William Harkness, född den 17 december 1837 i Ecclefechan i Skottland, död den 28 februari 1903 i Jersey City, var en amerikansk astronom. Han var son till James (1803–78) och Jane (född Wield) Harkness. Hans far var pastor och flyttade familjen till USA. Harkness tjänstgjorde i militären, reste mycket och ledde forskningsuppdrag för att utveckla tekniker och utrustning för astronomiska studier.

Biografi Harkness växte upp i Fishkill Landing, New York, utbildades vid Lafayette College (september 1854 – januari 1856), tog examen vid University of Rochester (1858) där han var broder i Delta Kappa Epsilon, och studerade sedan medicin i New York City. År 1862 tog Harkness examen vid New York Homeopathic Medical College och i augusti 1862 tjänstgjorde han som frivillig kirurg för unionsarmén i det andra slaget vid Bull Run. Harkness anställdes 1862 som "assistent i astronomi" vid Förenta staternas Naval Observatory i Washington, D.C.. I augusti 1863 utnämndes Harkness till professor i matematik i USA:s flotta med den relativa graden av löjtnantkommendör. I juli 1864 tjänstgjorde han som militärkirurg under slaget vid Fort Stevens. År 1865 tilldelades Harkness en AM-examen ad eundem av Lafayette College. Efter tjänstgöring på monitorn USS  Monadnock från 1865 till 1866 anställdes han vid United States Hydrographic Office.

Under solförmörkelsen i augusti 1869 upptäckte Harkness koronlinjen K 1474. Tre år senare blev han medlem av Transit of Venus Commission, och ledde gruppen i Hobart, Tasmanien 1879 och i Washington 1882, då han blev verkställande direktör. År 1874 tilldelades Harkness en hedersexamen i juridik (LL.D.) av University of Rochester. Han valdes in i American Philosophical Society 1898. Hans mest minnesvärda prestationer är relaterade till konstruktionen av teleskop, hans teori om fokalkurvan för akromatiska teleskop och hans uppfinning av sfärometerkalipern och andra astronomiska instrument.

Harkness var astronomisk chef för United States Naval Observatory (1894–99) och chef för Nautical Almanac (1897–99) och gick i pension från flottan två dagar efter att ha uppnått den relativa graden konteramiral (december 1899) vid den obligatoriska pensionsåldern 62 år. Han var medlem i American Society of Mechanical Engineers (1891) och ordförande för American Association for the Advancement of Science (1893).

Bland hans arbeten kan nämnas, förutom redogörelser för iakttagelser av solförmörkelser samt Venus- och Merkuriuspassager (tillsammans med Asaph Hall), publicerade i Washington-observatoriets annaler, The solar parallax and its related constants, including the figure and density of the earth (1891) och On the flexure of meridian instruments and the means available for eliminating its effects from star places (1885).

Arv Två amerikanska marinfartyg har fått namnet Harkness till hans ära. Harkness Hall vid University of Rochester är uppkallad efter honom.

Referenser

 Artikeln innehåller text från en publikation som nu är allmän egendom:  Gilman, DC ; Peck, HT; Colby, FM, red. (1905). "Harkness, William (1837–1903)". New International Encyclopedia (1:a uppl.). New York: Dodd, Mead.

Noter

Vidare läsning - See especially Chapter 7.

Externa länkar

Chasing Venus, Observing the Transits of Venus Smithsonian Institution Libraries

Kategori:Amerikanska astronomer under 1800-talet Kategori:Amerikanska uppfinnare under 1800-talet Kategori:Ledamöter av American Philosophical Society Kategori:Alumner från Lafayette College Kategori:Alumner från University of Rochester Kategori:Personer från Dumfries and Galloway Kategori:Personer från Jersey City Kategori:Födda 1837 Kategori:Avlidna 1903 Kategori:Män Kategori:Ugglan