Kilstjärtad smygsångareBirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter (Helopsaltes pryeri) är en östasiatisk fågel i familjen gräsfåglar inom ordningen tättingar.Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.2). doi : 10.14344/IOC.ML.9.2.
Utseende Kilstjärtad smygsångare är en medelstor gräsfågel, som mäter 14 cm. Ovansidan är brunbeige med svarta streck, utom på panna och övergump. På huvudet syns ett otydligt blekt ögonbrynsstreck. Stjärtfjädrarna är beigebruna med svarta spolstreck. Undersidan är blekt beige, mörkare på flankerna och mer färgstarkt på undre stjärttäckarna.
Utbredning och systematik Kilstjärtad smygsångare delas in i två underarter, där nominatformen pryeri är känd från sex häckningslokaler på Honshu i Japan. Underarten sinensis häckar på fastlandet i nordöstra Kina (Jiangxi, Jiangsu och förmodligen i Heilongjiang och Liaoning) samt in i Ryssland vid sjön Chanka.
Vintertid flyttar den huvudsakligen kinesiska populationen till ett område kring Yangtzefloden, medan den japanska populationen håller sig på Honshu, men även Shikoku. Några fynd finns från Mongoliet och Sydkorea och den förekommer nästan med säkerhet i Nordkorea. 2019 påträffades den för första gången i Thailand.First Country Reports, Handbook of the Birds of the World Alive, hämtad 2019-12-07
Släktskap Kilstjärtad smygsångare placerades fram till relativt nyligen i släktet Megalurus, men både morfologiska studierMorioka, H. & Shigeta, Y. (1993) Generic allocation of the Japanese Marsh Warbler Megalurus pryeri (Aves: Sylviidae). Bull. Nat. Sci. Mus. Ser. A (Zool.) 19(1): 37–43. och DNA-studierAlström, P., Fregin, S., Norman, J.A., Ericson, P.G.P., Christidis, L. & Olsson, U. (2011) Multilocus analysis of a taxonomically densely sampled dataset reveal extensive non-monophyly in the avian family Locustellidae . Mol. Phylogenet. Evol. 58(3): 513–526. visar att den är närmast släkt med de östasiatiska arterna ochotsksmygsångare, koreasmygsångare och starrsångare.Drovetski, S.V., G. Semenov, Y.A. Red'kin, V.N. Sotnikov, I.V. Fadeev, and E.A. Koblik (2015), Effects of Asymmetric Nuclear Introgression, Introgressive Mitochondrial Sweep, and Purifying Selection on Phylogenetic Reconstruction and Divergence Estimates in the Pacific Clade of Locustella Warblers, PLoS ONE 10:e0122590.
Vidare studier från 2018Alström, P., A. Cibois, M. Irestedt, D. Zuccon, M. Gelang, J. Fjeldså, M.J. Andersen, R.G. Moyle, E. Pasquet, and U. Olsson (2018), Comprehensive molecular phylogeny of the grassbirds and allies (Locustellidae) reveals extensive non-monophyly of traditional genera, and a proposal for a new classification, Mol. Phylogenet. Evol. har visat att en grupp östasiatiska arter som traditionellt placeras i Locustella, bland annat starrsångare, visserligen är en systergrupp till Locustella, men skildes åt för hela 14 miljoner år sedan. Författarna till studien rekommenderar därför att de placeras i ett eget nyskapat släkte, som de ger namnet Helopsaltes. Numera följer de ledande taxonomiska auktoriteterna rekommendationerna.
Familjetillhörighet Gräsfåglarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.Fregin, S., M. Haase, P. Alström och U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157. Idag delas därför Sylviidae upp i ett flertal familjer, däribland Locustellidae.
Levnadssätt Under häckningstiden lever kilstjärtad smygsångare i våtmarker där den föredrar tät och medelhög vass och gräs i grunt vatten, med enstaka högre växter som den kan använda som sångplats. Den verkar vara mycket kräsen i sina krav och tolererar inte växtlighet som vare sig är för hög eller för låg. I Kina verkar den gynnas av den invasiva arten amerikanskt marskgräs så pass att den till och med kan vara en nyckel till dess överlevnad vid åtminstone en lokal i Kina. Vintertid påträffas den i vassbälten.
Fågeln lever nästan uteslutande av små insekter, främst larver från fjärilar och flugor. I Japan inleder den häckningen vid början av regnsäsongen (kring 20 juni) och ungarna är flygga mellan mitten av juli och mitten av augusti.Madge, S. (2018). Marsh Grassbird (Locustella pryeri). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58707 14 december 2018).
Status och hot Arten har ett stort utbredningsområde och tros öka i antal. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).
Namn Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Henry James Stovin Pryer (1850–1888), brittisk entomolog, affärsman och samlare av specimen i Japan.Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Referenser
Externa länkar
[/https://www.xeno-canto.org/species/Helopsaltes-pryeri Läten på xeno-canto.org]
Kategori:Gräsfåglar Kategori:Fåglar i palearktiska regionen