Rostbukig mesBirdLife Sverige: Taxonomikommittén. 2025. Officiella svenska namn på alla världens fågelarter, version 2025. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/ (Melaniparus rufiventris) är en tätting i familjen mesar som förekommer i centrala Afrika.
Kännetecken Utseende Rostbukig mes är en stor (14–15 cm) mes med svart på huvud och bröst och rostfärgad undersida. Vingarna är svarta med vita kanter på vingpennorna och även stjärten är svart, medan ovansidan i övrigt är grå. Den adulta fågeln har gula ögon, ungfågeln bruna. Östra bestånd har mörkgrått bröst, urvattnad blekare undersida och bruna ögon i alla åldrar.Harrap and Quinn, Tits, Nuthatches and Treecreepers Christopher Helm, 1996
thumb|right|Rostbukig mes i Sakania, Demokratiska republiken Kongo.
Läten Rostbukiga mesens läte beskrivs i engelsk litteratur som hårda "chrrr chrrr", medan sången är ett klart "chick-wee chick-wee".
Utbredning och systematik Rostbukig mes delas in i fem underarter med följande utbredning:AviList Core Team. 2025. AviList: The Global Avian Checklist, v2025. https://doi.org/10.2173/avilist.v2025 Melaniparus rufiventris rufiventris – södra Republiken Kongo och södra Demokratiska republiken Kongo till centrala Angola och centrala Zambia Melaniparus rufiventris masukuensis – sydöstra Demokratiska republiken Kongo, östra Zambia och Malawi Melaniparus rufiventris diligens – södra Angola, norra Namibia, sydvästra Zambia och nordvästra Botswana Melaniparus rufiventris pallidiventris – Tanzania, södra Malawi och norra Moçambique Melaniparus rufiventris stenotopicus – östra Zimbabwe och västcentrala Moçambique
Underarterna pallidiventris och stenotopicus urskildes tidigare som en egen art, "gräddbukig mes" (M. pallidiventris).
Släktestillhörighet Sotmesen placerades tidigare liksom övriga mesar i Afrika i släktet Parus, men har lyfts ut till det egna släktet Melaniparus efter genetiska studier från 2013 som visade att de utgör en distinkt utvecklingslinje.
Levnadssätt Rostbukig mes förekommer i subtropiska eller tropiska torra miomboskogar. Den lever huvudsakligen av små ryggradslösa djur och larver. Fågeln ses i par, små grupper eller artblandade flockar. Häckningsbiologin är dåligt känd, men möjligen häckar den kooperativt efter observationer av fyra individer som letade boplats i Angola. Den häckar mellan september och december. Arten är stannfågel.Gosler, A. & Clement, P. (2018). Rufous-bellied Tit (Melaniparus rufiventris). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59892 14 november 2018).
Status och hot Internationella naturvårdsunionen IUCN bedömer hotstatus för underarterna pallidiventris och stenotopicus å ena sidan och övriga underarter å andra sidan, båda grupper som livskraftiga. Den förra gruppen har stabil populationsutveckling, medan den senare tros minska i antal.
Referenser
Externa länkar
Läten på xeno-canto.org
Kategori:Mesar Kategori:Fåglar i etiopiska regionen