Richard C. Carrier, född 1 december 1969,Richard Carrier är en amerikansk historiker med inriktning på Romarriket, antikens historia, kristendomens uppkomst och frågan om Jesu historicitet.

Richard Carrier är en av de främsta företrädarna för mytteorin – uppfattningen att kristendomen uppstod som en mysteriekult i vilken man i himmelska visioner och uppenbarelser mötte den uppståndne Kristus, och att Jesus aldrig har existerat som historisk person. Carrier är också en uttalad förkämpe för ateismen, en förespråkare för metafysisk naturalismRichard Carrier, Sense and Goodness without God: A Defense of Metaphysical Naturalism (AuthorHouse 2005), s. 26. och en ofta anlitad debattör och föreläsare.Bland debatterna kan nämnas den mot Mike Licona om Jesu uppståndelse (Dr. Richard Carrier vs. Dr. Mike Licona on the resurrection of Jesus ), mot Jennifer Roth år 2000 angående det moraliska i abort (On The Issue of Abortion), till försvar för en naturalistisk livssyn mot Tom Wanchick (Naturalism vs. Theism: The Carrier-Wanchick Debate (2006)) och Hassanain Rajabali ( Review of the Barker-Rajabali Debate (2003)), mot David Marshall om Nya testamentets tillförlitlighet (Marshall vs. Carrier) och mot William Lane Craig på nationell television i Lee Strobels show “Faith Under Fire”.

Biografi Richard Carrier föddes den 1 december 1969 och växte upp i ett hem med föräldrar som var fritänkande metodister. Vid 15 års ålder blev han filosofisk daoist. Efterhand och i takt med egna studier kom han att ifrågasätta sin tro och vid 21 års ålder betraktade han sig som ateist. Under perioden 1990–1992 verkade han i försvaret inom kustbevakningen, där han studerade elektronik och sonar.Richard Carrier

Richard Carriers högre studier inleddes på University of California, Berkeley där han 1997 vid 27 års ålder avlade en filosofie kandidatexamen (B.A.) i historia och dessutom erhöll en ”minor” i Antikens kultur och litteratur. Året därpå avlade han magisterexamen (M.A.) i Antikens historia vid Columbia University och år 2000 blev han filosofie magister (M.Phil.) vid samma lärosäte. Hans avhandling handlade om Herodes den store och Romarrikets administration.En uppdaterad version av avhandlingen finns att läsa här: I oktober 2008 avlade Carrier sin doktorsexamen (PhD) i Antikens historia vid Columbia University. Doktorsavhandlingen, “Attitudes Toward the Natural Philosopher in the Early Roman Empire (100 B.C. to 313 A.D.)”,Richard Carrier, “Attitudes Toward the Natural Philosopher in the Early Roman Empire (100 B.C. to 313 A.D.), PhD thesis (Columbia University, New York, 2008), 574 sidor. handlade om det beröm och den beundran som kom till uttryck inom den romerska eliten för de icke-judiska och icke-kristna naturfilosofernas strävanden och bedrifter.Richard Carrier Carriers studier har främst inriktat sig på grekisk-romersk historiografi (historieskrivning), filosofi och religion (inklusive kristendomen som en av dessa religioner) samt på Romarrikets fall.Richard Carrier Richard Carrier

Carriers väg till byte av ståndpunkt i Jesusfrågan Liksom de flesta andra hade Carrier tagit för givet att Jesus åtminstone funnits.Richard Carrier, On the Historicity of Jesus: Why We Might Have Reason for Doubt (Sheffield: Phoenix Press, 2014), s. xii. Det var först efter enträgen begäran från ett växande antal skeptiker om att han skulle ge sitt omdöme om Earl Dohertys teorier, vilka denne framlade i boken The Jesus Puzzle,Earl Doherty, The Jesus Puzzle: Did Christianity Begin with a Mythical Christ? (Ottawa: Canadian Humanist, 1999); 2:a utgåvan (Ottawa: Age of Reason Publications, 2005); utökning och fortsättning: Jesus: Neither God Nor Man: The Case for a Mythical Jesus (Ottawa: Age of Reason, 2009). som Carrier till slut gav med sig och läste boken. Doherty är en av de ledande förespråkarna för uppfattningen att Jesus inte har funnits som verklig historisk person. Till sin förvåning fann Carrier boken vara väl underbyggd och argumenten logiskt och kompetent presenterade.Richard Carrier, On the Historicity of Jesus: Why We Might Have Reason for Doubt (Sheffield: Phoenix Press, 2014), s. 2–3. Carrier hade i sin recension av Dohertys bok år 2002 vissa invändningar mot delar av Dohertys framställan,Richard Carrier och han var långt ifrån övertygad om dennes slutsatser, men han fann informationen tillräckligt övertygande för att han skulle påbörja en grundligare undersökning av ämnet.Richard Carrier, On the Historicity of Jesus: Why We Might Have Reason for Doubt (Sheffield: Phoenix Press, 2014), s. 3.

År 2005 lät Carrier meddela att han efter djupare studier blivit än mer övertygad. Från att tidigare ha ansett det något mer sannolikt att Jesus inte har funnits än att han har funnits, hade han nu kommit till slutsatsen att det är mycket mer sannolikt att Jesus inte har funnits.Richard Carrier I två böcker, som egentligen är två volymer av ett större sammanhållet verk, Proving History från 2012Richard Carrier, Proving History: Bayes’s Theorem and the Quest for the Historical Jesus (Amherst, New York: Prometheus Books, 2012); 340 sidor. och On the Historicity of Jesus från 2014,Richard Carrier, On the Historicity of Jesus: Why We Might Have Reason for Doubt (Sheffield: Phoenix Press, 2014); xiv + 696 sidor. utvecklar Carrier sina argument med större exakthet.

Carriers grund till att betvivla Jesu historicitet Bayes sats

I Proving History lägger Carrier grunden för sitt resonemang om att mer objektiva metoder måste användas inom historieforskningen, för att åtminstone kunna bestämma hur sannolika olika historiska skeenden är. Carrier förordar att man bör begagna Bayes sats inom historieforskningen, för att därmed få fram en siffra på sannolikheten. I annat fall tenderar forskare endast att uttrycka sin egen uppfattning om vad de anser vara sannolikt och denna uppfattning är ofta subjektiv.Richard Carrier, Proving History: Bayes’s Theorem and the Quest for the Historical Jesus (Amherst, New York: Prometheus Books, 2012), s. 7.

Två saker är enligt Carrier särskilt viktiga att förstå för att rätt kunna använda Bayes sats och för sannolikhetsberäkningar i allmänhet.

1) Sannolikheten för en teori kan endast bedömas i förhållande till alternativa teorier. Man kan inte styrka något genom att enbart söka efter sådant som stöder detta något. En teori blir trolig endast om fakta bättre stöder den teorin än vad den stöder alla andra alternativa teorier. Och fakta som stöder två olika teorier lika bra, har inget bevisvärde för någon av dessa teorier (såvida inga andra teorier föreligger). Endast genom att i ljuset av fakta jämföra en teori med alternativa teorier går det avgöra hur trolig teorin är.

2) Om fakta inte riktigt stöder den teori man förespråkar och man måste införa ytterligare alternativa tolkningar för att teorin ska fungera, kommer dessa alternativa tolkningar alltid att göra teorin mindre sannolik. Varje extra förklaring till en viss teori, oavsett hur sannolik den i sig är, kommer alltid att göra huvudförklaringen mindre sannolik. Detta beror på att ingen teori är till 100 procent sannolik (om än den kan vara mycket nära 100 procent) och genom att förutsätta att två eller flera kriterier måste uppfyllas kommer de sammantaget att göra förklaringen mindre sannolik. Alltså blir den enklaste förklaringen också den sannolikaste.Richard Carrier Två antaganden där det ena är 75 procent sannolikt och det andra 50 procent sannolikt kommer, om man måste förutsätta att båda är sanna för att händelsen ska ha inträffat, bara att ge en sannolikhet på 37,5 procent för att den också har inträffat (0,75 × 0,50 = 0,375).Richard Carrier, On the Historicity of Jesus: Why We Might Have Reason for Doubt (Sheffield: Phoenix Press, 2014), s. 29.

Bayes sats tillämpad på frågan om Jesu existens

I On the Historicity of Jesus använder Carrier Bayes sats för att beräkna sannolikheten för att Jesus har funnits. I enlighet med regeln att ju mer invecklad en teori är, desto mindre sannolik är den, låter Carrier jämföra sannolikheten för två minimala teorier. Han ställer en minimal mytteori mot en minimal historicitetsteori.

Vad gäller den minimala mytteorin, förutsätter Carrier följande: När kristendomen tog sin början ansågs Jesus Kristus vara bara ett himmelskt väsen, liksom ansågs vara fallet med många andra gudar och halvgudar vid denna tid. Denne Jesus Kristus kommunicerade med sina anhängare endast genom drömmar och visioner. I likhet med andra himmelska väsen ansågs han från början ha inkarnerat, dött, begravts och återuppstått, men allt detta endast i en andlig sfär och inte på jorden.Se Paulus och Första Korinthierbrevets femtonde kapitel. I likhet med andra himmelska väsen kom sedan en allegorisk berättelse att formas kring denne Jesus Kristus och denna att traderas inom en församling, där Jesus tillskrevs ett liv på jorden med familj, vänner och fiender, gärningar och en lära. Kommande generationer av tillbedjare kom att uppfatta denna skapade berättelse som en berättelse om något som verkligen hade hänt.Richard Carrier, On the Historicity of Jesus: Why We Might Have Reason for Doubt (Sheffield: Phoenix Press, 2014), s. 53.

Den minimala historicitetshypotesen förutsätter enligt Carrier endast följande: En verklig person vid namn Jesus fick vid något tillfälle i historien anhängare vilka efter hans död fortsatte som en identifierbar rörelse. Detta är samme Jesus som vissa av anhängarna påstod hade dödats av de judiska och romerska makthavarna. Detta är också samme Jesus som vissa av dessa anhängare började dyrka som en levande gud eller halvgud.Richard Carrier, On the Historicity of Jesus: Why We Might Have Reason for Doubt (Sheffield: Phoenix Press, 2014), s. 34.

Med vetskap om att tillförseln av ytterligare detaljer till dessa båda hypoteser endast kommer att försvaga dem, beräknar Carrier med hjälp av Bayes sats hur väl hypoteserna förmår att förklara alla kända fakta. Eftersom det finns ett visst mått av godtycke i att avgöra vad som är rimligt i varje givet antagande, lät Carrier göra två beräkningar för varje antagande, ett som är så välvilligt mot antagandet att Jesus har funnits som enligt honom kan anses försvarbart och ett som Carrier anser vara mer realistiskt. Genom att sedan parallellt utföra de båda beräkningarna uppnår han i det ena fallet ett resultat som han anser vara det mest generösa för att Jesus har funnits. Detta resultat landar på 33 procent. I det andra fallet hamnar det sammanvägda realistiska resultatet på 0,008 procent eller 1/12000. Detta anser Carrier i verklig mening vara 0 procent. Således utmynnar hans beräkning i att sannolikheten för att Jesus har funnits ligger någonstans mellan 0 och 33 procent och därmed sannolikheten för att han inte har funnits någonstans mellan 67 och 100 procent.Richard Carrier, On the Historicity of Jesus: Why We Might Have Reason for Doubt (Sheffield: Phoenix Press, 2014), s. 596–606.

Carriers grund för beräkningen