Gustav III:s kröning ägde rum den 29 maj 1772 i Storkyrkan i Stockholm. Kung Gustav III kröntes av ärkebiskop Magnus Beronius och det äldsta riksrådet greve Adam Horn.

Kröningen

Kröningen var en ståtlig ceremoni i 259 punkter, som hade regisserats av kungen själv. Kung Gustav III:s och drottning Sofia Magdalenas kröning firades i Storkyrkan i Stockholm, vilket var den plats som nyttjades för kröningar sedan Karl XII:s kröning den 14 december 1697. Dagen var vacker, och Gustav III skriver i ett brev att kröningen skedde "i världens vackraste väder och under iakttagande av övliga former". Kröningen var en pampig tillställning som kostade hela 600 000 daler silvermynt.Lindqvist, H (1997): "Historien om Sverige: Gustavs Dagar", Norstedts, sid. 43.

Gustav III planerade själv kröningen i detalj. Hans kröningsdräkt var enligt traditionen gjord av svenskt silvertyg, och efter mönster av Karl XI:s kröningsdräkt, som ritades av arkitekten och gravören Jean Eric Rehn. Kung Karl XI kröntes ungefär etthundra år tidigare, i Uppsala domkyrka den 28 september 1675. Modellen var avsiktligt vald, eftersom det var Karl XI som införde enväldet i Sverige. Silverklänningen som Sofia Magdalena bar vid kröningen hade ett nära fem meter långt släp. Både Gustav III:s kröningsdräkt och Sofia Magdalenas kröningsklänning finns utställda på Livrustkammaren i Stockholm.

Utsmyckningen i Storkyrkan

Ansvarig för utsmyckningen av Storkyrkan var överintendent Carl Fredrik Adelcrantz, och han hade inför kröningen smyckat kyrkan storslagetAdelcrantz och kärleken till konsterna. Fredric Bedoire, Bokförlaget Langensköld, 2018. Sid 65. Storkyrkan var på 1700-talet vitkalkad på insidan och man hade till kröningen smyckat kyrkan i de svenska färgerna, guld och blått. Längs mittgången hängde sentenser som hyllade kungen och det konungsliga väldet. Dessa satt mellan pelarna, mot taket, sex på varje sida. Ovanför sentenserna satt trofégrupper och ovan dessa satt en sköld med Lilla riksvapnet krönt av en kunglig krona. Själva pelarna var överst smyckade med vasakärven, och även dessa var krönta med en kunglig krona. Mellan pelarna hängde draperier i blått, kantade med fransar i guld.[File:Dekoration storkyrkan giii kroning.jpg Dekoreringen av Storkyrkan, vid Gustav III:s kröning]Storkyrkans utseende vig Gustav III:s kröning

Även altaruppställningen hade fått ett nytt utseende inför kröningen. Det var utformat som en antik fasad eller tempelgavel. Det var uppbyggt av pilastrar mellan vilka en altartavla satt. Den för kröningen skapade altartavlan målades av Jonas Hoffman och föreställde Saul smörjes till Konung av Samuel.nartionalmuseum.se Ovan detta låg ett entablement, på vilket fanns två krönta vasakärvar samt närmare mitten två urnor. På detta entablement reste sig en tympanon som vilade på ett väggfält omslutet av volutgavlar. Tympanonen var krönt av ett kors. Framför denna altarfasad stod själva altaret som var klätt med blått kronkläde. Mitt framför altaret stod Silvertronen på en upphöjd estrad och ovanför denna hängde från taket Drottning Kristinas kröningshimmel.

Altartavlan blir i detta intressant då Saul enligt bibeln var Israels förste kung som smordes av profeten Samuel. Saul är även den som befriar sitt folk från Filistéerna.

Sentenserna som hyllade kungen i Storkyrkan Mot norr, och räknat från altaret, fanns följande sex sentenser. 1. HÄR SEN I, HVEM HEREN UTVALT HAFVER; TY HANS LIKE ÄR ICKE IBLAND ALT FOLKET.

2. LOFVAD VARE HERREN TIN GUD! SOM HAFVER SATT TIG TIL KONUNG, AT TU RÄTT OCH REDELIGHET GÖRA SKAL.

3. NÄR KONUNGENS ANSIGTE ÄR LIUFLIGIT, THET ÄR LIFVET, OCH HANS YNNEST ÄR SÅSOM ET AFTONREGN.

4. EN KONUNG, SOM THE FATTIGA TROLIGA DÖMER, HANS SÄTE BLIFVER EVIGLIGA BESTÅNDANDE.

5. HVAR OCH EN VARE ÖFVERHETEN, SOM VÄLDET HAFVER UNDERDÅNIG, TY INGEN ÖVERHET ÄR UTAN AF GUDI.

6. HAFVOM BÖNER OCH ÅKALLAN FÖR KONUNGEN, PÅ THET VI MÅGE LEFVA UTI ET ROLIGIT OCH STILLA LEFVERNE.

Mot söder från altaret räknat, fanns ytterligare följande sex sentenser. 1. HERRE, TU ÖFVERSKYDDAR KONUNGEN MED GOD VÄLSIGNELSE: TU SÄTTER EN GYLDENE KRONA PÅ HANS HUFVUD.

2. FROMHET OCH SANNFÄRDIGHET BEVARA KONUNGEN: OCH HANS SÄTE BESTÅR GENOM FROMHET.

3. RÄTT RÅD BEHAGAR KONUNGEN, OCH THEN SOM RÄTT RÅDER, HAN VARDER ÄLSKAD.

4. ÖFVERHETEN ÄR GUDS TIENARE TIG TIL GODO, MEN GIÖR TU THET ONDT ÄR, SÅ MÅ TU RÄDAS, TY HAN BÄR ICKE SVÄRDET FÖRGÄFVES.

5. HERRE, KONUNGEN FRÖGDAR SIG I TINE KRAFT; OCH HURU GANSKA GLAD ÄR HAN AF TINE HIELP.

6. BEDIER FÖR HONOM TIL HERRAN: TY TÅ HONOM VÄL GÅR, SÅ GÅR EDER OCH VÄL.

Placering i kyrkanRitning till storkyrkan under Gustaf III:s kröning, 1772

Kungen hade sin plats i den norra kungsstolen i kyrkgången, och drottningen i den södra. Vid själva kröningen satt kungen på Drottning Kristinas silvertron framme vid altaret, i koret. På var sida om kungen i koret satt biskoparna och utefter varje trappsteg som ledde upp till koret stod på var sida en härold, det vill säga en funktionär, som skulle övervaka deltagarna. Nedanför koret satt på ömse sidor riksråden mot norr samt deras fruar mot söder. På en upphöjd estrad strax efter riksråden satt arvfurstarna hertig Karl samt hertig Fredrik Adolf.

Runt konungen fanns hans Stora vakt med Riksbaneret. Vakten utgjordes av Riksstallmästaren Adam Horn af Ekebyholm, Riksmarskalken Hans Henrik von Liewen samt vakthavande hos konungen. Runt drottningen stod hennes uppvaktning som utgjordes främst av överstallmästaren samt hennes hovmästarinna, samt även grevinnan Hedvig Catharina von Fersen. Bakom drottningen satt även de damer som åtföljt drottningen i processionen till kyrkan.

Utefter kyrkgången satt därefter mot norr krigsbefälet med generaler och överstar, och framför dessa presidenter i olika kollegier samt även hovkansler Sven Bunge och kungens hovmarskalk. Mot söder satt drottningens hovfröknar samt fler överstar. Framför dessa satt ytterligare presidenter i de olika kollegierna samt Generalfälttygmästaren och drottningens hovmarskalk.

Vid ingånen till kyrkan och en bit längs kyrkgången stod på konungen sida, eller den norra, konungens livdrabanter samt pager. På drottningens sida, eller den södra, stod soldater ur drottningens regemente, Drottningens livregemente till fot samt även hennes pager.

Adeln, prästerna, borgarna och böndernas placering i Storkyrkan Ridderskapet och adeln satt på bänkarna mot norr. Bänkarna mot söder hade reserverats för de tre andra stånden, prästerskapet längst fram, borgarståndet i mitten samt bondeståndet längst bak.Ritning över STorkyrkan vid Gustaf III:s kröning

Efter kröningsakten

miniatyr|höger|150px|Kastmynt från Gustav III:s kröning. Efter kröningsakten i Storkyrkan gick ett kröningståg längs Stockholms gator, som var festligt prydda. Många husägare dekorerade sina hus med dyrbara dekorationer.

Gustav III red i kröningståget under en baldakin omgiven av sina livdrabanter, pageer samt flera av hovets höga tjänstemän. Enligt traditionen var kungens häst skodd med hästskor i silver, som var löst fastsatta så att de skulle trilla av under ritten.Marschordning vid Gustaf III:s kröning

På Riddarhustorget hade den ryske ministern Ivan Andrejevitj Osterman dekorerat sitt hus med dubbelörnar, vilka då som nu ingår i Rysslands statsvapen. Ivan Osterman var rysk greve och Rysslands ambassadör i Stockholm.Lindqvist, H (1997): "Historien om Sverige: Gustavs Dagar", Norstedts, sid. 44.

Utanför Kommerskollegiums hus, som ligger framför Stockholms slott, hade man byggt en särskild festbyggnad, som föreställde Bacchi tempel. Templet var dekorerat med utsirade och målade vinrankor, frukter och annat festligt. Kollegiet hade betydande uppgifter för ledningen av konsulatväsendet, som expanderade under 1700-talet. Kommerskollegium hade 1772 flyttat in i Stenbockska palatset på Riddarholmen och staten kostade på en dyrbar inredning. Palatset köptes av kronan 1772 och ställdes i ordning för Kommerskollegium.palatset Kommerskollegium, 1651 - Historik, Kommerskollegium.

Till kröningsmiddagen serverades helstekt kröningsoxe på ett bord i mitten, vid var sida stod vinfontäner. Till folket serverades gratis rött och vitt vin. Faten med mat till middagen bars fram av personer med överstes rang. Pagerna var alla kammarherrar.

Efter kröningen slängdes kastmynt ut till folket. Då uppstod sedvanligt tumult och slagsmål, med blodvite och allvarliga skador som följd, bland folket som försökte komma åt de åtråvärda kastmynten som var helt i silver.

Tio riksråd upphöjdes till grevar Festlighetena pågick i fyra dagar. Riksråden hade assisterat vid kröningen. Tio riksråd upphöjdes till grevar. Bland de som upphöjdes var de ännu levande ätterna Kalling, Beck-Friis och Ehrensvärd.Lindqvist, H (1997): "Historien om Sverige: Gustavs Dagar", Norstedts, sid. 44-45.

Hertigtitlar och Vasaorden

Kungens bröder, Karl (1748-1818), kung av Sverige 1809-1818 och Fredrik Adolf (1750-1803), erhöll nu hertigtitlar och fick bära hertigkronor. Men det var, liksom idag, bara titlar, utan någon rätt att härska över landskapen, som det hade varit under vasakungarna.Lars O. Lagerqvist, Sveriges regenter från forntid till nutid, Norstedts, 1997, sidan 290. .

Kungens bror Karl blev hertig av Södermanland 1772 som tack för att han året efter att Gustav III hade blivit kung 1771 var med och planerade för en statskupp, där Karl var en av de inblandade. Karls roll i kuppen var att han for ner till Skåne och tog över trupperna där. Kungen gjorde själv statskupp när rykten om kuppen spreds till huvudstaden. Senare på 1770-talet hade Gustav planer på att göra Karl till hertig av Kurland, men det blev ingenting av med det. Under Gustav III:s ryska krig 1788-1790 tjänade Karl som amiral och under hans kommando nådde flottan en del framgångar.Ideell kulturkamp, Bortglömda monarker, del IV, Karl XIII.

Kungens yngste bror Fredrik Adolf fick blev Hertig av Östergötland 1772 som tack för att han, liksom brodern Karl, deltog i Gustav III:s statskupp 1772. Han sändes till Södermanland och Östergötland och utförde där en viss agitations- och rapporteringsverksamhet och mottog på dagen för statsvälvningen högtidligen faneden av Östgöta kavalleriregemente i Linköping. Efter Gutavs kröning erhöll han även Tullgarns slott som genom riksdagsbeslut överläts till honom. Med åren kom han dock att ta opposition mot brodern och stod alltid på sin mors sida, exempelvis när hon 1778 spred rykten om kungens tveksamma faderskap till sina barn.Historiesajten, Fredrik Adolf av Holstein-Gottorp.Fredrik Adolf.

Gustav III instiftade en ny orden, Vasaorden, för att ytterligare förgylla denna dag. Vasaorden skulle utdelas för förtjänster inom "lanthushållning, bergverk, handel och fria konster". Vasaorden var främst avsedd för icke-adliga personer, till skillnad för tidigare ordnar. Några personer bland det 34 första som fick utmärkelsen var ett antal framträdande affärsmän såsom kommerserådet och direktören för Svenska Ostindiska Companiet i Göteborg Niclas Sahlgren, industrimannen Patrick Alströmer och köpmannen och bruksägaren Johan Abraham Grill. Vidare vetenskapsmän som Linnélärjungen Pehr Kalm och kemiprofessorn och naturforskaren Torbern Bergman. Av konstnärer som fick utmärkelsen var bland annat Alexander Roslin, Carl Gustaf Pilo och Jean Eric Rehn.

Regalierna Kronan

Kröningskronan som Gustav III fick placerad på sin hjässa vid kröningen var tillverkad över hundra år tidigare för Gustav II Adolfs gemål Maria Eleonora av Brandenburg. Den kröningen hade ägt rum 28 november 1620 i Storkyrkan. Kröningskronan har 499 diamanter och tolv rubiner.

Spiran, äpplet, nyckeln och svärdet