delade det riket Protista i tre nya riken: Archezoa, Protozoa och Chromista.

De flesta Chromista är fotosyntetiserande, vilket skiljer dem från de flesta andra protisterna. Hos både Chromista och växter sker fotosyntesen i kloroplaster. Men hos växter finns kloroplasterna i cytosolen, medan de hos Chromista är belägna i deras granulära endoplasmatiska nätverks lumen, vilket skiljer Chromista från Plantae.

Det åttonde riket: Archezoa Cavalier-Smiths åttonde rike, Archezoa, har nu övergivits och han för nu dess tidigare medlemmar till Amoebozoa.

Riket Protozoa enligt Cavalier-Smith Cavalier-Smith refererade till återstoden av protistriket, efter att han avlägsnat Archezoa och Chromista, som riket Protozoa. År 1993 bestod detta rika av 18 stammar enligt nedanstående sammanställning:

Nr Stam (Phylum) Sammansättning Karaktärer Anmärkning 1 Percolozoa underrike Adictyozoa saknar golgidiktyosomer   2 Parabasalia underrike Dictyozoagren Parabasalia har golgidiktyosomersaknar mitokondrier   3 Euglenozoa underrike Dictyozoagren Bikontainfrarike Euglenozoa har golgidiktyosomer vanligen med mitokondriermed trans-splitsning av miniexoner   4 Opalozoa (flagellater) underrike Dictyozoagren Bikontainfrarike Neozoaparvrike Ciliomyxa har golgidiktyosomer, tubulära mitokondriella cristae, med cis-splitsade introner företrädesvis cilierade, inga kortikala alveoler   5 Mycetozoa (slemsvampar) underrike Dictyozoagren Bikontainfrarike Neozoaparvrike Ciliomyxa har golgidiktyosomer, tubulära mitokondriella cristae,med cis-splitsade introner, företrädesvis cilierade, inga kortikala alveoler   6 Choanozoa (choanoflagellater) underrike Dictyozoagren Bikontainfrarike Neozoaparvrike Ciliomyxa har golgidiktyosomer, plattade mitokondriella cristae,med cis-splitsade introner,Huvudsakligen cilierade,inga kortikala alveoler   7 Dinozoa (Dinoflagellata och Protalveolata) underrike Dictyozoagren Bikontainfrarike Neozoaparvrike Alveolata har golgidiktyosomer tubulära mitokondriella cristae,med cis-splitsade introner,med kortikala alveoler Omklassificerade till Miozoa i Alveolata. 8 Apicomplexa underrike Dictyozoagren Bikontainfrarike Neozoaparvrike Alveolata har golgidiktyosomer, tubulära mitokondriella cristae,med cis-splitsade introner,med kortikala alveoler Omklassificerade till Miozoa i Alveolata. 9 Ciliophora underrike Dictyozoagren Bikontainfrarike Neozoaparvrike Alveolata har golgidiktyosomer, tubulära mitokondriella cristae,med cis-splitsade introner,med kortikala alveoler Omklassificerade till Alveolata. 10 Rhizopoda (amöbor) underrike Dictyozoagren Bikontainfrarike Neozoaparvrike Neosarcodina har golgidiktyosomer, vanligen med tubulära cristae,med cis-splitsade introner   11 Reticulosa (Foraminifera; retikulopodiala amöbor) underrike Dictyozoagren Bikontainfrarike Neozoaparvrike Neosarcodina har golgidiktyosomer, vanligen med tubulära cristae,med cis-splitsade introner   12 Heliozoa underrike Dictyozoagren Bikontainfrarike Neozoaparvrike Actinopoda har golgidiktyosomer, huvudsakligen med mitokondrier,med cis-splitsade introner,har axopodier   13 Radiozoa underrike Dictyozoagren Bikontainfrarike Neozoaparvrike Actinopoda har golgidiktyosomer, huvudsakligen med mitokondrier,med cis-splitsade introner,har axopodier   14 Entamoebia underrike Dictyozoagren Bikontainfrarike Neozoaparvrike Entamoebia har golgidiktyosomer,med cis-splitsade introner,inga mitokondrier, peroxisomer, hydrogenosomer eller cilier, transienta intranukleära centrosomer   15 Myxosporidia underrike Dictyozoagren Bikontainfrarike Neozoaparvrike Myxozoa har golgidiktyosomer,med cis-splitsade introner, endoparasitiska, flercelliga sporer, mitokondrier, saknar cilierOmklassificerade till djur 1998. 16 Haplosporidia underrike Dictyozoagren Bikontainfrarike Neozoaparvrike Myxozoahar golgidiktyosomer,med cis-splitsade introner, endoparasitiska, flercelliga sporer, mitokondrier, saknar cilier Omklassificerade till djur 1998. 17 Paramyxia underrike Dictyozoagren Bikontainfrarike Neozoaparvrike Myxozoa har golgidiktyosomer,med cis-splitsade introner, endoparasitiska, flercelliga sporer, mitokondrier, saknar cilier Omklassificerade till djur 1998. 18 Mesozoa underrike Dictyozoagren Bikontainfrarike Neozoaparvrike Mesozoa har golgidiktyosomer,med cis-splitsade introner,tubulära mitokondriella cristae, flercelliga sporer, saknar konnektivvävnad med kollagen Omklassificerade till djur 1998.

Stammen Opalozoa infördes av Cavalier-Smith 1991.

Cavalier-Smiths sexrikesmodell Cavalier-Smith reducerade antalet riken från åtta till sex 1998: Animalia, Protozoa, Fungi, Plantae (inklusive rödalger och grönalger), Chromista och Bacteria.

Fem av Cavalier-Smiths riken klassificeras som eukaryoter Eubacteria Neomura Archaebacteria Eukaryota Rike Protozoa Unikonta (heterotrofer) Rike Animalia Rike Fungi Bikonta (huvudsakligen fotosyntetiserande) Rike Plantae (inklusive rödalger och grönalger)