Decemberöverenskommelsen (ofta förkortat DÖ) var en överenskommelse mellan sex av svenska riksdagens åtta partier och ett resultat av regeringskrisen i Sverige 2014. Avsikten var att stänga ute Sverigedemokraterna från inflytande genom att regeringspartierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, och den största politiska oppositionen, Alliansen, kom överens om att ledaren för den största partikonstellationen skulle släppas fram som statsminister samt att minoritetsregeringar var garanterade att få igenom sin budget.
Decemberöverenskommelsen träffades den 27 december 2014 och var tänkt att gälla till valdagen 2022 (nästan 8 år), men upplöstes formellt redan den 9 oktober 2015, drygt nio månader efter att den träffats, efter att Kristdemokraternas riksting röstat för att lämna den.
Trots att den formellt upplöstes fortsatte den ändå att gälla i praktiken; även efter att överenskommelsen hade fallit fortsatte Alliansen att släppa fram de rödgrönas politik. Och trots att 6 av 10 väljare i riksdagsvalet 2014 hade röstat till höger om de rödgröna så fick Vänsterpartiet ett betydande inflytande över regeringspolitiken.Tomas Ramberg. "Hur kom Sjöstedt in?", Sveriges Radio, 19 september 2017. Åtkomst den 21 september 2017. Ramberg skrev att Vänsterpartiet "har haft ett betydande inflytande över regeringspolitiken trots att 6 av 10 väljare röstade på partier till höger om de rödgröna i förra valet."
300px|miniatyr|Budgetpromenaden 23 oktober 2014 inför finansminister Magdalena Anderssons överlämnande av den nytillträdda regeringens första budgetproposition till riksdagen.
Bakgrund Alliansen hade sedan länge velat ha ett löfte från Socialdemokraterna att alltid släppa fram det största blocket så att Sverige skulle kunna regeras och så att Sverigedemokraterna skulle kunna isoleras. Socialdemokraterna och Stefan Löfven motsatte sig principen då de menade att det skulle cementera blockpolitiken, hålla samman Alliansen och försvåra samarbete över blockgränsen.
Alliansen följde dock frivilligt denna princip 2014 då en statsminister skulle utses, då de fyra Allianspartierna och Vänsterpartiet lagt ned sina röster och därmed släppt fram Löfven (132 ja, 49 nej och 154 blanka).
Budgetomröstningen hösten 2014 300px|miniatyr|Utanför Rosenbad, inför statsministerns krismöte med ledare för allianspartierna kvällen den 2 dec 2014. Traditionellt röstar varje parti eller koalition i riksdagen endast på sitt eget budgetförslag och lägger därefter ned sina röster, vilket gör att det största alternativets budget vinner. För att följa denna praxis ville Sverigedemokraterna ha samtal med Socialdemokraterna och föreslog bland annat att asyl- och anhöriginvandringen skulle minska med 50%, samtal som Socialdemokraterna avböjde. Sverigedemokraterna meddelade då inför omröstningen att man avsåg att "försöka fälla varje regering och budgetproposition som ger stöd för ökad invandring".
Den 3 december 2014 röstade Sverigedemokraterna på Alliansens budget efter att deras egen budget hade röstats ned i en tidigare omgång vilket utlöste regeringskrisen i Sverige 2014. Det medförde att Alliansens budget fick majoritet över regeringen Löfvens första budget och Sverige kom därmed våren 2015 att styras av en röd-grön regering (S, Mp) med en Alliansbudget (M, C, Fp och Kd).
Varje sittande regering skulle få svårt att styra landet om man inte kunde komma överens om budgeten över blockgränserna eller med Sverigedemokraterna. Statsminister Stefan Löfven hade redan före omröstningen gjort budgeten till en kabinettsfråga, och meddelade omedelbart efter omröstningen att han den 29 december samma år avsåg utlysa extra val, ett val som skulle ha hållits den 22 mars 2015."Regeringen ska utlysa extra val", svt.se, 4 december 2014. Åtkomst 10 oktober 2015. Sverige hade då inte hållit ett extra val sedan 1958.
Decemberöverenskommelsen träffades för att undvika extra val och liknande situationer framöver.
Överenskommelsen träffas På en presskonferens den 27 december 2014 meddelade ledarna för regeringspartierna (Socialdemokraterna och Miljöpartiet) och oppositionspartierna i Alliansen (Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna) att en överenskommelse hade träffats, som partierna kallade decemberöverenskommelsen. Målet med överenskommelsen var att möjliggöra för minoritetsregeringar att styra landet enligt sitt eget budgetförslag, men att de fortfarande måste göra uppgörelser med andra partier om andra frågor. Utanför överenskommelsen stod de båda riksdagspartierna Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Stefan Löfven meddelade också under presskonferensen, att regeringen på grund av denna överenskommelse avskrivit planerna på att utlysa extra val. Därmed var regeringskrisen över.
Aldrig tidigare hade en så omfattande uppgörelse fattats med sådan skyndsamhet. Några få förhandlare från partiledningarna hade i största hemlighet dagarna före jul kommit överens om hur Sverige skulle styras under de kommande åtta åren.
Göran Hägglund, som var partiledare för Kristdemokraterna, och Magdalena Andersson, Socialdemokratisk finansminister, var nyckelpersoner i de första kontakterna.
Överenskommelsens innehåll Parterna som träffade överenskommelsen beslutade att hålla uppgörelsen till och med valdagen 2022. Överenskommelsen innebar följande: Den statsministerkandidat som samlar stöd från den partikonstellation som är större än alla andra tänkbara regeringskonstellationer ska släppas fram. En minoritetsregering ska kunna få igenom sin budget. Utbrytningar ur budgeten ska inte vara möjliga. Överenskommelsen pekar ut tre politiska områden (försvar och säkerhet, pensionerna, energi) för samarbete och samtal.
Uppgörelsen började gälla i och med voteringen för vårpropositionen 2015, vilket innebar att Alliansens höstbudget gällde för 2015 och att regeringen Löfven inte gavs möjlighet att höja inkomstskatterna under 2015. Däremot kvarstod möjligheten att höja arbetsgivaravgifterna för unga från halvårsskiftet den 1 juli.
Överenskommelsen innebar inga lagändringar utan var en ny praxis som de sex partierna enats om att tillämpa.
I praktiken innebar överenskommelsen att allianspartierna inte lade en gemensam skuggbudget, utan lade var sin. Det medförde att det inte fanns någon oppositionsbudget som Sverigedemokraterna kunde rösta fram. De rödgröna partierna har traditionellt lagt var sina skuggbudgetar.
Reaktioner och analys Redan samma dag uttryckte ledarskribenterna Peter Wolodarski (Dagens Nyheter) och Anders Lindberg (Aftonbladet) att överenskommelsen var ett bra beslut för Sverige, medan Jan Sjunnesson (Samtiden) menade att Stefan Löfven var vinnare på kort sikt och Sverigedemokraterna på lång sikt.Johan Zachrisson Winberg. "Så tycker ledarskribenter om decemberöverenskommelsen", svt.se, 27 december 2014. Åtkomst den 23 september 2016 Tove Lifvendahl (Svenska Dagbladet) var kritisk och skrev dels att överenskommelsen cementerade blockpolitiken och dels att den var demokratiskt problematisk eftersom demokratins säkerhetsventil är dess opposition. Hon menade att de möjliga konsekvenserna av överenskommelsen var av sådan dignitet att väljarna borde ha fått säga sin mening om de förändrade demokratiska spelreglerna.
Kritik mot överenskommelsens principer, utformande och tillkomst har förekommit från företrädesvis representanter från de borgerliga partierna. Något som frekvent har kritiserats gällande överenskommelsen har varit att den anses vara odemokratisk då partikonstellationer i minoritet enligt de nya principerna kan få igenom riksdagsbeslut utan egen majoritet. Den före detta moderata försvarsministern Mikael Odenberg ansåg att överenskommelsen är "ett nederlag för demokratin och parlamentarismen" med motivering att den signifikant förflyttar makten från riksdagen till regeringen. Även medlemmar inom Sverigedemokraterna, ett parti som inte ingick i överenskommelsen, har kritiserat pakten. Bland annat ansåg Roger Richthoff, ordförande för partiet i Södermanland, att "[Överenskommelsens] huvudsakliga [skäl] är att utestänga Sverigedemokraterna som är det tredje största partiet".
Den 13 januari skrev Aftonbladet i en artikel att flera moderata riksdagsledamöter, där Finn Bengtsson och Isabella Hökmark citerades, öppnade upp för att gå emot partistyrelsen och rösta ned regeringens budget vid en framtida omröstning. Enligt de tillfrågade partimedlemmarna hade processen som lett fram till överenskommelsen "varit utan förankring i partiet" och de menade även att partiet hade ett ansvar att nå en samsyn i riksdagsgruppen. Moderaternas partiordförande Anna Kinberg Batra kommenterade missnöjet i samma artikel med att förtydliga att "uppgörelsen har ett brett stöd i både partiet och riksdagsgruppen". På en fråga i Agenda i mars 2017 om varför hon gick med på överenskommelsen svarade Kinberg Batra "Den slöts ju innan jag tillträdde som partiledare så det var som det var med den saken och den slöts i ett väldigt komplicerat läge i svensk politik."Agenda (vid ca 15 min), Sveriges Television, 26 mars 2017. Kinberg Batra hade dock i praktiken rollen som partiledare ända sedan valförlusten i september 2014.
En av överenskommelsens mest uttalade kritiker var den moderata riksdagsledamoten Finn Bengtsson som menade att han "inte kan acceptera en sådan här partipiska" därför att överenskommelsen inte hade förankrats hos riksdagsgruppen. Bengtsson berättade i en intervju hur decemberöverenskommelsen tillkännagavs de moderata riksdagsledamöterna efter tillkännagivandet i medierna genom en lyssnande telefonkonferens en timme efter att den redan var klar och offentlig.Katarina Helmersson. "Finn Bengtsson - vad händer nu?", Godmorgon, världen!, Sveriges Radio, 2 september 2015. Åtkomst 7 september 2015. När överenskommelsen för första gången prövades i praktiken vid budgetomröstningen våren 2015 valde Bengtsson att tillsammans med partikollegan Anders Hansson rösta på Alliansens budgetförslag, vilket gick emot partiledningens beslut. Anders Hansson uttalade tidigt kritik mot både innehåll och tillkomst och kallade uppgörelsen för "en förhastad lösning på en uppkommen situation".Karin Runblom. "Moderat ser sig inte bunden av DÖ", Sveriges radio, 30 april 2015. Åtkomst 10 oktober 2015. I april 2015, vid länsförbundsstämman för moderaterna i Östergötland, vann Finn Bengssons motion att frånträda överenskommelsen. Resultatet var oväntat och mycket ovälkommet för partiledningen, men moderaternas partisekreterare Tomas Tobé sade att denna var den enda av tio avverkade länsförbundsstämmor som uttryckt detta och att han trodde att det fortsatt fanns ett brett stöd. Bengsson beskrev hur han upplevde sig bli utfryst ur den moderata riksdagsgruppen, att partikollegorna inte hälsade eller slog ned blicken.
Även inom Kristdemokraterna väcktes tidigt ett missnöje mot överenskommelsen. I mars 2015 skrev europaparlamentarikern Lars Adaktusson på SvD Brännpunkt att den nya partiledningen inte skulle vara bunden av överenskommelsen.Lars Adaktusson. "Nya KD-ledningen inte bunden av DÖ", SvD.se, 4 mars 2015. Åtkomst den 2 april 2017. Även Sara Skyttedal uttryckte kritik i sociala medier redan samma dag som överenskommelsen offentliggjordesSara Skyttedal. "tweet 12:59 PM - 27 Dec 2014", twitter.com, 27 december 2014. Åtkomst den 3 oktober 2018. "Noterar att när extravalet utlystes strömmade det in medlemmar. Nu begär medlemmarna utträde. #decemberöverenskommelsen" och ungdomsförbundet tog ställning under våren att de ville riva upp överenskommelsen.